Plastbanta och ekotänk på sommarstället?

img_1611
Vi har två ställen som vi brukar besöka på somrarna, ett hus som vi delar med makens syskon och en liten stuga som är min mammas och där vår familj turas om med min bror att vara. Jag tänkte skriva ett inlägg om hur detta går ihop med vår ambition om att plastbanta och att leva ekologiskt.

Svaret är att det gör det inte alls. Ett tag var jag stressad över detta faktum, att det kryllar av plast i husen såsom skumgummimadrasser, teflonpannor, plastutemöbler och gamla leksaker samt att utbudet av ekoprodukter i butikerna i närheten är hyfsat litet, men sedan insåg jag… Vi är bara där några veckor om året, och i stugan även några helger då och då. Dessutom tillbringar vi mesta delen av tiden där utomhus. Det hade varit en sak om det varit vårt eget ställe där vi kunnat bestämma helt själva över inredning och prylar, men även då hade vi nog skyndat långsamt. Nu när det är andra familjer inblandade så känns det helt enkelt inte motiverat att lägga tiden, energin och ekonomin på att rensa ställena från plast.

Istället gör vi vad vi kan med det som finns. I stugan har jag rensat ut de värsta leksakerna som mamma sparat från när jag var liten, så som mina barbiedockor, my little pony-hästar och mjuka babydockor. Däremot har jag sparat sandleksakerna, mitt my little pony-slott och annat i hårdplast. Vi använder hellre köksredskapen och köksprylarna i trä och porslin/glas än de i plast även om vi har svårt att undvika teflonpannorna, och i de fall vi behöver köpa nytt som vi själva får fatta beslut om så väljer vi plastfritt. Vi har med oss eget diskmedel, tvättmedel, handtvål och andra hygienprodukter som vi annars skulle dela på. Vi köper det vi kan i butiken i ekologiskt och jag försöker att inte stressa upp mig över resten.

Hur gör ni andra som har sommarställe (som ni kanske delar med någon)? Har ni samma ambitionsnivå där som hemma?

Annonser

Veckopeng

Foto 2016-06-19 11 54 43

För en tid sedan började vi med veckopeng till storasyster. Hon har varit intresserad av sparande och pengar ett tag och vi vill gärna uppmuntra henne i det. En tia får hon nu varje lördag och det som händer är att hon lägger den i sin spargris.

Det är lite svårt som ekomamma (som helst ser ekologiskt och naturmaterial i barnrummet) att släppa barnets inköp fria men jag har bestämt att för de egna sparpengarna ska storasyster helt själv få välja vad hon vill köpa. Självklart egentligen eftersom det är hennes egna pengar, samtidigt som jag gärna såklart ser att hon köper vettiga saker och gärna undviker ”slit-och-släng-plast”. Mitt enda krav är hittills att hon sover på saken, vilket också är rent praktiskt eftersom hon aldrig har med sig sparpengarna utan de gånger hon sagt att hon vill köpa något har det varit när vi passerat en butik för att köpa något annat (t ex födelsedagspresent till kompisen eller som häromdagen när vi var på Indiska för att köpa yogakläder till mig och storasyster fastnade för en jordglob i trä). Då har jag sagt att vill du fortfarande köpa saken imorgon kan vi ta pengar i spargrisen och gå tillbaka till affären. Hittills har hon dock inte velat ha något så gärna. Oftast har det kommit redan när vi är på väg från butiken att ”mamma, jag vill nog inte köpa den där saken”. Vi har då redan räknat ut hur mycket saken skulle kosta ur hennes perspektiv, hela spargrisen, halva eller bara en liten del. Just nu säger hon dock att hon hellre sparar pengarna så att hon kan bli rik.

Än så länge har vi inga sysslor eller liknande som är knutna till veckopengen, till exempel att hon ska plocka undan efter sig för att få ut veckopengen. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, men det känns helt enkelt fel för mig. Jag ser det lite som att med veckopengen får hon ut ”sin” del av våra gemensamma pengar. Jag ser också att plocka undan leksaker efter sig, att lägga sina kläder i tvättkorgen och så vidare som något självklart och som inte ska vara kopplade till någon typ av belöning. Vi har inte heller valt att låta storasyster köpa sitt eget lördagsgodis för veckopengen. Lillebror får ju än så länge ingen veckopeng så tycker att det blir för svårt val för henne att välja att spara pengarna om lillebror får godis. Dessutom kör vi inte lördagsgodis varje vecka, det kan lika gärna hända att vi bakar något eller köper någon god frukt eller glass. Det känns därför som att knyta veckopengen till ett val om lördagsgodis ger mer fokus på godiset än vad vi har idag.

