Plastfritt påskägg

Foto 2017-04-11 19 19 18

Påsken står för dörren och jag kan gissa att det är ett och annat barn som kommer att få påskägg fyllda med godis och ett och annat.

Om man som vi försöker att hålla mängden sötsaker nere är risken att man istället hamnar i ett annat problem – nämligen att ska påskägget innehålla någon liten pryl istället är det lätt att ta till plastiga småsaker. Här kommer några förslag på mer hållbara alternativ:

För det lite mindre barnet:
Pixiböcker
Små fordon, t ex de fina på bilden nedan från Plantoys
Pussel (om bitarna läggs i utan ask)
Leksaksmat i trä eller tyg
Små djur eller figurer i trä, finns också fina hos Plantoys (på bilden nedan)

För det lite större barnet:
Hopprep
Pyssel, finns många plastfria varianter hos t ex Panduro eller till exempel playmais
Glaskulor
Memoryspel (om spelbrickorna läggs i utan ask)
Fröer att plantera, eventuellt tillsammans med trädgårdredskap om det går ner i ägget.

Vi har kompromissat plastbantandet med att tycka att lego är helt ok, så det är något som våra barn fått i påskägget flera år. Dessutom lätt att köpa om det är snälla släktingar och inte föräldrarna som står för ägget.

Vad ger ni i barnens ägg? Tipsa gärna om fler plastfria saker!

Bilderna kommer från Medveten Mini

Annonser

När barnen själva vill välja kläder

pyjamasar

Det tog sex år, men nu är vi där – tidpunkten då äldsta barnet börjar ha starka åsikter om sin klädsel. Bägge barnen har visserligen varit tydliga med vilka kläder som varit favoriter från ganska tidig ålder, men samtidigt har det mesta ändå varit ok att ha på sig och nästan inget har ratats helt. Nu är den tiden förbi märkte jag raskt när jag beställt en del reaplagg på en ekobutik och dessa ratades helt.

Nu börjar alltså en svårare fas eftersom jag som mamma har en del krav på vilka kläder jag vill köpa till barnen:

  • Plaggen ska vara praktiska och hållbara (i betydelsen klara klätterträd etc).
  • Plaggen ska vara hållbart producerade, helst gotsmärkta och så lokalt tillverkade som möjligt.
  • Jag som mamma vill gärna se att barnen inte faller in i den typiskt stereotypa uppdelningen i flick- och pojkkläder.

Hur gör vi då, när det inte bara är att gå in på närmaste H&M och låta barnen välja sin garderob?

När barnen behöver nya kläder letar jag helt enkelt upp ett par varianter av plaggtypen som uppfyller ovan nämnda krav, och så får barnen välja. Gäller det plagg som jag hittar i köp- och säljgrupper på Facebook så tar jag mig tiden att fråga om det är något som barnen gillar. Visserligen kan detta göra att någon annan hinner före och skriver ”köper” men bättre det att sitta där med plagg som barnen ändå inte vill använda. Jag har ännu inte besökt någon loppis men tänker mig där att jag ska fortsätta min tanke om att bara köpa ”guldkornen”. Antingen plagg som jag nästa hundra vet att barnen uppskattar, till exempel plagg de gillat men i större storlek, eller plagg som är så pass bra fynd att jag vet att jag skulle kunna sälja dessa vidare om barnen inte gillar dem.

Jag vill avsluta med att poängtera att det inte bara är negativt med att barnen börjar uttrycka starkare åsikter om kläder. Det är himla roligt att se preferenserna och det är nästan ännu roligare att se barnet använda ett plagg som hen har valt helt själv och bara tycker är sååå snyggt.

Hur gör ni andra med äldre barn med inköp av kläder?

På bilden syns fyra pyjamasar som stora barnet fick välja mellan när det var dags för nyköp. Uppifrån och ner och från vänster till höger: Från Polarn & Pyret, Lindex, Maxomorra och Lindex igen. Alla pyjamasarna på bilden är GOTS-märkta.

Vi hyr leksaker från Bundling

foto-2017-03-02-21-09-20

Tycker du också att ni har hur mycket leksaker som helst till barnen, men att de ändå bara leker med några få och att det varierar väldigt vilka leksaker som just nu är favoriterna? I alla fall mina barn tycker att leksakerna är som allra roligast när de är nya, sedan tappar de sin glans och endast vissa saker blir favoriter som leks med hela tiden. Att då ha ett rum fullt med prylar kan kännas lite, ja, onödigt.

