När barnen själva vill välja kläder

pyjamasar

Det tog sex år, men nu är vi där – tidpunkten då äldsta barnet börjar ha starka åsikter om sin klädsel. Bägge barnen har visserligen varit tydliga med vilka kläder som varit favoriter från ganska tidig ålder, men samtidigt har det mesta ändå varit ok att ha på sig och nästan inget har ratats helt. Nu är den tiden förbi märkte jag raskt när jag beställt en del reaplagg på en ekobutik och dessa ratades helt.

Nu börjar alltså en svårare fas eftersom jag som mamma har en del krav på vilka kläder jag vill köpa till barnen:

  • Plaggen ska vara praktiska och hållbara (i betydelsen klara klätterträd etc).
  • Plaggen ska vara hållbart producerade, helst gotsmärkta och så lokalt tillverkade som möjligt.
  • Jag som mamma vill gärna se att barnen inte faller in i den typiskt stereotypa uppdelningen i flick- och pojkkläder.

Hur gör vi då, när det inte bara är att gå in på närmaste H&M och låta barnen välja sin garderob?

När barnen behöver nya kläder letar jag helt enkelt upp ett par varianter av plaggtypen som uppfyller ovan nämnda krav, och så får barnen välja. Gäller det plagg som jag hittar i köp- och säljgrupper på Facebook så tar jag mig tiden att fråga om det är något som barnen gillar. Visserligen kan detta göra att någon annan hinner före och skriver ”köper” men bättre det att sitta där med plagg som barnen ändå inte vill använda. Jag har ännu inte besökt någon loppis men tänker mig där att jag ska fortsätta min tanke om att bara köpa ”guldkornen”. Antingen plagg som jag nästa hundra vet att barnen uppskattar, till exempel plagg de gillat men i större storlek, eller plagg som är så pass bra fynd att jag vet att jag skulle kunna sälja dessa vidare om barnen inte gillar dem.

Jag vill avsluta med att poängtera att det inte bara är negativt med att barnen börjar uttrycka starkare åsikter om kläder. Det är himla roligt att se preferenserna och det är nästan ännu roligare att se barnet använda ett plagg som hen har valt helt själv och bara tycker är sååå snyggt.

Hur gör ni andra med äldre barn med inköp av kläder?

På bilden syns fyra pyjamasar som stora barnet fick välja mellan när det var dags för nyköp. Uppifrån och ner och från vänster till höger: Från Polarn & Pyret, Lindex, Maxomorra och Lindex igen. Alla pyjamasarna på bilden är GOTS-märkta.

Annonser

Köpa begagnat eller nytt

Apropå det inlägg jag skrev häromdagen om höst- och vinterkläder så ville jag även göra ett tillägg om det här med att köpa nytt eller begagnat.

Många ekomedvetna föräldrar väljer hellre nya plagg med gotsmärkning och som är garanterat fria från fluorkarboner, fleece, gore-tex med mera än att köpa begagnade plagg som kanske även tvättats med parfymerat tvättmedel och sköljmedel. Gott så, och vi gör också dessa val när vi köper nya plagg, men jag upplever också att fördelarna med begagnat kommer lite i skymundan i ivern att skapa en giftfri miljö för sitt barn.

Om vi till exempel tänker att du ärvt en fleecefodrad overall och överväger om du ska behålla den eller köpa en ny, fleecefri, av miljöskäl. Då kan jag tycka att det är värt att fundera över hur ofta du kommer att tvätta denna overall, samt jämföra dessa tvättar med den klimatpåverkan som tillverkningen av en ny overall har.

Samma sak gäller plagg med perfluorerande ämnen. Fluorkarbonerna har störst miljöpåverkan vid tillverkning och förbränning, och det finns inget i dagsläget som säger att det ska vara hälsovådligt att ha på sig kläderna med perflouerande ämnen. Då kan det också vara värt att fundera över miljövinsten i att låta plagget användas slut, mot klimatpåverkan i tillverkningen av ett nytt plagg.

