Så har storasyster fyllt fem år (alltså tiden bara rusar iväg) och i helgen hade hon kalas för sina kompisar på förskolan. På vår förskola är det standard att barnen bjuder hela avdelningen (de är 15 stycken) och jag tycker att det är himla bra för att undvika utanförskap samt den i mitt tycke fåniga uppdelningen i ”tjej-” och ”killkalas” som ett sätt att hålla nere antalet barn. Dessutom behöver inte kalaset bli särskilt dyrt även om hela förskolegruppen bjuds. Här har jag skrivit om våra kostnader för barnkalas.
Vi valde att hålla barnkalaset hemma eftersom vi tyckte att det var enklast att slippa ta sig iväg med tårtor och annat. När nästan hela barngruppen valde att tacka ja märkte vi dock att det blev i trängsta laget runt vårt bord och jag tror att vi kommer att fundera på alternativa lösningar för nästa år. Flera familjen vi känner har haft kalas i närliggande parklekar så det är ju ett alternativ om man har trångt hemma, liksom om man har en gemensamhetslokal i sitt kvarter.
Dukning och dekoration
Eftersom vi blev lite fler än vi hade tänkt så tog vi upp vårt balkongbord och förlängde vårt bord med, och tog fram julduken eftersom den är den enda som är så lång. 🙂 Den är helröd åt det vinröda håller så den funkar faktiskt bra i andra sammanhang också. Dessutom gjorde vi fint genom att hänga upp våra hemmasydda kalasvimplar. De syddes till storasysters namnfest och har sedan återvänts när vi haft kalas. Jag var lite orolig att storasyster skulle reagera när vi valde att inte köpa ballonger, både för att undvika engångsplastartiklar och för att det alltid blir bråk eftersom alla ska ha samma färg och form på sin ballong.
Som tur var hade vi ändå precis med porslin så det räckte åt alla. Vi kompletterade dock med pappersglas då vi inte ville ta fram glas vi var rädda om, och hade sugrör i papp till dessa. Tårtljus använde vi fortfarande samma förpackning av bivaxljus som vi köpte inför storasysters ettårsdag (de är ju inte tända särskilt länge). Servetter hade vi tänkt plocka fram våra tygservetter men jag glömde plocka fram dem och det gick lika bra ändå.
Tårta och annat fika
Ett sätt att både hålla nere kostnader och få kontroll över ingredienserna är att baka själv till kalaset. Ingen av våra barn är särskilt förtjust i tårta, så vi har numera rutin på att göra egen glasstårta. Vid de tillfällen då vi haft släktkalas har vi oftast bakat något mer, men vår upplevelse är att det är tårtan som är mest populär och det blir mycket över av det andra. På barnkalas har barnen ofta dessutom inte ro att sitta och äta särskilt länge och är rätt nöjda med sin tårtbit. Utifall att det skulle finnas några barn som inte tyckte om glasstårta så säkrade vi ändå upp med chokladbollar.
Vi bjöd även på saft som vi gjort själva. Vi brukar göra en sats (sex flaskor) av bären vi plockar på lantstället varje sommar och det kommer väl till pass vid dessa tillfällen.
Fiskdamm
En liten utmaning är fiskdammen som i alla fall i våra kretsar är klassisk på barnkalas. Vi håller gärna ner mängden godis till våra barn, och jag tror att antalet bitar i vår fiskdammspåse är mindre än vad som våra barn fått på andra kalas. Samtidigt har ju barnen ätit tårta och chokladbollar en kort stund innan så det känns inte att det går någon nöd på dem.
För att det inte ska bli så tomt i påsen när vi dragit ner på godiset så brukar vi lägga i en liten leksak. Detta kan vara en utmaning att hitta något som inte är plastigt och slit-och-slängigt men samtidigt klarar budgeten på max 10 kr per kalaspåse. I år gjorde vi pysselpåsar med pärlor och tråd för att göra halsband som de fick ta med hem och pärla hemma. Här kan ni läsa om vad vi la i fiskdammspåsarna förra året.