En lösning på problemet kan vara att prenumerera på uthyrning av leksaker. Vi har denna månad fått möjligheten att testa att hyra leksaker från Bundling.se.

Bundling är ett Stockholmbaserat företag som satsar på att hyra ut giftfria leksaker, böcker och pussel. Du väljer själv 3-6 saker från Bundlings sortiment, som sedan levereras hem till din dörr. När en månad har gått väljer du om du vill fortsätta hyra samma leksaker eller om du vill byta ut dem mot några andra.

I sortimentet finns bland annat leksaker från Plantoys, Green Toys, Hape och Djeco. Leksakerna rengörs efter användning så att de alltid är fräscha när de kommer till dig. Ytterligare en fördel är att det inte tillkommer några kostnader ifall exempelvis en pusselbit försvinner eller en sida i en bok rivs mitt itu.

foto-2017-03-02-21-08-57

Vi testade denna månad leksaksmat, ett pussel, magnetklossar och balanskaktus. Alla jättefina, rena och hela. Gissa om barnen tyckte att det var superkul att det kom hem en låda som var full med leksaker!?

Vi tycker helt enkelt att konceptet är himla bra. Du kan testa vilka leksaker som faller ditt/dina barn i smaken, slipper förvara en massa saker hemma som kanske ändå inte leks med hela tiden, och miljön sparar på sina resurser eftersom inte varje barn har behov av att 500 leksaker hemma i sitt rum.

En annan sak som jag tycker att roligt med Bundling är att leksakerna som finns att välja med varierar allt eftersom sakerna kommer tillbaka från familjerna som har hyrt ut dem tidigare. Det gör att det finns en variation och nya saker att välja på varje månad. Dessutom är ett fint tips att det går att köpa presentkort så istället för att önska er leksaker till födelsedagar och jul kan ni önska er ett presentkort på hyra av leksaker.

Tre tips för att minska på engångsartiklarna under småbarnsåren

tvattlappskorg

  1. Tygblöjor. Ett barn förbrukar under sin blöjtid cirka 5000 blöjor. Det är ett rätt stort sopberg bara för ETT barn. Att använda tygblöjor istället för engångs påverkar alltså en hel del. Misströsta inte, det är faktiskt enklare och smidigare än många tror. Visst är blöjorna dyra i inköp, men tänk på vad det kostar att köpa 5000 engångsblöjor och tygblöjorna kan dessutom ärvas av syskon eller säljas på andrahandsmarknaden. Här har jag skrivit ett inlägg om hur det funkar med tygblöjor och vad som är bra att tänka på.
  2. Hushållspapper är något som vi klarar vi oss lätt utan. Istället använder vi tyglappar (kan t ex köpas i frotte på Ikea men det är också himla lätt att sy själv) som förvaras i en korg vid köksbordet. När barnen blir kladdiga vid maten tar de således bara en tyglapp i korgen. Dessa kan även med fördel användas för avtorkning av kladdiga ytor och även vid blöjbyten. Multifunktionellt alltså!
  3. Näsdukar. Varför använda engångs när det finns så fina tygnäsdukar? Gör stor skillnad för näsan också och med små barn som ständigt tycks vara snoriga så är det skönt om de slipper bli röda och nariga. Kan också lätt sys själv av något gammalt mjukt trasigt lakan, men det kan också hända att någon äldre släkting har massor att bli av med.

Vår presentlåda

Nu när det precis har varit jul, fortfarande till viss del är reatider och snart nytt år tänkte jag ta tillfället i akt att skriva ett nytt och uppdaterat inlägg om vår presentlåda.

Vad innehåller lådan?

Lådan innehåller saker som jag köpt på rea, saker jag hittat i nyskick på loppis samt saker vi själva fått. Det senare kan vara dubbletter av leksaker/prylar till barnen som vi inte kunnat byta då givaren inte haft kvitto. (Tips om ni fick dubbletter eller liknande i julklapp!) Det kan också vara ekoprylar som jag fått i goodiebags eller liknande men som jag inte tycker mig ha haft användning för men som jag vet skulle kunna glädja någon annan.