Visst är det viktigt att göra bra val när vi köper saker, men oftast är begagnat det bättre valet för miljön eftersom vi då använder en resurs som redan tagits upp ur jorden. När det gäller hållbar shopping så visas ofta pyramiden nedan (som jag tyvärr inte har källa på vem som har gjort men som cirkulerar friskt på nätet), där det absolut bästa valet är att använda vad du har, köpa begagnat är på plats fyra och att köpa nytt först på plats nummer sex.

pyramid-miljoshopping

Sedan ska självklart nämnas att jag själv inte alltid väljer begagnat i första hand. Klimatpåverkan är en del i vår avvägning och andra aspekter är sådant som kvalitet, funktion och pris. Ska vi införskaffa nya plagg av typen som slits mycket och som ska användas av bägge barnen så blir det numera ofta nytt och då mer kvalitativa plagg. För att ta storasysters skaljacka som exempel så är hon inne på sitt andra år på den då den är i dubbelstorlek, och vi räknar med att lillebror också har den två år. Behöver vi däremot komplettera med plagg som endast ska användas av lillebror, så blir det nästan alltid begagnat.

Hållbara höst- och vinterkläder

foto-2016-10-08-09-44-51-2

Nu börjar det kännas att det är höst på riktigt och det blev plötsligt brådskande att uppdatera barnens kläder inför kallare väder.

Vi har två ledord när det gällare varmare kläder: Ull och lager-på-lager och detta genomsyrar både min och barnens höst- och vintergarderober.

Nu under hösten ser barnens ”outfits” ut såhär: Underst ”vanliga” mjuka kläder (oftast i bomull, vet att många förespråkar ull även här, men vi har inte tillräckligt med sådana plagg och vill inte byta ut det vi redan har). Sedan ett mellanlager i ull. Just nu räcker det med ulltröjor med dragkedja, men när det blir ännu lite kallare åker även ullbyxorna fram. Ytterst har vi skaljacka och skalbyxa. Till detta har barnen tunnare mössor (just nu i bomull jag men jag kommer troligen att uppgradera till ull när de behöver nya) och ullvantar. Är det kallare eller slaskigt ute har de även skalvantar över.

När det blir kallare så kör vi liknande kombinationer, men med overall (med eller utan ullmellanlager beroende på utetemperatur), något tjockare mössor med ullhuva under, samt antingen ullvantar plus skalvantar eller vintervantar med ullfoder. Det senare finns bland annat hos Nöstebarn och Minimundus.

ULL SOM LAGER ETT OCH TVÅ

Vi väljer ull som närmare kroppen då det är ett material som håller värmen bra och samtidigt leder bort fukt vilket håller barnet torrt. Vi undviker fleece sedan länge eftersom fleece läcker ut plastpartiklar i tvätten, och dessutom tillverkas av olja. När det gäller ull försöker vi att köpa ekologisk, både för giftfriheten och för att djuren ska ha haft det så bra som möjligt. Merinoull är bra att tänka på att den ska vara mulesingfri. Mulesing är ett sätt att ta bort bort ull och skinn vid fårens analöppning för att undvika fluglarver, men detta är väldigt plågsamt för djuren och alltså något att hålla koll på.

En annan sak som kan vara bra att känna till är om ullen är superwashbehandlad eller inte. Superwash är ett sätt att behandla ullen med plast för att kunna tvätta den i vanliga tvättprogram och görs antingen genom att den behandlas med syra eller genom att den doppas i plastpolymerer. Förutom att behandlingen inte är särskilt miljöbra, så tar behandlingen även bort många av ullens naturliga egenskaper. Obehandlade ullplagg behöver tvättas i ullprogram eller för hand, så förutom att fråga tillverkaren ska kan tvättrådet ge en indikation på om plagget är superwashbehandlat eller inte. Dock tyvärr inte alltid då vissa tillverkare ändå anger ullprogram ”för säkerhets skull” så viktigt att fråga om du är osäker!

Märken som har obehandlad ull är till exempel Nöstebarn, Minimundus, Varelse och Kokobello. Polarn & Pyrets ullplagg är tyvärr superwashbehandlade, liksom de flesta andra ullplagg från större kedjor.

SKALKLÄDER

När det gäller skalkläder och overall är det viktigt att tänka på att undvika fluorkarboner. De hör till en grupp perfluorerade ämnen som bland annat används i impregneringsmedel för textilier då de är vatten- och smutsavvisande. Problemet är att de är otroligt svåra att bryta ner och lagras både i våra kroppar och i naturen. Fluorkarboner är både hormonstörande och cancerframkallande vilket känns väl värt att undvika. Många tillverkare av barnkläder har dock tagit till sig av kritiken av denna impregnering och väljer istället andra impregneringar, till exempel Bionic finish ECO, som är en silikonbaserad impregnering. Det gäller både de större kedjorna som Pop, HM, Kappahl, Lindex, samt Mini Rodini och tillverkare av funktionsplagg, som Didrikssons och Isbjörn.

