Tre tips för att minska på engångsartiklarna under småbarnsåren

tvattlappskorg

  1. Tygblöjor. Ett barn förbrukar under sin blöjtid cirka 5000 blöjor. Det är ett rätt stort sopberg bara för ETT barn. Att använda tygblöjor istället för engångs påverkar alltså en hel del. Misströsta inte, det är faktiskt enklare och smidigare än många tror. Visst är blöjorna dyra i inköp, men tänk på vad det kostar att köpa 5000 engångsblöjor och tygblöjorna kan dessutom ärvas av syskon eller säljas på andrahandsmarknaden. Här har jag skrivit ett inlägg om hur det funkar med tygblöjor och vad som är bra att tänka på.
  2. Hushållspapper är något som vi klarar vi oss lätt utan. Istället använder vi tyglappar (kan t ex köpas i frotte på Ikea men det är också himla lätt att sy själv) som förvaras i en korg vid köksbordet. När barnen blir kladdiga vid maten tar de således bara en tyglapp i korgen. Dessa kan även med fördel användas för avtorkning av kladdiga ytor och även vid blöjbyten. Multifunktionellt alltså!
  3. Näsdukar. Varför använda engångs när det finns så fina tygnäsdukar? Gör stor skillnad för näsan också och med små barn som ständigt tycks vara snoriga så är det skönt om de slipper bli röda och nariga. Kan också lätt sys själv av något gammalt mjukt trasigt lakan, men det kan också hända att någon äldre släkting har massor att bli av med.
Annonser

Plastbanta med lite större barn

foto-2016-10-06-10-24-23

Jag har skrivit en del om vår plastbantning på bloggen och på Instagram, ofta med kommentarar som ”ja, det är ju lätt när barnen är små…” som följd. Nu börjar mina barn inte vara så himla små längre (äldsta fyller snart sex år) så tänkte skriva lite om vår plastbantning utifrån dagsläget.

Å ena sidan håller jag med om att det finns många saker som är lättare med små barn när det gäller att undvika plast – det är lättare att styra själv och barnen märker inte om saker ”försvinner” på samma sätt som större barn kan göra. De är heller inte lika uppmärksamma på vad andra barn har och vad det finns för valmöjligheter. Samtidigt är det många saker som inte behövs när barnen blir större och där plast för många är det självklara alternativet, vi behöver inte tänka på att saker ska tålas att kastas i golvet eller smakas på.

Samtidigt är det som sagt svårare när barnen får egna viljor och får upp ögonen för det stora utbudet av plastleksaker. Jag tror också att det blir svårare och svårare ju större barnen blir att ”ställa om” och börja plastbanta när de redan fyllt sitt rum med plastleksaker och pratar med kompisar om den senaste actionfiguren eller plastleksaken. Med större barn går det ju inte att rensa ut ”å deras vägnar” på samma sätt utan det gäller i så fall att själv få barnet att välja bort prylen. På så sätt tror jag att vi har det lättare nu eftersom vi försökt att undvika plastleksaker och andra plastprylar sedan barnen föddes. En väg för oss att fortsätta med är alltså snarare att minimera antalet plastprylar in än att försöka rensa ut prylar som redan kommit in.

Här är några tips som vi började med när barnen var små, men som jag tror spelar större roll nu:

Barnen följer inte med till leksaksaffären

Vi tar helt enkelt inte med barnen när vi köper leksaker eller liknande. Vanligen shoppar vi på nätet, men är det kris inför ett kalas så brukar jag gå iväg på lunchen eller någon av oss handla på vägen hem från jobbet. Endast i undantagsfall tar vi med barnen och köper present på väg till ett kalas. Vi tar också väldigt sällan med barnen för att handla kläder utan samma vanor gäller där. På så sätt behöver inte barnen mötas av det stora utbudet av prylar som finns i butikerna.