Jag brukar tänka att det som läggs i lådan ska vara universella presenter som passar flera åldrar och olika barn. Jag köper gärna böcker, pussel, pysselgrejer som pennor, målarböcker och pysselböcker. Dessa saker tycker jag också är bättre presenter än leksaker när det gäller presenter till kompisarna på förskolan. Då gäller ofta att summan för presenten inte ska vara så hög och då är det svårt att köpa något kvalitativt i leksaksväg. Målar- och pysselgrejer upplever jag att den flesta barn gillar och att föräldrarna uppskattar att hemmet inte fylls på med en mängd småpryttlar.

Det finns även en del vuxenprylar i lådan men de är få, i de fallen kan det röra sig om böcker, fina tygkassar eller liknande.

Varför har vi lådan?

Den främsta anledningen är att det spar tid. Ofta kommer inbjudan till ett förskolekalas med hyfsat kort varsel och då är det skönt att slippa planera in när någon av oss ska ha tid att handla en present. Dessutom är det ju ekonomiskt att köpa presenterna på rea än till fullpris, vilket oftast är fallen när de köps i anslutning till ett kalas.

Finns det någon nackdel

Nackdelen är väl att det inte är möjligt för mottagaren att byta gåvan om den skulle visa sig vara något de redan har eller inte passar dem, och att om mottagaren önskar sig något speciellt så är det ju inte säkert att det finns något sådant i lådan.

Jag har därför framför allt fokuserat på ”kompiskalaspresenter” i lådan. När barnens kusiner eller våra nära vänners barn fyller år kan det visserligen hända att de får något från lådan om det finns något som passar, men det kan lika gärna hända att vi köper en ny present till dem för att följa önskelistan.

 

Hur tänker ni andra med presenter till förskolekalas och liknande?

Alternativ till julklappar

julbocker

Det finns många anledningar att dra ner på julklapparna, det kan vara ekonomiska orsaker eller minimalistiska. Till ett barn som till synes har allt kan det kännas himla onödigt att fylla på prylförråden ännu mer. Samtidigt är julen en tid att skämma bort varandra, och det kan göra det svårt att helt ta avstånd från klapparna utan att fylla ”klapphålet” med något annat. För den som vill minska ner på konsumtionen i jul kommer därför tre tips här!

1. Besök bibblan och fyll på bokförrådet
Ta en tur till bibblan innan jul och låna ett gäng böcker till barnen (och kanske även till dig själv). Barnen kommer att bli himla glada för nya böcker och kommer troligen inte att bry sig om att böckerna måste lämnas tillbaka när de läst de ett gäng gånger.

2. Starta en prenumeration för att hyra leksaker
I alla fall mina barn tycker att leksakerna är som allra roligast när de är nya, sedan tappar de sin glans och endast vissa saker blir favoriter som leks med hela tiden. Varför inte tajma start av en prenumeration hos Bundling.se lagom till julafton. Bundling.se har en tjänst där du kan hyra ekologiska leksaker för mellan 149 och 269 kr i månaden.

3. Gör julen till en tid för upplevelser
Fokusera på upplevelser istället för prylar! Antingen om du vill ge dessa som inslagna presenter under granen, eller bara låta december fyllas av roliga saker att göra tillsammans med barnen. Varför inte gå på julkonsert, julfika eller bara åka förbi och spana in julskyltningen på NK. Jag tror ju helt klart att barn föredrar mer tid med sina föräldrar framför fler prylar.

Det alternativ går även att göras till minimal kostnad genom att besöka museer som har gratis inträde (ett tips nu i december är pepparkaksutställningen på ArkDes), roliga parker, och vill du ha en utflykt på själva julafton kan du besöka Skansen som då har gratis entré. Här finns listat ett gäng barnaktiviteter i Stockholm, många är gratis.

Det här med julklappar från släkt och vänner

klappar_1

Julklapparna känns om de flesta föräldrar suckar över så här års, och inte minst vi föräldrar som plastbantar. Att någon annan vill köpa saker till våra småttingar är ju himla fint och något att vara tacksam över, samtidigt som det inte är så kul om hemmet fylls av saker som annars undviks.

Det här är något som jag själv tycker är svårt. Hur säkerställa att barnen får okej grejer, utan att vara inne och ”beställa” barnens julklappar från deras givmilda släktingar?