En annan sak som kan var värt att kolla upp inför köp av skalkläder är vilka vattenpelare dessa har. Vattenpelarmåttet anger hur motståndskraftigt plagget är mot vatten. Ett bra funktionsplagg som andas bör klara en vattenpelare på 10 000 mm. Det är ungefär samma som galonkläder oftast har. Isbjörns skalkläder har en vattenpelare på 15 000 och Pops skalkläder ligger på över 10 000.  Många föredrar därför att skippa galon helt då denna plaggtyp inte andas, och istället satsar på bättre skalkläder. Vi har i dagsläget även galonställ, men kommer inte att köpa nya sådana när barnen växer ur dem.

Vinterkläder som overaller och fodrade galonställ är ofta fodrade med fleece. När det gäller galonställ så har vi helt valt bort detta (även innan vi funderade på att fasa ut galonet), utan kör istället ullager under när det blir kallare. När det gäller overaller finns det varianter helt utan fleece. Jag har dock inte sonderat den terrängen eftersom vi snabbt fastande för Isbjörns (fleecefria) overall då vi blev så himla nöjda både funktions- och kvalitetsmässigt.

SKOR OCH STÖVLAR

Slutligen ska jag kanske även nämna hur vi tänker kring skor. När det är finare väder har barnen gympaskor i läder från Kavat. De första åren köpte vi även höstkängor, men vi upplevde att vädret var sådant att vi ändå använde gummistövlar 90% av tiden så detta har vi inte gjort i år. Istället går vi direkt på Kavats vinterskor när det blir kallare. Vid val av höst- och vinterskor är det bra att tänka på att undvika gore-tex. Gore-tex är också ett perfluorerade ämne som beskrivs ovan och är alltså inte särskilt bra för miljön.

När det gäller gummistövlar är det bra att undvika PVC och istället välja naturgummi. Märken som har detta är Tretorn, Viking och CelaviKavats gummistövlar är tillverkade i återvinningsbart SEBS gummi, fri från PVC.

Rustade för sommaren!

image

Bilden visar ett axplock av lillebrors garderob men storasysters kläder skiljer sig inte särskilt från hans förutom att hon vägrar bylsiga byxor.

Vi gillar Polarn & Pyrets långärmade tunna tröjor så dessa återfinns i viss mängd i bägge barnens garderober. Tunna och svala men samtidigt täckande, så perfekta för sommaren. Enda nackdelen är att de oftast har vit bas vilket gör att de hos oss blir fläckiga väldigt fort. Annars är klänning det populäraste plagget, framför allt för storasyster som blir mer och mer bestämd gällande kläder. T-shirts finns därför knappt i barnens garderober för när det gäller kortärmat så är det klänning som gäller. När barnen var mindre var vi mer noggranna med att försöka ha på dem långärmat, men det blir svårare ju äldre de blir och just att hitta långärmade tunna klänningar upplever jag som svårt. Som tur är verkar de ha en typ av hy som klarar sol bra så vi har hittills aldrig upplevt att de ens blivit röda av solen. Dock försöker vi undvika linnen och baraxlade klänningar för att skydda barnens axlar (min egen erfarenhet är att jag lätt blir röd just på axlarna). Storasyster har alltid föredragit klänning med ärm så det har funkat fint.

På förskolan försöker vi propsa på att barnen ska ha jeans eller andra lekvänliga byxor som tål att klättras och lekas i så dessa används även till klänning. Med ett barn som ständigt åker på rumpan ner för bergssluttningar så känns det tyvärr som ett måste med grövre tyg även om det blir varmare, vi har dock leggings (både långa och korta) som används på fritiden (och enstaka gånger på förskolan). Som synes på bilden har barnen även shorts i sin garderob men dessa används väldigt sporadiskt då det som sagt oftast är klänning som gäller om det inte är långbyxor på.