Barnen får välja, men mellan förvalda alternativ

Samtidigt vill vi inte göra alla val för barnen. När vi handlar på nätet till barnen, eller när det är dags för dem att önska sig saker till födelsedagar och jul eller liknande så brukar jag ta fram olika förslag som jag låter barnen titta på, utifrån vad jag tänker att de saknar eller om de har uttryckt att de skulle vilja ha någon typ av leksak men inte exakt vad. På så sätt får de vara med att välja men vi ser till att valmöjligheterna är hållbara och plastfria. Samma sak gäller ofta när vi köper presenter till barnens kompisar, vi kan resonera tillsammans innan om vad vi ska köpa och sedan kan jag visa barnen några förslag i någon webbshop och fråga om de tycker att det blir en bra present. Jag har tidigare skrivit om vår presentlåda där jag samlar rea- och begagnatfyndade prylar som passar som present, och där är också ett alternativ att barnen får välja en present ur den.

Vi försöker att undvika att barnen utsätts för reklam

Vi har nej tack till reklam på brevlådan och har dessutom valt att nixa vår direktreklam, bland annat för att jag var lite nojig för att få massa reklam till barnen för prylar och aktiviteter (men ändå slinker det igenom sånt ibland). Vi tittar också aldrig på reklamtv, barnen tittar på dvd:er eller på svt play/barnkanalen som är reklamfri.

Vi rensar med barnen

Vi rensar regelbundet bland barnens saker, och numera är barnen nästan alltid med. De vet att för att de ska kunna få plats med nya saker så behöver gamla saker som de inte längre leker med rensas ut. På detta sätt kan vi försöka styra att de mindre hållbara sakerna hör till dem som rensas ut.

Vi väljer våra strider

Samtidigt ska jag inte ge sken av att det alltid är så himla lätt och att barnens rum är helt plastfritt. Vi väljer dock våra strider. När storasysters enda önskning inför jul förra året var en Elsadocka (som hon sett att kompisarna på förskolan hade) så lät vi detta vara ett undantag som kändes ok. Som sagt brukar jag ta fram olika förlag på presenter eller liknande, men uttrycker barnet egna önskningar så kommer dessa självklart med på önskelistan även om de skulle råka vara i plast. Några enstaka plastleksaker i ett i övrigt plastbantat barnrum känns som ”good enough” för oss. Vi har även undantagit lego och kommer nog även till jul att släppa in pärlplattor i hemmet.

foto-2016-10-06-10-27-22

Jag vet inte om det är ovan skäl som gör att mina barn inte är så fokuserade på prylar. De pratar sällan om leksaker eller andra prylar utifrån aspekten att ”jag skulle vilja ha x eller y”. Jag gissar att det är på samma sätt som jag tänker väldigt lite på prylar eller kläder om jag undviker att gå i butiker eller att läsa glossiga magasin. Jag tror helt enkelt inte att det är sunt att hela tiden mötas av ett utbud av prylar som skriker ”köp mig!” och ser det inte som något negativt att vi väljer bort detta för våra barn.

Eller för den delen att vi håller nere antalet på barnens leksaker generellt. Det känns som att barnen har så himla mycket leksaker idag, och mina barn leker ganska lite på sitt rum utan är hellre ute i lekparken, spelar spel (både bräd- och tvspel), ritar eller pysslar. Jag tänker att de inte lider av att ha mindre mängd leksaker än sina kompisar utan att de är rika på andra sätt.

Kom gärna med fler tips för plastbantning med större barn!

På bilderna syns för övrigt några av barnens leksaker som de bägge leker med och som är exempel på hur vi försöker att hitta alternativ som är ok för både föräldrar och barn. Dockhuset som vi fyllt med trämöbler och dockor, trädjur som vi har en bondgård till, lego, docka från Rubens barn som vi tyckt varit ”good enough” även om den är i polyestertyg (men begagnatfyndad) samt barnens gosedjur. Storasyster vill ha ett gosedjur som var mer likt ett ”vanligt” som kompisarna har, och blev väldigt nöjd med isbjörnen från Under the Nile.

Plastbanta och ekotänk på sommarstället?

img_1611
Vi har två ställen som vi brukar besöka på somrarna, ett hus som vi delar med makens syskon och en liten stuga som är min mammas och där vår familj turas om med min bror att vara. Jag tänkte skriva ett inlägg om hur detta går ihop med vår ambition om att plastbanta och att leva ekologiskt.