Vårt närmaste lösning är att helt enkelt dela ut önskelistor med väldigt tydliga specifikationer, dvs inte ”en docka” utan ”just denna docka från xxx”. Inte alltid superkul att vara så tydlig, samtidigt upplever jag att många uppskattar att slippa tänka så mycket själva och leta efter olika alternativ. Det som vi tänkt en del på är också att lägga oss på en ”good enough”-nivå. Många släktingar vill inte beställa från någon obskyr ekowebbshop utan vill kunna handla i lokala leksaksaffären. Är det några särskilda ekoprylar vi vill ha till barnen brukar vi därför se till att köpa dem själva (brukar då bli till födelsedagarna snarare än jul då vi endast köper morgonpaket till barnen), eller lägger dem på önskelistan till dem vi vet gärna beställer på nätet. Istället har vi framför allt önskat barnen saker som känns helt ok, och som är lätta att hitta även i ”vanliga” butiker.

Det saker vi skrivit upp på barnens önskelistor är därför till exempel delar till Brios tågbana, pussel, böcker, spel, upplevelser (i år önskar till exempel barnen årskort på junibacken). Lego har vi också tyckt är ok vilket uppskattas av många släktingar som då kan gå in i vilken butik som helst. Leksaksmat finns i trä eller tyg i många leksaksaffärer så det önskade vi oss när barnen var mindre, men nu har de fullt tillräckligt.

Ett tips är också att fundera på om barnen behöver något som inte är en leksak. För mindre barn kan det till exempel vara kläder, en filt, bäddset eller en fin tavla att hänga i barnrummet. För barnet som ska börja skolan kan det vara ryggsäck, pennskrin eller liknande.

Vi har också försökt att poängtera att barnen gärna kan få en större sak tillsammans, eller att flera personer kan gå ihop och köpa något. Från barnens kusiner brukar det till exempel bli så att de kusiner som är syskon köper ett paket ihop istället för varsitt. Det är bra både för att minska antalet paket (till slut tröttnar ju barnen på att öppna) och att de genom att köpa en sak tillsammans kan köpa något dyrare och minska på mängden ”småprylar”.

Viktigt att förtydliga här att våra barn (snart fyra och sex år) än så länge svarar ”vet inte” på frågan om vad de önskar sig, så det har blivit så att det är vi föräldrar som skriver deras önskningar utifrån vad de visat intresse för och vi tycker att de inte har för mycket av. Självklart blir det ett annat läge om barnen själva önskar sig plastiga prylar eller liknande.

Köpa begagnat eller nytt

Apropå det inlägg jag skrev häromdagen om höst- och vinterkläder så ville jag även göra ett tillägg om det här med att köpa nytt eller begagnat.

Många ekomedvetna föräldrar väljer hellre nya plagg med gotsmärkning och som är garanterat fria från fluorkarboner, fleece, gore-tex med mera än att köpa begagnade plagg som kanske även tvättats med parfymerat tvättmedel och sköljmedel. Gott så, och vi gör också dessa val när vi köper nya plagg, men jag upplever också att fördelarna med begagnat kommer lite i skymundan i ivern att skapa en giftfri miljö för sitt barn.

Om vi till exempel tänker att du ärvt en fleecefodrad overall och överväger om du ska behålla den eller köpa en ny, fleecefri, av miljöskäl. Då kan jag tycka att det är värt att fundera över hur ofta du kommer att tvätta denna overall, samt jämföra dessa tvättar med den klimatpåverkan som tillverkningen av en ny overall har.

Samma sak gäller plagg med perfluorerande ämnen. Fluorkarbonerna har störst miljöpåverkan vid tillverkning och förbränning, och det finns inget i dagsläget som säger att det ska vara hälsovådligt att ha på sig kläderna med perflouerande ämnen. Då kan det också vara värt att fundera över miljövinsten i att låta plagget användas slut, mot klimatpåverkan i tillverkningen av ett nytt plagg.