 

image

Kepsar och solhattar är ett självklart måste. Kepsarna är från Mini Rodini (ekobomull) och solhattarna från Polarn & Pyret (bägge begagnatköp). De har även varsin solhatt i jeanstyg som inte är med på bilden. Solhattarna på bilder är de barnen brukar ha på stranden och även till viss del i vattnet.

image

På stranden är det uv-dräkt som gäller och självklart matchar barnen varandra. 😉 Vi försöker ju att plastbanta även i garderoberna men just uvdräkt tycker vi är ett viktigt plagg att ha, särskilt när vi är utomlands. Är det varmt i vattnet är barnen gärna i ett tag och då känns det bra med dräkter som täcker rygg och axlar. Dock tar vi av dessa direkt efter bad för att undvika att de blir kalla, och så får de sitta i badrockar eller under parasoll. På lantstället brukar barnen bada nakna, men där är det oftast korta dopp som gäller och inget strandhäng.

Storasyster har de senaste två åren även haft vanlig baddräkt men när hon växte ur den bestämde vi oss för att inte köpa någon ny. Jag tycker att uvdräkten är bättre då den täcker axlarna och i badhuset kör vi numera med våtdräkt. Vi har även badbyxor till bägge barnen men kan räkna gångerna de använts på ena handen, förutom lillebrors som han hade med uvtröja i storleken innan vi köpte dräkten ovan.

 

image

Sandaler brukar vi köpa från Kavats ekokollektioner. Oftast nya till storasyster och lillebror ärver hennes gamla. I år fick det dock bli nya till bägge barnen för de som storasyster hade när hon var i lillebrors storlek gick sönder i slutet av sommaren (vi reklamerade dem och köpte ett nytt par men då hade hennes fötter växt så de är i storleken större). De har även tygskor i basketskomodell som jag oftast haft tur att lyckas hitta begagnade.

Sedan har vi självklart regnkläder, och deras vanliga skaljackor för lite kyligare sommardagar. Vi har även köpt tunna vindregnjackor, storasysters från Isbjörn och lillebrors är arvegods. Dessa tänker vi är bra att ha när vi ska ut på landet eftersom vi behöver hålla nere packningen när vi åker ut med bussen och dessa är väldigt tunna och lätta.

Hur tänker ni andra när det gäller sommarkläder till barnen? Upplever ni det som vi som svårt att hitta bra och lekvänliga men samtidigt tunna och svala plagg? Tipsa gärna om era bästa sommarplagg i kommentarsfältet!

 

Att ärva från storasyster till lillebror

barnklader

Jag fick en fråga i kommentarsfältet i inlägget om att handla på loppis och jag tyckte att det var en fråga värd att lyfta upp i ett eget inlägg:

”Du skriver att ni köper plagg som båda barnen ska kunna ha, så hur tänker ni där kring tjej/kill-plagg? Köper ni bara i “neutrala” färger, mönster och “modeller” på plaggen, inga klänningar, tunikor, tights, jumpsuits etc?”

Svaret är helt enkelt att vi inte tror på det här med “flick-” och “pojkkläder”. Jag tycker att det räcker att fråga sig vad i flickors anatomi som skiljer sig från pojkars som gör att det bara är flickor som kan ha rosa, puffärmar och klänningar? Eller är det en konstruktion kring hur vi bör vara och vad är det som gör att vi tycker att det är så viktigt att upprätthålla den?

Vi köper som sagt främst kläder till storasyster (fem år) och så räknar vi med att lillebror (tre år) kommer att ärva dessa plagg. När vi köper kläder till henne så gör vi det utifrån vad vi själva tycker är fint (som jag gissar att de flesta föräldrar gör). Det blir inte de mest “tjejiga” plaggen (dvs inga rosa spetsklänningar förutom princesskläningarna i utklädningslådan) men inte heller det mest ”pojkiga”  då det inte är några stilar som jag gillar. För min del är det viktiga att kläderna har bra passform, är lekvänliga och så gillar jag glada färger och roliga mönster. Och randigt! Samtidigt tar vi självklart hänsyn till storasysters smak och det har hänt att vi har lagt undan plagg som hon inte gillat, men oftast överensstämmer vår smak med hennes.