Jag vet att Jan Bolmesson som skriver bloggen Rika Tillsammans fyller på sin dotters spargris lite extra i hemlighet för att visa att pengarna växer om man sparar. Jag har funderat på att göra detsamma, men då gäller det att hon har koll på hur mycket hon har så hon kan se att summan växer. Jag har även funderat på hur vi ska göra när (om) spargrisen är full. Att sätta in pengarna på ett eget bank(fond)sparande känns ju rätt logiskt men jag är lite orolig för att det inte ska vara tillräckligt tydligt vad som händer med pengarna. Som tur är har vi ett tag på oss att fundera innan grisen är full.

Vad har ni andra för tankar kring veckopeng? Vad har ni/era barn gjort med de sparade pengarna?

 

Förvaring i barnrummet

image

Häromdagen var en familj från förskolan över på lekdejt hemma hos oss och mamman frågade lite förvånat om vi alltid hade det så här städat. Och ja, för att vara en barnfamilj så har vi det nog rätt ordningsamt och även om det ibland kan vara leksaker över hela golvet så är det sällan långvarigt. En av anledningarna till det är jag övertygad om heter bra förvaring. När varje sak har sin plats är det dels lättare för barnen att själva städa undan, dels går det snabbt och lätt för oss vuxna att städa undan när det behövs. När familjen i fråga lämnat oss var hela golvet i barnens rum täckt av prylar, men det tog mig max tio minuter att röja upp allt medan barnen tog ett kvällsbad. I det här inlägget ska jag skriva lite mer om vår förvaring.

Sedan ska jag också nämna att ytterligare en faktor i vår förmåga att hålla ordning är vår strategi att anpassa mängden prylar efter hur mycket förvaring vi vill ha, snarare än tvärtom. I barnrummet betyder det att vi ständigt måste hålla efter, rensa ut och tänka till. Eftersom barnen hela tiden utvecklas och får in nya leksaker, till exempel svårare och svårare pussel, utklädningskläder i större storlekar eller bara nya saker i form av julklappar, födelsedagspresenter och loppisfynd, så behöver vi också rensa bort de leksaker de inte längre leker med lika frekvent. Här har jag skrivit ett inlägg om hur vi gör när vi rensar bland barnens saker.

I barnens rum har vi tre områden för förvaring. Den största förvaringsmöbeln är en liggande hylla med åtta fack. I de fyra nedre facken har vi korgar med prylar: utklädningskläder, dockkläder, tågbana och byggklossar. Det finns också fyra utdragbara lådor som innehåller dockor och smådjur, instrument samt leksaksmat och köksprylar. (Jag har markerat lådornas innehåll med färgad tejp men inte uppdaterat dem sedan vi flyttade på pusslen ser jag nu.) I denna möbel förvaras också barnens böcker, men denna sektion svämmar ständigt över så vi har en hög även i bokhyllan i vardagsrummet.

image

På andra sidan rummet har vi en liten byrå med fyra lådor som innehåller spel och pussel. Ovanför sitter en stringhylla där vi förvarar pysselsaker, legobyggen och smyckeskrin med barnens namngivningssmycken. Helt enkelt det som vi vill att barnen ska be om att få leka med och som besökande mindre barn inte kan nå. Jag börjar nämligen bli trött på att bygga ihop storasysters legobyggen som lillebror kastat i golvet och att torka rent väggarna efter pennstreck. I övrigt vill vi att de ska kunna hämta allt själva så resterande förvaring är på låg nivå.

image

Det sista förvaringsutrymmet har vi bakom dörren, där vi har en korg med alla barnens gosedjur samt filtar. Här finns också några krokar där utklädningsgrejer, väskor och halsband hänger.

Kläder då? Utanför barnens rum har vi en garderobsvägg och där har vi vikt en garderob för barnen. Genom att vi alternerar kläder efter säsong samt försöker att inte ha mer kläder än de kan använda så räcker det med en garderob för två barn. I garderoben har vi fyra trådkorgar så barnen har två var, samt varsin flätad korg för dels underkläder och strumpor, dels för badkläder. (Så totalt fyra korgar.) Högst upp i garderoben har vi en hylla där vi förvarar leksaker som vi tagit undan tillfälligt.

Hur tänker ni andra kring förvaring i barnrum?

 

Rustade för sommaren!

image

Bilden visar ett axplock av lillebrors garderob men storasysters kläder skiljer sig inte särskilt från hans förutom att hon vägrar bylsiga byxor.