Visst är det viktigt att göra bra val när vi köper saker, men oftast är begagnat det bättre valet för miljön eftersom vi då använder en resurs som redan tagits upp ur jorden. När det gäller hållbar shopping så visas ofta pyramiden nedan (som jag tyvärr inte har källa på vem som har gjort men som cirkulerar friskt på nätet), där det absolut bästa valet är att använda vad du har, köpa begagnat är på plats fyra och att köpa nytt först på plats nummer sex.

pyramid-miljoshopping

Sedan ska självklart nämnas att jag själv inte alltid väljer begagnat i första hand. Klimatpåverkan är en del i vår avvägning och andra aspekter är sådant som kvalitet, funktion och pris. Ska vi införskaffa nya plagg av typen som slits mycket och som ska användas av bägge barnen så blir det numera ofta nytt och då mer kvalitativa plagg. För att ta storasysters skaljacka som exempel så är hon inne på sitt andra år på den då den är i dubbelstorlek, och vi räknar med att lillebror också har den två år. Behöver vi däremot komplettera med plagg som endast ska användas av lillebror, så blir det nästan alltid begagnat.

Hållbara höst- och vinterkläder

foto-2016-10-08-09-44-51-2

Nu börjar det kännas att det är höst på riktigt och det blev plötsligt brådskande att uppdatera barnens kläder inför kallare väder.

Vi har två ledord när det gällare varmare kläder: Ull och lager-på-lager och detta genomsyrar både min och barnens höst- och vintergarderober.

Nu under hösten ser barnens ”outfits” ut såhär: Underst ”vanliga” mjuka kläder (oftast i bomull, vet att många förespråkar ull även här, men vi har inte tillräckligt med sådana plagg och vill inte byta ut det vi redan har). Sedan ett mellanlager i ull. Just nu räcker det med ulltröjor med dragkedja, men när det blir ännu lite kallare åker även ullbyxorna fram. Ytterst har vi skaljacka och skalbyxa. Till detta har barnen tunnare mössor (just nu i bomull jag men jag kommer troligen att uppgradera till ull när de behöver nya) och ullvantar. Är det kallare eller slaskigt ute har de även skalvantar över.

När det blir kallare så kör vi liknande kombinationer, men med overall (med eller utan ullmellanlager beroende på utetemperatur), något tjockare mössor med ullhuva under, samt antingen ullvantar plus skalvantar eller vintervantar med ullfoder. Det senare finns bland annat hos Nöstebarn och Minimundus.

ULL SOM LAGER ETT OCH TVÅ

Vi väljer ull som närmare kroppen då det är ett material som håller värmen bra och samtidigt leder bort fukt vilket håller barnet torrt. Vi undviker fleece sedan länge eftersom fleece läcker ut plastpartiklar i tvätten, och dessutom tillverkas av olja. När det gäller ull försöker vi att köpa ekologisk, både för giftfriheten och för att djuren ska ha haft det så bra som möjligt. Merinoull är bra att tänka på att den ska vara mulesingfri. Mulesing är ett sätt att ta bort bort ull och skinn vid fårens analöppning för att undvika fluglarver, men detta är väldigt plågsamt för djuren och alltså något att hålla koll på.

En annan sak som kan vara bra att känna till är om ullen är superwashbehandlad eller inte. Superwash är ett sätt att behandla ullen med plast för att kunna tvätta den i vanliga tvättprogram och görs antingen genom att den behandlas med syra eller genom att den doppas i plastpolymerer. Förutom att behandlingen inte är särskilt miljöbra, så tar behandlingen även bort många av ullens naturliga egenskaper. Obehandlade ullplagg behöver tvättas i ullprogram eller för hand, så förutom att fråga tillverkaren ska kan tvättrådet ge en indikation på om plagget är superwashbehandlat eller inte. Dock tyvärr inte alltid då vissa tillverkare ändå anger ullprogram ”för säkerhets skull” så viktigt att fråga om du är osäker!

Märken som har obehandlad ull är till exempel Nöstebarn, Minimundus, Varelse och Kokobello. Polarn & Pyrets ullplagg är tyvärr superwashbehandlade, liksom de flesta andra ullplagg från större kedjor.

SKALKLÄDER

När det gäller skalkläder och overall är det viktigt att tänka på att undvika fluorkarboner. De hör till en grupp perfluorerade ämnen som bland annat används i impregneringsmedel för textilier då de är vatten- och smutsavvisande. Problemet är att de är otroligt svåra att bryta ner och lagras både i våra kroppar och i naturen. Fluorkarboner är både hormonstörande och cancerframkallande vilket känns väl värt att undvika. Många tillverkare av barnkläder har dock tagit till sig av kritiken av denna impregnering och väljer istället andra impregneringar, till exempel Bionic finish ECO, som är en silikonbaserad impregnering. Det gäller både de större kedjorna som Pop, HM, Kappahl, Lindex, samt Mini Rodini och tillverkare av funktionsplagg, som Didrikssons och Isbjörn.