Vi försöker att variera så att hon har hela färgskalan tillgänglig och tröjor både med bilar och med blommor, men hon har absolut en hel del rosa (men vi tenderar att välja mer starka färger och inte pasteller), och klänning och strumpbyxor är favoritplaggen. Så i lillebrors garderob finns alltså också en hel del rosa och klänningar och strumpbyxor. Lillebror vill också gärna ha likadana plagg som storasyster så han kan lika gärna välja klänning när han hämtar kläder själv. Det känns också som att det bekräftar att vi gjort rätt när vi även ger lillebror tillgång till hela klädskalan. Vad skulle våra argument vara för att neka honom, att säga ”nej, jag vet att du tycker att din systers lila kattklänning är det finaste du har sett men du kan inte ha den för att du har snopp istället för snippa”? Och storasyster sen, som också är mån om att lillebror ska få vara ”fin” så som hon får. Och ”fin” det vet ju alla att det är man framför allt i klänning och rosa (obs ironi men så mycket har storasyster snappat upp i samhället). Detta synsätt hos barnen har gjort att jag ofta köper matchande kläder om jag hittar begagnat, och barnen älskar när de kan ha på sig likadana plagg.

Lillebrors favoritplagg är en tunika med dinosaurer på. Det är för övrigt också min typ av favoritplagg – när klassiska pojk/flick-färger blandas med klassiska pojk/flickmönster och typer av plagg. Samt gärna också att färgerna blandas, som när POP för ett par år sedan gjorde en jacka som var rosa och blå. Tyvärr känns det dock som att butikerna nu går mer och mer ifrån sådant. Till och med Polarn, som själva trycker på att de gör kläder för barn och inte pojkar och flickor, går mer och mer mot en uppdelning i rosa/blått där kläderna i rosa oftare har puffärm och volangkant. Det kanske är mer lukrativt, för såklart säljer klädkedjorna mer när plagg inte ”går” att ärvas över könsgränserna.

Hur resonerar ni andra kring könsuppdelningen av barnkläder?

På bilden syns ett axplock ur barnens garderober som jag tycker ger en hyfsad represenation av vad de innehåller, storasysters på den översta och lillebrors underst. Jag har medvetet plockat främst favoritkläder. De två multirandiga tröjorna samt den lila och den rosa kläningen finns i bägges garderober.

Nu startar loppissäsongen!

loppis

Med våren brukar även loppissäsongen komma igång. Förra helgen var första loppisen i mitt närområde (tyvärr kunde jag inte gå) och de kommande helgerna fram till sommaren är det loppis var och varannan helg. Det är under den här perioden som jag försöker att hitta mestadelen av barnens garderober.

Nu har vi precis bytt storlek för bägge barnen och jag räknar med att det är ett eller ett par år kvar till nästa byte så då är det ett utmärkt tillfälle att plocka russinen ur kakan på diverse loppisar. Ju mer jag går på loppis, desto mer selektiv försöker jag vara och bara köpa guldkornen, det som jag tror kommer att bli favoriter både hos mig och hos barnen.

Jag fick en fråga om vad jag letar efter när jag går på loppis. Det jag spanar efter är mestadeles barnkläder, men i viss mån även böcker, pussel och leksaker. Jag håller framför allt utkik efter ekomärken som Mini Rodini, Geggamoja, Maxmorra etc men samtidigt tycker jag att begagnat är en så stor miljövinst i sig att miljömärkningar inte har lika stor betydelse som när jag köper nytt. Däremot undviker jag fortfarande kläder med plasttryck och av plastmaterial (till exempel polyester). I övrigt försöker jag satsa på kvalitativa märken i glada färgsättningar och är noga med skicket på de plagg jag köper. Jag handlar ju framför allt till storasyster och är då mån om att plaggen ska hållas att ärvas av lillebror. Ytterkläder och skor köpte vi mycket begagnat när barnen var mindre, men nu är storasyster så stor att plaggen används länge och slits mer, samt att det blir svårare och svårare att hitta ytterplagg i hennes storlek på loppis, så där köper vi mestadels nytt. Här har jag dock skrivit ett inlägg om vad som kan vara bra att tänka på vid inköp av ytterkläder.

Här är några andra tips inför loppisshoppandet:

Gör en lista på vad som behövs och håll dig till den
Jag försöker att tänka att trots att det är billigt är det inget mål att komma hem med så mycket som möjligt. Snarare är det ett bättre mål att komma hem med en mindre kasse men där alla plagg är välbehövda. Jag betalar också gärna lite mer för plagg jag verkligen vill ha och som är i fint skick, oftast är det ju fortfarande väldigt prisvärt mot att köpa nytt. (Dock var det annorlunda när storasyster var bebis och vi behövde köpa på oss allt och kläderna dessutom användes kortare tid.)