Svaret är att det gör det inte alls. Ett tag var jag stressad över detta faktum, att det kryllar av plast i husen såsom skumgummimadrasser, teflonpannor, plastutemöbler och gamla leksaker samt att utbudet av ekoprodukter i butikerna i närheten är hyfsat litet, men sedan insåg jag… Vi är bara där några veckor om året, och i stugan även några helger då och då. Dessutom tillbringar vi mesta delen av tiden där utomhus. Det hade varit en sak om det varit vårt eget ställe där vi kunnat bestämma helt själva över inredning och prylar, men även då hade vi nog skyndat långsamt. Nu när det är andra familjer inblandade så känns det helt enkelt inte motiverat att lägga tiden, energin och ekonomin på att rensa ställena från plast.

Istället gör vi vad vi kan med det som finns. I stugan har jag rensat ut de värsta leksakerna som mamma sparat från när jag var liten, så som mina barbiedockor, my little pony-hästar och mjuka babydockor. Däremot har jag sparat sandleksakerna, mitt my little pony-slott och annat i hårdplast. Vi använder hellre köksredskapen och köksprylarna i trä och porslin/glas än de i plast även om vi har svårt att undvika teflonpannorna, och i de fall vi behöver köpa nytt som vi själva får fatta beslut om så väljer vi plastfritt. Vi har med oss eget diskmedel, tvättmedel, handtvål och andra hygienprodukter som vi annars skulle dela på. Vi köper det vi kan i butiken i ekologiskt och jag försöker att inte stressa upp mig över resten.

Hur gör ni andra som har sommarställe (som ni kanske delar med någon)? Har ni samma ambitionsnivå där som hemma?

Förvaring i barnrummet

image

Häromdagen var en familj från förskolan över på lekdejt hemma hos oss och mamman frågade lite förvånat om vi alltid hade det så här städat. Och ja, för att vara en barnfamilj så har vi det nog rätt ordningsamt och även om det ibland kan vara leksaker över hela golvet så är det sällan långvarigt. En av anledningarna till det är jag övertygad om heter bra förvaring. När varje sak har sin plats är det dels lättare för barnen att själva städa undan, dels går det snabbt och lätt för oss vuxna att städa undan när det behövs. När familjen i fråga lämnat oss var hela golvet i barnens rum täckt av prylar, men det tog mig max tio minuter att röja upp allt medan barnen tog ett kvällsbad. I det här inlägget ska jag skriva lite mer om vår förvaring.

Sedan ska jag också nämna att ytterligare en faktor i vår förmåga att hålla ordning är vår strategi att anpassa mängden prylar efter hur mycket förvaring vi vill ha, snarare än tvärtom. I barnrummet betyder det att vi ständigt måste hålla efter, rensa ut och tänka till. Eftersom barnen hela tiden utvecklas och får in nya leksaker, till exempel svårare och svårare pussel, utklädningskläder i större storlekar eller bara nya saker i form av julklappar, födelsedagspresenter och loppisfynd, så behöver vi också rensa bort de leksaker de inte längre leker med lika frekvent. Här har jag skrivit ett inlägg om hur vi gör när vi rensar bland barnens saker.

I barnens rum har vi tre områden för förvaring. Den största förvaringsmöbeln är en liggande hylla med åtta fack. I de fyra nedre facken har vi korgar med prylar: utklädningskläder, dockkläder, tågbana och byggklossar. Det finns också fyra utdragbara lådor som innehåller dockor och smådjur, instrument samt leksaksmat och köksprylar. (Jag har markerat lådornas innehåll med färgad tejp men inte uppdaterat dem sedan vi flyttade på pusslen ser jag nu.) I denna möbel förvaras också barnens böcker, men denna sektion svämmar ständigt över så vi har en hög även i bokhyllan i vardagsrummet.

image

På andra sidan rummet har vi en liten byrå med fyra lådor som innehåller spel och pussel. Ovanför sitter en stringhylla där vi förvarar pysselsaker, legobyggen och smyckeskrin med barnens namngivningssmycken. Helt enkelt det som vi vill att barnen ska be om att få leka med och som besökande mindre barn inte kan nå. Jag börjar nämligen bli trött på att bygga ihop storasysters legobyggen som lillebror kastat i golvet och att torka rent väggarna efter pennstreck. I övrigt vill vi att de ska kunna hämta allt själva så resterande förvaring är på låg nivå.

image

Det sista förvaringsutrymmet har vi bakom dörren, där vi har en korg med alla barnens gosedjur samt filtar. Här finns också några krokar där utklädningsgrejer, väskor och halsband hänger.