En annan sak som kan var värt att kolla upp inför köp av skalkläder är vilka vattenpelare dessa har. Vattenpelarmåttet anger hur motståndskraftigt plagget är mot vatten. Ett bra funktionsplagg som andas bör klara en vattenpelare på 10 000 mm. Det är ungefär samma som galonkläder oftast har. Isbjörns skalkläder har en vattenpelare på 15 000 och Pops skalkläder ligger på över 10 000.  Många föredrar därför att skippa galon helt då denna plaggtyp inte andas, och istället satsar på bättre skalkläder. Vi har i dagsläget även galonställ, men kommer inte att köpa nya sådana när barnen växer ur dem.

Vinterkläder som overaller och fodrade galonställ är ofta fodrade med fleece. När det gäller galonställ så har vi helt valt bort detta (även innan vi funderade på att fasa ut galonet), utan kör istället ullager under när det blir kallare. När det gäller overaller finns det varianter helt utan fleece. Jag har dock inte sonderat den terrängen eftersom vi snabbt fastande för Isbjörns (fleecefria) overall då vi blev så himla nöjda både funktions- och kvalitetsmässigt.

SKOR OCH STÖVLAR

Slutligen ska jag kanske även nämna hur vi tänker kring skor. När det är finare väder har barnen gympaskor i läder från Kavat. De första åren köpte vi även höstkängor, men vi upplevde att vädret var sådant att vi ändå använde gummistövlar 90% av tiden så detta har vi inte gjort i år. Istället går vi direkt på Kavats vinterskor när det blir kallare. Vid val av höst- och vinterskor är det bra att tänka på att undvika gore-tex. Gore-tex är också ett perfluorerade ämne som beskrivs ovan och är alltså inte särskilt bra för miljön.

När det gäller gummistövlar är det bra att undvika PVC och istället välja naturgummi. Märken som har detta är Tretorn, Viking och CelaviKavats gummistövlar är tillverkade i återvinningsbart SEBS gummi, fri från PVC.

Plastbanta med lite större barn

foto-2016-10-06-10-24-23

Jag har skrivit en del om vår plastbantning på bloggen och på Instagram, ofta med kommentarar som ”ja, det är ju lätt när barnen är små…” som följd. Nu börjar mina barn inte vara så himla små längre (äldsta fyller snart sex år) så tänkte skriva lite om vår plastbantning utifrån dagsläget.

Å ena sidan håller jag med om att det finns många saker som är lättare med små barn när det gäller att undvika plast – det är lättare att styra själv och barnen märker inte om saker ”försvinner” på samma sätt som större barn kan göra. De är heller inte lika uppmärksamma på vad andra barn har och vad det finns för valmöjligheter. Samtidigt är det många saker som inte behövs när barnen blir större och där plast för många är det självklara alternativet, vi behöver inte tänka på att saker ska tålas att kastas i golvet eller smakas på.

Samtidigt är det som sagt svårare när barnen får egna viljor och får upp ögonen för det stora utbudet av plastleksaker. Jag tror också att det blir svårare och svårare ju större barnen blir att ”ställa om” och börja plastbanta när de redan fyllt sitt rum med plastleksaker och pratar med kompisar om den senaste actionfiguren eller plastleksaken. Med större barn går det ju inte att rensa ut ”å deras vägnar” på samma sätt utan det gäller i så fall att själv få barnet att välja bort prylen. På så sätt tror jag att vi har det lättare nu eftersom vi försökt att undvika plastleksaker och andra plastprylar sedan barnen föddes. En väg för oss att fortsätta med är alltså snarare att minimera antalet plastprylar in än att försöka rensa ut prylar som redan kommit in.

Här är några tips som vi började med när barnen var små, men som jag tror spelar större roll nu:

Barnen följer inte med till leksaksaffären

Vi tar helt enkelt inte med barnen när vi köper leksaker eller liknande. Vanligen shoppar vi på nätet, men är det kris inför ett kalas så brukar jag gå iväg på lunchen eller någon av oss handla på vägen hem från jobbet. Endast i undantagsfall tar vi med barnen och köper present på väg till ett kalas. Vi tar också väldigt sällan med barnen för att handla kläder utan samma vanor gäller där. På så sätt behöver inte barnen mötas av det stora utbudet av prylar som finns i butikerna.