Presenter
En något större utmaning är detta med presenter, eftersom många gärna köper plastsaker och det är inte så många på förskolan som känner till vår inställning till plast. Några föräldrar hade frågat vad storasyster önskat sig och i de fallen hade vi sagt pyssel/målarböcker och utklädningssaker. Utklädningssakerna räknade jag med skulle vara i polyester och liknande men det kändes ändå ”good enough”, för det är svårt att få tag på naturmaterial och jag har en viss gräns för vad jag orkar sy. Storasyster fick mängder med presenter, men faktiskt bara fyra i ren plast. Av dessa smög jag undan två (hon märkte inte ens att de försvann i överflödet) och en gick lägligt nog sönder redan under kalaset. Ett var en plasttiara som hon får behålla, men jag räknar med att den inte håller så länge.
Ändå tycker jag att det känns lite galet med detta presentberg, och vissa föräldrar hade inte nöjt sig med ett paket utan gav två eller tre saker. Jag kan förstå impulsen att köpa en sak till om något känns billigt, men tycker att det är galet att det är värdet och inte saken som ska definiera present. Jag vet föräldrar med ekotänk som avsagt sig presenter på barnkalas, men tyvärr tror jag att storasyster skulle bli för besviken för att det skulle vara ett alternativ. Jag får fundera till nästa år, kanske går det att skriva på inbjudan att vi gärna håller ner antalet paket.
Tårtbilden är från släktkalaset (den uppmärksamme kanske ser att det står bägge barnens namn på tårtan). I allt tumult glömde jag nämligen att fota tårtan på barnkalset, men den såg likadan ut förutom namnen.
Vi har ju inte ert uttalade ekotänk däremot håller jag helt med om det där med mängden klappar. Till sonens födelsedag nu önskade vi kläder för våren – vad i hela friden ska ungen med fler saker till? Han kommer drunkna… Hade vi inte sparat till tvåan så hade hans leksakshög varit obefintlig, vi har nämligen rensat ut nästan allt han inte använder. Det är galet vad grejer han fått!
Jag tycker att det här med presenter är så himla svårt, jag skulle önska att många inte såg synonymt på visa uppskattning=ge present och särskilt att visade sig saken vara på rea så köper de något extra så att det blir den summa de har tänkt sig.
Min mamma har i alla fall nu fattat att det är viktigare med saken än summan och att det inte spelar någon roll om lillebrors present kostar 100 kr och storasysters 300, det blir mer orättvist om lillebror därför får en extra present för att ”täcka upp”.
Vad skönt att ni resar ut!
Intressant läsning! Vi har ännu inte haft kalas för femåringen för vi sa att vi inte hann pga mormor på besök och Thailandsresa några dagar senare. I Thailand sa vi att elefantridtur (skulle vara ekoturism enligt informationen vi fick innan btw men jag fick verkligen ingen sån känsla väl på plats – bl a låg ett trasigt kylskåp längs ridturen i djungeln!!!) var för att fira henne lite extra. Möjligt att hon kommer kräva kalas framöver men hoppas inte 🙂 Ang. presenter så fick hon f ö av oss pop-ryggsäck och pax-sandaler inför resan. Gillar att ge sånt som man kanske ändå annars skulle ha köpt i present. Därutöver en Frostpyjamas och tillhörande hårborste som jag verkligen var tveksam till pga väldigt plastigt tryck – och för att jag inte gillar kläder som ”gör reklam”. Men oj så uppskattad den blev – och pyjamas har man ju oftast inte offentligt tröstar jag mig med. Hon har tjatat såååå om Frostkläder och att hon tidigare fått trosor räckte inte… Lådan som sandalerna låg i har hon pyntat och lägger högtidligt ner pyjamasen i. Fint var f ö att mormor kom med ekopyjamasar till båda barn som present så det känns som om det kompenserar en aning 🙂
Åh, att ge saker som de annars skulle fått är ju toppen! Skulle nog säga att merparten av våra presenter var sådana i år. (För övrigt ju första året som vi köpte mer än en sak, vet inte vad som hände…)
Vad gulligt ändå med att hon älskade pyjamasen så mycket. Men är det ändå inte lite intressant att de alltid gör det med det som man själv är tveksam till. Jag hade t ex lyckats rensa ut nästan alla våra hemska gosedjur och storasyster fått en ekogosehund som hon älskade – tills en äldre släkting gav henne en sliten polyesterhund (antingen arv från deras barn eller köpt beg) som såklart nu är nya favoriten…