Kläder då? Utanför barnens rum har vi en garderobsvägg och där har vi vikt en garderob för barnen. Genom att vi alternerar kläder efter säsong samt försöker att inte ha mer kläder än de kan använda så räcker det med en garderob för två barn. I garderoben har vi fyra trådkorgar så barnen har två var, samt varsin flätad korg för dels underkläder och strumpor, dels för badkläder. (Så totalt fyra korgar.) Högst upp i garderoben har vi en hylla där vi förvarar leksaker som vi tagit undan tillfälligt.

Hur tänker ni andra kring förvaring i barnrum?

 

Ny sänglösning för barnen

barnsang1

När barnen fyllde två och fyra i början av året hade vi bestämt att lillebror skulle få flytta ur växasängen. Det var lite väl trångt med två sängar i barnrummet och dockskåpet som storasyster skulle få i fyraårspresent skulle inte få plats på något annat sätt. Dessutom har lillebror aldrig sovit särskilt bra i sängen utan mestadeles tillbringat sina nätter hos oss i dubbelsängen.

Lösningen vi tänkt hette våningssäng. Vi velade lite mellan en vanlig våningssäng och en familjesäng, där undersängen är bred (vanligen 120 eller 140 cm). Eftersom vi ville kunna natta dem ihop och våra barn är vana vid att vi ligger med dem i sängen tills de somnar så valde vi till slut familjesängen.

Det visade sig vara ett riktigt bra val. Än så länge sover barnen tillsammans i neresängen, men tanken är att storasyster kan flytta upp när hon känner att hon vill. Hon har sovit där uppe ett par gånger, men tycker att det är mysigare nere hos lillebror. Översängen används än så länge som ”myshörna”. När vi precis köpt sängen valde vi att inte montera på stegen då vi var rädda för att lillebror skulle klättra upp och ramla ner. Nu har vi haft stegen på ett antal månader och det funkar hur bra som helst. Det kan dock vara värt att nämna att den säng vi valt, ”Nils” från Mio, är väldigt låg så översängen är inte så högt upp vilket känns skönt för oss som har små barn.

barnsang2

Själva sängstommen var dock den lätta delen av sängköpet. Eftersom storasyster tidigare sovit på en resårbotten som var för hög för att ha i översängen så behövde vi två nya madrasser – en 120 och en 90 och såklart ville vi ha madrasser i naturmaterial.

Bredden 120 är inte särskilt vanlig när det kommer till natursängar vi fick ganska snabbt befara. Vi tittade på Prolanas madrasser i naturgummi, som bland annat säljs hos Grön Interör. De tillverkas inte i 120 cm, utan där är alternativet att köpa en 140-madrass (och betala för den bredden) och så skär de ner den. Tyvärr tyckte vi att detta blev en lite för dyr lösning. Ett annat alternativ är resårmadrassen från Ikeas naturserie. Den är inte lika naturlig som Prolana och inte heller ekologisk, men ”good enough” för oss. Mios familjesäng är dock väldigt låg (vilket är bra när det är ett hyfsat litet barn som ska sova däruppe) men det gjorde att vi inte ville ha en så hög madrass. Ikeas resårmadrass är 25 hög och det upplevde vi skulle ge lite väl tight utrymme upp till översängen. Istället valde vi en annan ”good enough”-lösning som jag blev tipsad om i någon av de ekoforum jag är med. Vi köpte två bäddmadrasser ur i Ikeas naturserie och lade dem på varandra. ”Madrassen” blir då 14 centimeter vilket är lika högt som Prolana-madrassen vi tittat på. Barnen sover bra på denna lösning, men vi hade inte valt det till en familjesäng där en vuxen ska sova nere. Jag som är hyfsat liten kan dock sova där en halv eller hel natt då och då, men maken som väger lite mer får ont i ryggen. Så jag skulle säga att huruvida en sådan lösning funkar för en familj beror på hur mycket tid föräldrarna får tillbringa i barnsängen.