Inför loppisrundorna brukar jag gå igenom mitt inventeringsdokument för barnkläder för att se vad vi behöver i större storlekar. Jag brukar köpa en till två storlekar störrre än vad barnen har idag, det är ungefär vad jag tycker är ok att ha stående i en låda i källaren inför användning. Mitt mål för loppisbesöket är att hålla mig till listan och endast göra avsteg från den om jag skulle snubbla över något riktigt fint.

Min erfarenhet är att även om jag betalar mer för varje plagg på detta sätt så gör jag av med mindre pengar generellt och är mycket mer nöjd med mina köp. För även om jag kan få väldigt många plagg för ett par hundralappar, så är det ju en onödig kostnad om det visade sig vara plagg vi inte egentligen behövde. Då lägger jag hellre pengarna på något annat.

Gå igenom plaggen
Tyvärr är inte alla säljare så nogräknade att de rensar bort kläder med fläckar och hål. Mer än en gång har jag slarvat att kolla på plats och blivit besviken när jag gått igenom plaggen hemma. Mindre fläckar kan jag tycka är ok, ofta ser mina barn ändå till att det fylls på med fler, men jag är otroligt less på att behöva sätt mig med nål och tråd direkt.

Mät barnen innan och ha med skomätare och måttband
Bra att tänka på är att olika märken kan skilja sig åt i olika storlekar. Detta är viktigast om du köpa större/dyrare plagg som overall eller skalkläder. Det kan vara bra att ha mätt de kläder du har hemma samt ha med måttband för att mäta till exempel innerbenslängden på skalbyxorna på loppisen. Detsamma gäller för skor. Mät barnens fötter innan och ha med skomätare för att mäta skorna på loppisen, ytterst få säljare har tyvärr koll på innermåtten på skorna de säljer och en 24:a kan i vissa fall vara lika stor som en 23:a till och med om det är samma märke och samma modell (har jag lärt mig den hårda vägen…).

Ha kontanter, och fråga om swish
På loppis är det oftast kontanter som gäller, så se till att ha tagit ut pengar innan. Tro mig, det är inte kul att stå i bankomatkö i ett loppisområde medan tiden tickar på och du ser för ditt inre hur alla fynd tar slut medan du står där. Dessutom är det att föredra att ha små valörer då inte alla säljare har bunkrat upp med mycket växel. Jag brukar samla på mig småpengar i en spargris som jag sedan tömmer när det är dags för loppis. Ofta tycker jag också att det är bra att ha en ekonomisk ram att hålla mig till, det minskar risken att jag förköper mig. Bra är dock att ha tänkt igenom innan om du är ute efter ytterkläder eller andra större saker som kan behöva en större budget än om du bara ska köpa ”vanliga” kläder.

Ett tips är också att fler och fler säljare tar swish, bra om du hittar det där perfekta fyndet när du precis gjort av med sista femman men större risk att du råkar shoppa lite för mycket.

loppis_prismarkning

Till sist vill jag avsluta med att upprepa det jag skrivit innan men i andra ord då jag tycker detta är allra viktigast att tänka på när det gäller loppisköp:

Tänk på att det är inget nederlag att gå från loppisen med inget eller bara ett par fynd och alla pengarna kvar. Alla loppisar är inte lika bra och det kommer alltid nya!

Hur resonerar ni andra inför loppisbesök?

Många bäckar små…

tradera

2015 var året då det stod det klart att det inte blir fler barn i vår familj. Det blev startskottet för att sälja av alla saker som stått i källaren ”utifall att”. En hel del med andra ord, även om vi tidigare sålt saker som våra barn inte använt särskilt mycket (som spjälsängen) och att vi ju fortfarande använder en del småbarnssaker som barnvagn. Som alltid när jag säljer saker, så samlar jag summorna i en exelfil. På så sätt kan det kännas motiverat att sälja saker även för mindre summor, eftersom det där syns att det faktiskt blir en ”å” i slutändan.

Räknar jag ihop alla barnrelaterade saker som vi sålt i år blev summan 12 600 kr! Det är bara för barnsakerna, ska vi lägga till att jag sålt en del kläder som jag inte längre kan ha och lite av hushållets prylar så blir totalsumman 21 800 kr! För prylar och kläder som vi alltså känner att vi inte längre har behov av!