Vi gillar Polarn & Pyrets långärmade tunna tröjor så dessa återfinns i viss mängd i bägge barnens garderober. Tunna och svala men samtidigt täckande, så perfekta för sommaren. Enda nackdelen är att de oftast har vit bas vilket gör att de hos oss blir fläckiga väldigt fort. Annars är klänning det populäraste plagget, framför allt för storasyster som blir mer och mer bestämd gällande kläder. T-shirts finns därför knappt i barnens garderober för när det gäller kortärmat så är det klänning som gäller. När barnen var mindre var vi mer noggranna med att försöka ha på dem långärmat, men det blir svårare ju äldre de blir och just att hitta långärmade tunna klänningar upplever jag som svårt. Som tur är verkar de ha en typ av hy som klarar sol bra så vi har hittills aldrig upplevt att de ens blivit röda av solen. Dock försöker vi undvika linnen och baraxlade klänningar för att skydda barnens axlar (min egen erfarenhet är att jag lätt blir röd just på axlarna). Storasyster har alltid föredragit klänning med ärm så det har funkat fint.

På förskolan försöker vi propsa på att barnen ska ha jeans eller andra lekvänliga byxor som tål att klättras och lekas i så dessa används även till klänning. Med ett barn som ständigt åker på rumpan ner för bergssluttningar så känns det tyvärr som ett måste med grövre tyg även om det blir varmare, vi har dock leggings (både långa och korta) som används på fritiden (och enstaka gånger på förskolan). Som synes på bilden har barnen även shorts i sin garderob men dessa används väldigt sporadiskt då det som sagt oftast är klänning som gäller om det inte är långbyxor på.

 

image

Kepsar och solhattar är ett självklart måste. Kepsarna är från Mini Rodini (ekobomull) och solhattarna från Polarn & Pyret (bägge begagnatköp). De har även varsin solhatt i jeanstyg som inte är med på bilden. Solhattarna på bilder är de barnen brukar ha på stranden och även till viss del i vattnet.

image

På stranden är det uv-dräkt som gäller och självklart matchar barnen varandra. 😉 Vi försöker ju att plastbanta även i garderoberna men just uvdräkt tycker vi är ett viktigt plagg att ha, särskilt när vi är utomlands. Är det varmt i vattnet är barnen gärna i ett tag och då känns det bra med dräkter som täcker rygg och axlar. Dock tar vi av dessa direkt efter bad för att undvika att de blir kalla, och så får de sitta i badrockar eller under parasoll. På lantstället brukar barnen bada nakna, men där är det oftast korta dopp som gäller och inget strandhäng.

Storasyster har de senaste två åren även haft vanlig baddräkt men när hon växte ur den bestämde vi oss för att inte köpa någon ny. Jag tycker att uvdräkten är bättre då den täcker axlarna och i badhuset kör vi numera med våtdräkt. Vi har även badbyxor till bägge barnen men kan räkna gångerna de använts på ena handen, förutom lillebrors som han hade med uvtröja i storleken innan vi köpte dräkten ovan.

 

image

Sandaler brukar vi köpa från Kavats ekokollektioner. Oftast nya till storasyster och lillebror ärver hennes gamla. I år fick det dock bli nya till bägge barnen för de som storasyster hade när hon var i lillebrors storlek gick sönder i slutet av sommaren (vi reklamerade dem och köpte ett nytt par men då hade hennes fötter växt så de är i storleken större). De har även tygskor i basketskomodell som jag oftast haft tur att lyckas hitta begagnade.

Sedan har vi självklart regnkläder, och deras vanliga skaljackor för lite kyligare sommardagar. Vi har även köpt tunna vindregnjackor, storasysters från Isbjörn och lillebrors är arvegods. Dessa tänker vi är bra att ha när vi ska ut på landet eftersom vi behöver hålla nere packningen när vi åker ut med bussen och dessa är väldigt tunna och lätta.

Hur tänker ni andra när det gäller sommarkläder till barnen? Upplever ni det som vi som svårt att hitta bra och lekvänliga men samtidigt tunna och svala plagg? Tipsa gärna om era bästa sommarplagg i kommentarsfältet!

 

Att ärva från storasyster till lillebror

barnklader

Jag fick en fråga i kommentarsfältet i inlägget om att handla på loppis och jag tyckte att det var en fråga värd att lyfta upp i ett eget inlägg:

”Du skriver att ni köper plagg som båda barnen ska kunna ha, så hur tänker ni där kring tjej/kill-plagg? Köper ni bara i “neutrala” färger, mönster och “modeller” på plaggen, inga klänningar, tunikor, tights, jumpsuits etc?”