När det kom till 90-madrassen för överdelen så hade vi lite mer att välja på. Eftesom vi beställde den senare än 120-sängen så hade vi även upptäckt möjligheten att beställa madrasser från Danmark vilket gav både fler valmöjligheter och bättre priser. Vi valde mellan en annan variant från Prolana som är fylld med kokos, och en madrass i ekologisk kapok, och valet föll till slut på Kapokmadrassen. Vi beställde från Babynature.dk och är väldigt nöjda med både bemötande och leveranstider. Och själva madrassen såklart! Hade vi upptäckt denna lösning innan vi beställt från bäddmadrasserna från Ikea hade vi nog satsat på att beställa härifrån även till 120-sängen, och då valt deras Prolana-variant.

För att skydda madrasserna ville vi ha både tunna bäddmadrasser och madrasskydd. Även här hade vi fått ett ekonomiskt tips i ett ekoforum: Att använda Jysks öko-texmärkta bomullstäcken som bäddmadrass. Vi hade redan dessa täcken till barnen och är väldigt nöjda. Och ja, de funkar utmärkt även som bäddmadrass eftersom de är ganska platta och inte så fluffiga. Täcket är 150 cm brett. Till undersängen har vi gjort så att vi bara vikt in den bit som blivit över runt den övre bäddmadrassen, men till 90-sängen sydde jag om täcket så att vi fick en bäddmadrass som passade. En himla bra och väldigt ekonomisk lösning måste jag säga. Dessa täcken kan dessutom tvättas i 60 grader vilket är för mig är ett krav med tanke på kissolyckor mm. Hade vi inte hittat denna lösning hade vi nog beställt bäddmadrasser i kapok från Babynature.dk.

Ett vanligt ekotips för madrasskydd är att använda kurad ullfilt, men vi valde istället att köpa ett madrassskydd i öko-texmärkt bomull och polyuretan från HippyChick. Dessa madrasskydd andas och känns mindre plastiga än sådana vi provat tidigare. Vi har dock valt att lägga denna under bäddmadrassen för att skapa lite avstånd mellan barnen och madrasskyddet. Bäddmadrassen (dvs bomullstäcket) är så pass lätt att tvätta att det inte gör något om olyckan skulle vara framme.

Vi känner oss väldigt nöjda med vår sänglösning för barnen och vår nivå av att jämka mellan de mest ekologiska och mest ekonomiska lösningar. Jag tycker att vi lagt oss på en helt klart godkänd nivå utan att det kostat en förmögenhet och barnen verkar nöjda och sover bra.

 

 

Lästips

Ekopappan skriver om varför barn inte ska ges bijouterier. Själva har vi köpt halsband i glas- och träpärlor på loppis som barnen har i utklädningslådan.

Oxhen skriver om ansvar och överenskommelser i heterorelationer. Väldigt läsvärt!

Naturligt Snygg tipsar om eko skönhetsvård i bugdetklassen. Alltid lika välkommet med budgettips!

Kemikaliepappan skriver om hur vi kan undvika flamskyddsmedel i möbler. Den enda nackdelen med detta inlägg är att det fick mig att bli sugen på en ny soffa… Vår gamla är köpt begagnad och har fördelen att klädseln är tvättbar och ej flamskyddsbehandlad, men stoppad med kallskum. Ett sådant köp kommer dock att dröja ett tag.

 

Vilka barnsaker ska sparas?

En fråga som vi inte riktigt ännu kommit till eftersom barnen fortfarande är så små, men som väcktes av det förra inlägget, är vad som egentligen ska sparas när barnen blir större.

Vi har lantställe med hyfsat stor vind och möjlighet att lagra saker, och min mamma har ställt mycket där från när vi var små. Även om jag rensat en hel del som vuxen är det många saker jag är väldigt glad för att hon sparat. Som dockskåpet som E nu fick när hon fyllde fyra, de små stolarna som barnen har i sitt rum, dockkläderna som funkar lika bra till barnens tygdockor som mina av plast, och böcker, pussel och spel som plockas fram både hemma och när vi är på lantstället. Det ger en extra roligt känsla eftersom det här är sakerna som jag lekte med när jag var liten som nu används en gång till.