Jag får ofta frågan hur jag säljer saker, framför allt av personer som tycker att det är jobbigt att sätta igång med att sälja på Tradera, och så här rensonerar jag när det kommer till försäljningar:

På Tradera har jag bara sålt sånt som jag vet går för hyfsat med pengar, annars känns det inte värt det att fixa med aktioner, packa och posta. Där blir det mest att jag säljer ytterkläder, skor och finare märkeskläder. Min lägsta summa för utgångsbud brukar vara ca 50 kronor, I år har jag flera kompisar som har yngre barn som varit ute efter just sånt som jag brukar sälja på Tradera, så jag har sålt det mesta i den plaggtypen på det sättet och det har knappt blivit något över till Tradera. Det kan kännas lite jobbigt ibland att sälja istället för att ge bort när det gäller kompisar, men jag har ändå gett ”bra” priser och jag ser det som en fördel för dem också att slippa bevaka auktioner på Tradera. Plus att jag är väldigt noga med skicket så de får ju bra grejer.

På nätet säljer jag också i specificerade säljgrupper på Facebook, jag är bland annat med i en för ekogrejer, en för Polarn & Pyret-kläder och en för ullkläder. Fördelen med dessa gentemot Tradera är att det går att sätta fasta priser. Jag har också testat att bloppa på instagram men det slog inte jätteväl ut så den kommer nog att få somna in.

Dessutom har jag sålt i vår lokala köp- och säljgrupp på Facebook. Jag älskar den eftersom alla köpare bor runt hörnet så det går lätt och snabbt att bli av med grejerna. Jag lägger därför hellre ut ett plagg lite billigare här än att lägga upp det till försäljning på nätet. Plagg för 5-15 kr orkar jag dock inte lägga upp här heller eftersom det ändå ska fotas och bokas tider för hämtning, så alla dessa prylar sparade jag och sålde på en loppis i våras. Där sålde jag framför allt plagg för mellan 10 och 20 kronor, men fick ändå in över 1000 kr.

Så, många bäckar små kan bli en stor å!

Tips under mellandagsrean

Så var det mellandagarna igen och de flesta affärer skriker ut sin rea. Jag blir tokig på konsumtionshysterin kopplat till rean samtidigt som det faktiskt är ett bra tillfälle att köpa upp bra ekologiska plagg till okej priser. Nedan har jag listat nå tips som jag brukar utgå ifrån för att hålla huvudet kallt när det kommer till reashopping.

  1. Utgå efter vad du har för behov. Jag har ett exceldokument där jag listat vad vi har i barnens växalådor och vad vi saknar och detta utgår jag från när det blir dags för rea.
  2. Det viktigaste är lära sig är när man ska låta bli att handla. Är det inte rätt så är det inte. Det är lätt att känna sig besviken när det man sett ut inte finns och vilja köpa något annat istället. Jag försöker tänka likadant som jag gör till min egen garderob – att barnen ska också bara ha favoriter i sin garderob. (Sedan är det ju inte säkert att mina och barnens favoriter är samma.) Min erfarenhet att det är bättre att komma hem med två plagg du verkligen ville ha, än tio halvdana plagg oavsett pris.
  3. Köp hellre något du verkligen vill ha till 20% än ett andrahandalternativ till 50%. Det kan kännas dumt ur ett ekonomiskt perspektiv men det kommer troligen att löna sig i längden att du valde det du verkligen ville ha.
  4. Samtidigt kan det löna sig att hålla koll på reanivån. Vissa butiker, t ex Polarn och Pyret, rear sina plagg i steg så att de startar på 30-50% för att någon vecka sedan sänka priserna ytterligare. Är det något som butiken har mycket av och som kanske inte är ett absolut måste för dig så kanske det kanske löna sig att ha is i magen. T ex inväntar jag nu ytterligare en reasänkning för att köpa underkläder i nästa storlek till storasyster. Vi har precis bytt storlek så nästa storlek är minst ett par åt bort, vilket gör att jag har flera reor på mig att kunna göra riktigt bra fynd och kan därför ha is i magen nu.
  5. Ofta är rean bättre i butikerna då saker tenderar att ta slut snabbare på nätet, men jag föredrar ändå att handla i webbshoppar eftersom jag då kan botaniera i lugn och ro och tycker att det är lättare att hålla sig från att dras med i någon köphysteri.

Fyll gärna på med fler tips!