Barnen får välja, men mellan förvalda alternativ

Samtidigt vill vi inte göra alla val för barnen. När vi handlar på nätet till barnen, eller när det är dags för dem att önska sig saker till födelsedagar och jul eller liknande så brukar jag ta fram olika förslag som jag låter barnen titta på, utifrån vad jag tänker att de saknar eller om de har uttryckt att de skulle vilja ha någon typ av leksak men inte exakt vad. På så sätt får de vara med att välja men vi ser till att valmöjligheterna är hållbara och plastfria. Samma sak gäller ofta när vi köper presenter till barnens kompisar, vi kan resonera tillsammans innan om vad vi ska köpa och sedan kan jag visa barnen några förslag i någon webbshop och fråga om de tycker att det blir en bra present. Jag har tidigare skrivit om vår presentlåda där jag samlar rea- och begagnatfyndade prylar som passar som present, och där är också ett alternativ att barnen får välja en present ur den.

Vi försöker att undvika att barnen utsätts för reklam

Vi har nej tack till reklam på brevlådan och har dessutom valt att nixa vår direktreklam, bland annat för att jag var lite nojig för att få massa reklam till barnen för prylar och aktiviteter (men ändå slinker det igenom sånt ibland). Vi tittar också aldrig på reklamtv, barnen tittar på dvd:er eller på svt play/barnkanalen som är reklamfri.

Vi rensar med barnen

Vi rensar regelbundet bland barnens saker, och numera är barnen nästan alltid med. De vet att för att de ska kunna få plats med nya saker så behöver gamla saker som de inte längre leker med rensas ut. På detta sätt kan vi försöka styra att de mindre hållbara sakerna hör till dem som rensas ut.

Vi väljer våra strider

Samtidigt ska jag inte ge sken av att det alltid är så himla lätt och att barnens rum är helt plastfritt. Vi väljer dock våra strider. När storasysters enda önskning inför jul förra året var en Elsadocka (som hon sett att kompisarna på förskolan hade) så lät vi detta vara ett undantag som kändes ok. Som sagt brukar jag ta fram olika förlag på presenter eller liknande, men uttrycker barnet egna önskningar så kommer dessa självklart med på önskelistan även om de skulle råka vara i plast. Några enstaka plastleksaker i ett i övrigt plastbantat barnrum känns som ”good enough” för oss. Vi har även undantagit lego och kommer nog även till jul att släppa in pärlplattor i hemmet.

foto-2016-10-06-10-27-22

Jag vet inte om det är ovan skäl som gör att mina barn inte är så fokuserade på prylar. De pratar sällan om leksaker eller andra prylar utifrån aspekten att ”jag skulle vilja ha x eller y”. Jag gissar att det är på samma sätt som jag tänker väldigt lite på prylar eller kläder om jag undviker att gå i butiker eller att läsa glossiga magasin. Jag tror helt enkelt inte att det är sunt att hela tiden mötas av ett utbud av prylar som skriker ”köp mig!” och ser det inte som något negativt att vi väljer bort detta för våra barn.

Eller för den delen att vi håller nere antalet på barnens leksaker generellt. Det känns som att barnen har så himla mycket leksaker idag, och mina barn leker ganska lite på sitt rum utan är hellre ute i lekparken, spelar spel (både bräd- och tvspel), ritar eller pysslar. Jag tänker att de inte lider av att ha mindre mängd leksaker än sina kompisar utan att de är rika på andra sätt.

Kom gärna med fler tips för plastbantning med större barn!

På bilderna syns för övrigt några av barnens leksaker som de bägge leker med och som är exempel på hur vi försöker att hitta alternativ som är ok för både föräldrar och barn. Dockhuset som vi fyllt med trämöbler och dockor, trädjur som vi har en bondgård till, lego, docka från Rubens barn som vi tyckt varit ”good enough” även om den är i polyestertyg (men begagnatfyndad) samt barnens gosedjur. Storasyster vill ha ett gosedjur som var mer likt ett ”vanligt” som kompisarna har, och blev väldigt nöjd med isbjörnen från Under the Nile.