Men som den minimalist som jag tycker att jag är tar det ändå lite emot att lagra saker i trettio år för att de förhoppningsvis ska användas av mina barnbarn. Då känns det mer resurseffektivt att sälja av sakerna och låta barnen köpa nya till sina barn. Fast inte lika roligt.

Hittills har jag inte kommit fram till någon bra strategi mer än att det som är hemgjort kommer att sparas, som dockskåpet min farfar gjort och dockkläder som mamma, moster mfl har stickat och sytt. Dessutom har vi en himla fin loppisfyndad träspis som någon helt klart har snickrat hemma även om jag inte vet vem, och den är jag himla sugen på att låta gå i arv liksom stolarna som kommer från min barndom. De böcker som är barnens favoriter lutar också att vi sparar. Kläder har jag sparat det som barnen hade på sig när de åkte hem från bb och några absoluta favoriter. (Sedan kanske jag ska nämnas att jag har en bror som är sju år yngre som inte ännu har egna barn så på det sättet är det självklart att spara det mesta som kommer från vår barndom till hans eventuella barn, men jag mitt resonemang här handlar även om till den generation som kommer efter det.)

Hur har du resonerat när det gäller att spara barnsaker? Vad lagras och vad skänks/säljs/slängs?

Våra julklappar till barnen

barnbocker

Nu är december månad snart här och för många är det hög tid att flänga runt på stan och leta efter julklappar. För egen del är jag i princip färdig med julklapparna, mitt mål är att ha dessa avklarade i november för att kunna koncentrera mig på julmysgrejerna i december.

En anledning att det funkar väldigt bra är att vi har valt att hålla nere antalet julklappar till barnen från oss föräldrar. Säkert blir det annorlunda när de blir äldre, men just nu känns det som att julklapparna från övriga släkten är mer än nog. Storasyster firar sin fjärde jul i år och lillebror sin andra och hittills har vi gjort så att de fått morgonpaket från oss och sedan inget mer. (Tror dessutom att vi hoppade över morgonpaketen också storasysters första år.)

I år har vi valt att beställa ett ganska stort bokpaket och dessa kommer vi att fördela så att de får någon bok var i julklapp, någon bok var till födelsedagarna (i januari och februari) och så sparar vi några böcker i ”hemliga leksaksskåpet”* för att ha någon extra underhållning vid vab. Barnen kommer även att få en dvd-film i morgonpaketet på julafton, för det kan nog behövas någon extra underhållning när vi föräldrar behöver hålla på med lite julstök och förberedande av julmiddagen.

 

*Där vi samlar leksaker vi plockat undan en tid för att sedan ta fram igen.

Plastbantningen fortsätter: Polyester och andra plasttyger

polyesterprylar

Min strategi för att bli mer ekomedveten är att ta ett steg i taget, att bli lite lite bättre allt eftersom tiden går. Jag tror att annars skulle det bli överstigligt och svårt att orka med. Istället lägger mig på vad i nuet känns som en lämplig nivå och när det börjar känns lätt och vardagligt så tar jag tag i nästa sak och går upp en nivå till.

Det betyder att nu, när mitt hem är ganska ordentligt plastbantat på hård och halvmjuk plast så har turen kommit till att se över vår användning av plastbaserade tyger. Egentligen har jag redan tagit ett steg redan, för det är ganska länge sedan som jag började köpa enbart naturmaterial i ”vanliga” kläder (dvs ej ytterkläder), den textilierna i inredningen och tyger som jag syr själv av.

I vårt hem betyder det att det som är kvar av ”plasttyger” finns i våra ytterkläder, ryggsäckar, stoppningen i kuddar och täcken, mattor (t ex dörrmattor), tygleksaker och gosedjur. När det gäller leksaker och gosedjur så tycker jag att det här steget är ganska jobbigt, eftersom jag köpte just sådana prylar för att de kändes bättre än vanlig plast. Till exempel köpte vi tygdockor från Rubens barn gjorda av polyester istället för hårdplastdockor och en del leksaksmat i polyestertyg. Det positiva är ändå att dessa saker köpts begagnade. De flesta gosedjuren har vi fått, men även där har flera mottagare känt till vår vurm för begagnat så  många av dessa presenter är också begagnatköp.