Svaret är helt enkelt att vi inte tror på det här med “flick-” och “pojkkläder”. Jag tycker att det räcker att fråga sig vad i flickors anatomi som skiljer sig från pojkars som gör att det bara är flickor som kan ha rosa, puffärmar och klänningar? Eller är det en konstruktion kring hur vi bör vara och vad är det som gör att vi tycker att det är så viktigt att upprätthålla den?

Vi köper som sagt främst kläder till storasyster (fem år) och så räknar vi med att lillebror (tre år) kommer att ärva dessa plagg. När vi köper kläder till henne så gör vi det utifrån vad vi själva tycker är fint (som jag gissar att de flesta föräldrar gör). Det blir inte de mest “tjejiga” plaggen (dvs inga rosa spetsklänningar förutom princesskläningarna i utklädningslådan) men inte heller det mest ”pojkiga”  då det inte är några stilar som jag gillar. För min del är det viktiga att kläderna har bra passform, är lekvänliga och så gillar jag glada färger och roliga mönster. Och randigt! Samtidigt tar vi självklart hänsyn till storasysters smak och det har hänt att vi har lagt undan plagg som hon inte gillat, men oftast överensstämmer vår smak med hennes.

Vi försöker att variera så att hon har hela färgskalan tillgänglig och tröjor både med bilar och med blommor, men hon har absolut en hel del rosa (men vi tenderar att välja mer starka färger och inte pasteller), och klänning och strumpbyxor är favoritplaggen. Så i lillebrors garderob finns alltså också en hel del rosa och klänningar och strumpbyxor. Lillebror vill också gärna ha likadana plagg som storasyster så han kan lika gärna välja klänning när han hämtar kläder själv. Det känns också som att det bekräftar att vi gjort rätt när vi även ger lillebror tillgång till hela klädskalan. Vad skulle våra argument vara för att neka honom, att säga ”nej, jag vet att du tycker att din systers lila kattklänning är det finaste du har sett men du kan inte ha den för att du har snopp istället för snippa”? Och storasyster sen, som också är mån om att lillebror ska få vara ”fin” så som hon får. Och ”fin” det vet ju alla att det är man framför allt i klänning och rosa (obs ironi men så mycket har storasyster snappat upp i samhället). Detta synsätt hos barnen har gjort att jag ofta köper matchande kläder om jag hittar begagnat, och barnen älskar när de kan ha på sig likadana plagg.

Lillebrors favoritplagg är en tunika med dinosaurer på. Det är för övrigt också min typ av favoritplagg – när klassiska pojk/flick-färger blandas med klassiska pojk/flickmönster och typer av plagg. Samt gärna också att färgerna blandas, som när POP för ett par år sedan gjorde en jacka som var rosa och blå. Tyvärr känns det dock som att butikerna nu går mer och mer ifrån sådant. Till och med Polarn, som själva trycker på att de gör kläder för barn och inte pojkar och flickor, går mer och mer mot en uppdelning i rosa/blått där kläderna i rosa oftare har puffärm och volangkant. Det kanske är mer lukrativt, för såklart säljer klädkedjorna mer när plagg inte ”går” att ärvas över könsgränserna.

Hur resonerar ni andra kring könsuppdelningen av barnkläder?

På bilden syns ett axplock ur barnens garderober som jag tycker ger en hyfsad represenation av vad de innehåller, storasysters på den översta och lillebrors underst. Jag har medvetet plockat främst favoritkläder. De två multirandiga tröjorna samt den lila och den rosa kläningen finns i bägges garderober.

Nu startar loppissäsongen!

loppis

Med våren brukar även loppissäsongen komma igång. Förra helgen var första loppisen i mitt närområde (tyvärr kunde jag inte gå) och de kommande helgerna fram till sommaren är det loppis var och varannan helg. Det är under den här perioden som jag försöker att hitta mestadelen av barnens garderober.

Nu har vi precis bytt storlek för bägge barnen och jag räknar med att det är ett eller ett par år kvar till nästa byte så då är det ett utmärkt tillfälle att plocka russinen ur kakan på diverse loppisar. Ju mer jag går på loppis, desto mer selektiv försöker jag vara och bara köpa guldkornen, det som jag tror kommer att bli favoriter både hos mig och hos barnen.

