Ingen kan göra allt men alla kan göra något

Som miljövän är det lätt att tänka på allt man inte gör men borde, istället för att tänka på det man faktiskt gör.

Den känslan förstärks ofta av omgivningen, som gärna ifråsätter varför vegetarianen inte är vegan om personen nu verkligen bryr sig om djuren, eller frågar personen som skänker pengar till ett barnhem utomlands varför hen inte gör en insats här hemma. Att personerna som ifrågasätter oftast är personer som själva valt att inte skänka pengar eller dra ner på köttet verkar inte riktigt höra till saken.

Samma känsla av ”allt eller inget” är lätt att få som ekointresserad. Som om man måste göra allt rätt för att få kalla sig ”ekomamma” till exempel. Jag försöker själv oftast att göra rätt val för miljön, men det blir inte alltid så ändå. Ibland är det svårt att hålla koll på vad som faktiskt är det bästa alternativet, ibland sätter tidsbristen stopp och ibland är det faktiskt ren och skär egoism. Som när vi flög på semester förra sommaren till exempel, att vi inte handlar hundra procent ekologiskt, eller om jag ska nämna det faktum att vårt hem visserligen är plastbantat men fortfarande har vi en del plastgrejer.

Då gäller det att försöka tänka att varje steg för miljön är ett bra steg. Att göra någomting är bättre än att göra ingenting. Ska vi tänka att vi måste göra allting rätt innan vi ens kan ta ett enda steg kommer vi aldrig gå särskilt långt. Visst behöver vi göra mer för miljön, men jag tycker inte att man vinner särskilt mycket på att kasta sten på de som redan försöker. Istället tycker jag att vi ska tänka på allt bra som vi faktiskt gör, och att det förhoppningsvis kan inspirera fler att våga ta det där första lilla steget för att minska sin miljöpåverkan.

2014/05/112014/05/11 av ekomammaistan Kategorier: Okategoriserade 7 kommentarer