Precis som jag resonerat i den övriga plastbantningen så är det inte aktuellt att slänga ut allt för att köpa nytt, utan vi kommer att rensa och ersätta allt eftersom. Det första steget är att se över överflödet, och rensa där. Till exempel har barnen ändå så himla mycket leksaksmat varav det mesta är i trä (de fick nytt senast nu i veckan när mormor var på besök) och massor av gosedjur så där känns det ok att ta undan en del. Just gosedjuren har jag gjort så att jag helt enkelt sparat storasysters favoriter som jag vet att hon gosar/leker med, plus tygdockorna jag nämnt ovan, och plockat undan resten. Det är nu ungefär en och en halv månad sedan och hon har inte märkt att de är borta än. Jag har även rensat bort några vadderade barnfiltar som stoppats med polystervadd, just för att vi har rätt många filtar.

Resten (till exempel kuddar, täcken, dörrmattor etc) känns det som att vi kommer att ta lite allt eftersom, det känns så himla onödigt att köpa nytt när det vi har ändå funkar fint. Det blir helt enkelt ett bättre val när vi väl behöver köpa nytt (eller om jag skulle snubbla över något supererbjudande).

När det gäller kläder och ryggsäckar så har jag just nu svårt att se något alternativ till de plastbaserade tygerna, eftersom vi vill att dessa plagg ska hålla tätt mot vatten. Vi har försökt att göra bättre val genom att undvika att köpa nya plagg med fluorkarboner, och ryggsäcken på bilden är i alla fall Oeko-texmärkt och av återvunnet material. Vid våra begagnatköp har vi inte varit lika noga med de perfluorerande ämnena eftersom de ska vålla störst skada vid tillverkning och slutförstöring, och vi kommer nog att fortsätta att resonera så eftersom miljövinsten vid återanvändning är så stor och även för vår ekonomi. Däremot så stör det mig mer att även om vi undvikit att köpa rena fleeceplagg, så är flera av våra begagnatfyndade overaller fodrade med fleece, som inte är lika ok att använda eftersom materialet släpper plastpartiklar vid varje tvätt. De vi redan har köpt kommer vi dock att fortsätta att använda tills de är urvuxna (men tvätta så sällan som det bara går) och sedan undvika dessa overaller även när vi köper begagnat.

 

Har du rensat bland textilierna hemma och hur har du resonerat då?

 

Så här sover vi

sovrum

För ett par veckor sedan fick jag ett mail med en fråga och då jag sett att samma fråga ofta dyker upp i de miljötänk-grupper jag följer på Facebook så jag har jag gjort om mitt svar till ett blogginlägg. Det handlar om sängar och sängkläder och hur en kan tänka miljövänligt i sovrummet.

Generellt när det gäller sovrummet så försöker jag att tänka på samma sätt som i övriga hemmet: Vi byter ut produkter när vi behöver nytt och inte ”bara för att”. När det gäller textilier är det valet lättare tycker jag, eftersom gammalt ofta har den fördelen att kemikalierna till stor del tvättats ur.

Barnrummet

I barnrummet har vi två sängar – en växasäng som lillebror sover i och en vanlig ”90-säng” som storasyster sover i. Storsysters del är en del av en våningsäng men eftersom vi tycker att lillebror än så länge är för liten för våningssäng så står hans halva i källaren och väntar. Bägge sängstommarna är köpta begagnat.

När det gäller textilen i växasängen så har vi gjort så att vi använt begagnade sådana, för då tänker jag att mycket är urtvättat och att det är rätt dyrt att köpa ”bra” grejer som används så kort tid. Första levnadsåret sov bägge barnen med en tunn filt och vi bytte till stort täcke för storasyster när hon var 2,5 år. Som bebisar sov de dessuom oftast i vår säng (vilket lillebror gör ganska ofta fortfarande), så det är egentligen inte många nätter som det där barntäcket blivit använt.