Sälja på loppis

loppis_lador

Jag har länge varit en loppisräv och har också tidigare delat med mig av tips för att loppisfynda här på bloggen. I helgen var dock första gången jag själv stod på en loppis för att sälja. På barnens kusiners gata har de en återkommande gatuloppis och eftersom vi alltid hänger på deras uteplats för att besöka loppisen så kändes det inte så långt steg till att sälja.

Det gick faktiskt himla bra. Jag fick inte allt sålt, men mer än hälften och totalt sålde jag barnkläder för över 1000 kronor. Jag fick flera kommentarer om att jag hade ett bra loppisbord och tänkte dela med mig av lite tips (inriktat på att sälja barnkläder) baserat på mina samlade erfarenheter av att både köpa och sälja:

Dela upp kläderna i storlekar.

På så sätt behöver kunderna inte fråga vilka storlekar som gäller och de kan direkt kolla bland den storlek som de är ute efter. Jag lånade barnens leksakslådor och hade med mig att ha kläderna i. Jag hade förberett genom att ha kläderna storleksuppdelade i påsar innan så behövde jag inte så och dela upp plaggen på loppisen.

Prismärk plaggen

Det är egentligen mer baserat på mina upplevelser som köpare än som säljare. Jag älskar när plagg är storleksmärkta så att man slipper stå i kö för att fråga om pris och kan bestämma sig direkt om det är intressant eller inte.

loppis_prismarkning

Sälj inget som du själv inte skulle vilja köpa

En självklarhet egentligen, men många säljer kläder med fläckar och hål i. Småfläckar kan vara ok, liksom snygga lagningar, men själv tröttnar jag att leta i lådor där de flesta plaggen verkar ha fel.

Prissätt ”loppis”-nivå

De flesta som går på loppis vill fynda, och även om det är fullt möjligt att sälja lite dyrare grejer så skulle jag säga att det finns bättre sätt att sälja dessa. Jag valde till exempel bort att ta med mina kavat-kängor i nyskick som lillebror visade sig vuxit ur och kommer istället att lägga dessa på Tradera. Med på loppisen hade jag plagg som var prissatta mellan 10 och 30 kronor per plagg, plus några skor.

Skylta med fina plagg

Finns det möjlighet, så häng upp några fina plagg för att visa vad som finns i dina lådor. Kusinerna har en spalje där jag hängde upp de i mitt tyckte finaste plaggen. Och faktum är att många stannade och kollade på just dem.

Sälj tillsammans

Eftersom vi stod på kusinernas uteplats och det var en naturlig plats för häng så var det mycket folk på plats att täcka upp om jag behövde gå på toaletten, äta eller ta en egen runda på loppisen. Plus att det är trevligt med sällskapet för det är ju inte full ruljans hela tiden. Annars är ett tips att sälja tillsammans med någon. (Vilket gör det än viktigare att prismärka plaggen om någon ska kunna sälja åt dig när du inte är på plats.)

Ha ordentligt med växel

Kanske en självklarhet, men viktigt att glömma bort. Jag försökte att handla med kontanter och att spara småpengarna jag fick tillbaka i ett par veckor före loppisen. Bra eftersom väldigt många köpte för 40-60 kr och behövde växel tillbaka på en hundring.

Påsar

Eftersom vi sålde kläder i storlek 50-86 så hade de flesta köpare barnvagn och klarade sig utan påse, men annars bra att tänka på att ha med.

 

Fler tips för att sälja på loppis?

Den saknade delen av listan

Barnklader_sommar

Mitt dokument för barnkläder var visst mer eftertraktat än vad jag hade trott. Här kommer en bild på det som inte kom med på bilden i förra inlägget, men jag har också uppdaterat föregående upplägg så att bilden där visar hela vår lista. Som ni ser var det dock inte särskilt mycket som saknades. Ett tag hade jag listat även ”sommarklänningar” här, men skillnaden mellan en kortärmad klänning som även funkar på vintern och en tunn somrig är ändå hårfin så jag samlade alla klänningar under ”hela året” istället.

Sedan är det ju såklart olika hur många plagg olika barn behöver av varje sort. Våra barn är klänningsungar så då räcker ett par shorts gott och väl, och vi har som sagt inte behövt extra regnkläder eller liknande på förskolan vilket jag vet att många andra behöver ha. Men det kan nog vara en bra bas för vilka typer av plagg som behövs, även om antalet kan variera.