Madrassen i lillebrors säng är också begagnad, en resårmadrass från Ikea som vi hade i spjälsängen och som även passade växasängen. Inte det bästa alternativet, men känns bättre än vanlig skumgummimadrass och dessutom är denna begagnad. Hade vi köpt en ny madrass så hade vi nog testat en bovetemadrass som jag läst mycket gott om och som inte verkar vara så himla dyra. Nu räknar vi med att lillebror också byter till stor säng om ett halvår till ett år så därför känns det dock som ett onödigt köp nu. Ovanpå madrassen har vi en tunn bäddmadrass som är lätt att tvätta. Vi har ingen plastad frotte eller liknande i lillebrors säng då han ju fortfarande har blöja och skulle den råka läcka lite så är vår upplevelse att bäddmadrassen räcker som skydd.

När det gäller storasysters säng så har vi mer haft tanken att göra lite bättre val, eftersom hon troligen kommer att ha samma säng ett ganska bra tag. Jag upplever dock att det är ganska knepigt att göra bra val till barn i stor säng. Mycket av det som säljs i ekoshopparna är ullbaserat och får endast tvättas i ullprogrammet om ens alls. För små barn som ännu inte är torra nattetid och med tanke på eventuella kräksjukor så känns det inte det riktigt som ett alternativ.

När vi behövde köpa täcke till storasyster föll valet därför på ett bomullstäcke från Jysk, alltså att både tyg och fyllning är bomull. Det är inte eko men öko-texmärkt. (Det är ett sommartäcke så det säljs bara sommarhalvåret därav ingen länk.) Resten i hennes säng har hon fått ärva, jag tänker att det är urtvättat och hyftat kemikaliebantat även om det inte är ekomaterial.

Som madrass har hon makens gamla resårbotten från Ikea som vi hade som mys/extramadrass när storasyster fortfarande sov i växasängen. Den blir dock ganska hög så vi har tur att storasyster inte är den typ av barn som har en tendens att ramla ut ur sängen eftersom det inte blir någon kant i sängen. Till ovandelen av våningssängen, den som står i källaren, har vi ingen madrass, så där kommer vi att kolla in ekoutbudet när det är dags. Ovanpå storasysters madrass har vi lagt ett tomt bäddmadrassöverdrag, det vill säga att vi helt enkelt har plockat ut skumgummimadrassen som legat inuti. Istället har vi lagt i ett annat överdrag, men jag tänker att det går lika bra att stoppa med ett dubbelvikt täcke. Den stora fördelen med detta arrangemang (förutom att vi slipper skumplasten) är att överdraget går att tvätta vid eventuella olyckor. I storasysters säng har vi tyvärr känt oss tvugna att ha plastad frotte, men vi har lagt den under bäddmadrassen för att slippa ”svettighetskänslan”. Det funkar kanske inte när olyckor sker var och varannan dag men funkar nu.

Vuxenrummet

Det kanske framgår av att jag skrivit mycket om att barnen fått ärva bäddtextil, att vi vuxna köpt en del nytt. Som jag nämde tycker jag att ekoprodukterna för sovrummet är mer ”vuxenanpassade” så därför har det känns mer rätt att köpa nytt till oss och låta barnen få vårt gamla (som då känts rätt urtvättade/urvädrade) när vi haft behov av fler grejer. Eller ”fler grejer”, det är två saker som vi köpt de senaste åren.

Först och främst bytte vi våra resårbottnar i samband med att vi flyttade senast. Det var maken som behövde en ny eftersom han tyvärr köpt fel hårdhetsgrad med ryggont som effekt, och eftersom de nya modellerna var högre så bytte vi min sida också. Vi kollade runt på olika ekoalternativ och valde till slut Ikeas resårbottnar i naturmaterial. De innehåller en liten del syntetisk latex, men kändes som ett prisvärt alternativ. Vi planerar att senare köpa till en ny bäddmadrass i naturmaterial men så länge som barnen är små så känns det lika bra att behålla vår gamla (även om ett hörn inte blivit fritt från kattkräk).

Täcke har vi också vårt gamla dubbeltäcke i syntetmaterial men kuddar har vi köpt nya när storasyster växte ur bebiskuddarna. Det blev dun då, men hade jag gjort valet idag så hade jag nog testat en ullkudde.

Ja, så sover vi alltså. Inte helt igenom ekologiskt men för oss känns det som en väl avvägd kompromiss av kemikaliebantning, miljötänk och ekonomi.