Jag fick en fråga om vad jag letar efter när jag går på loppis. Det jag spanar efter är mestadeles barnkläder, men i viss mån även böcker, pussel och leksaker. Jag håller framför allt utkik efter ekomärken som Mini Rodini, Geggamoja, Maxmorra etc men samtidigt tycker jag att begagnat är en så stor miljövinst i sig att miljömärkningar inte har lika stor betydelse som när jag köper nytt. Däremot undviker jag fortfarande kläder med plasttryck och av plastmaterial (till exempel polyester). I övrigt försöker jag satsa på kvalitativa märken i glada färgsättningar och är noga med skicket på de plagg jag köper. Jag handlar ju framför allt till storasyster och är då mån om att plaggen ska hållas att ärvas av lillebror. Ytterkläder och skor köpte vi mycket begagnat när barnen var mindre, men nu är storasyster så stor att plaggen används länge och slits mer, samt att det blir svårare och svårare att hitta ytterplagg i hennes storlek på loppis, så där köper vi mestadels nytt. Här har jag dock skrivit ett inlägg om vad som kan vara bra att tänka på vid inköp av ytterkläder.

Här är några andra tips inför loppisshoppandet:

Gör en lista på vad som behövs och håll dig till den
Jag försöker att tänka att trots att det är billigt är det inget mål att komma hem med så mycket som möjligt. Snarare är det ett bättre mål att komma hem med en mindre kasse men där alla plagg är välbehövda. Jag betalar också gärna lite mer för plagg jag verkligen vill ha och som är i fint skick, oftast är det ju fortfarande väldigt prisvärt mot att köpa nytt. (Dock var det annorlunda när storasyster var bebis och vi behövde köpa på oss allt och kläderna dessutom användes kortare tid.)

Inför loppisrundorna brukar jag gå igenom mitt inventeringsdokument för barnkläder för att se vad vi behöver i större storlekar. Jag brukar köpa en till två storlekar störrre än vad barnen har idag, det är ungefär vad jag tycker är ok att ha stående i en låda i källaren inför användning. Mitt mål för loppisbesöket är att hålla mig till listan och endast göra avsteg från den om jag skulle snubbla över något riktigt fint.

Min erfarenhet är att även om jag betalar mer för varje plagg på detta sätt så gör jag av med mindre pengar generellt och är mycket mer nöjd med mina köp. För även om jag kan få väldigt många plagg för ett par hundralappar, så är det ju en onödig kostnad om det visade sig vara plagg vi inte egentligen behövde. Då lägger jag hellre pengarna på något annat.

Gå igenom plaggen
Tyvärr är inte alla säljare så nogräknade att de rensar bort kläder med fläckar och hål. Mer än en gång har jag slarvat att kolla på plats och blivit besviken när jag gått igenom plaggen hemma. Mindre fläckar kan jag tycka är ok, ofta ser mina barn ändå till att det fylls på med fler, men jag är otroligt less på att behöva sätt mig med nål och tråd direkt.

Mät barnen innan och ha med skomätare och måttband
Bra att tänka på är att olika märken kan skilja sig åt i olika storlekar. Detta är viktigast om du köpa större/dyrare plagg som overall eller skalkläder. Det kan vara bra att ha mätt de kläder du har hemma samt ha med måttband för att mäta till exempel innerbenslängden på skalbyxorna på loppisen. Detsamma gäller för skor. Mät barnens fötter innan och ha med skomätare för att mäta skorna på loppisen, ytterst få säljare har tyvärr koll på innermåtten på skorna de säljer och en 24:a kan i vissa fall vara lika stor som en 23:a till och med om det är samma märke och samma modell (har jag lärt mig den hårda vägen…).

Ha kontanter, och fråga om swish
På loppis är det oftast kontanter som gäller, så se till att ha tagit ut pengar innan. Tro mig, det är inte kul att stå i bankomatkö i ett loppisområde medan tiden tickar på och du ser för ditt inre hur alla fynd tar slut medan du står där. Dessutom är det att föredra att ha små valörer då inte alla säljare har bunkrat upp med mycket växel. Jag brukar samla på mig småpengar i en spargris som jag sedan tömmer när det är dags för loppis. Ofta tycker jag också att det är bra att ha en ekonomisk ram att hålla mig till, det minskar risken att jag förköper mig. Bra är dock att ha tänkt igenom innan om du är ute efter ytterkläder eller andra större saker som kan behöva en större budget än om du bara ska köpa ”vanliga” kläder.

Ett tips är också att fler och fler säljare tar swish, bra om du hittar det där perfekta fyndet när du precis gjort av med sista femman men större risk att du råkar shoppa lite för mycket.

loppis_prismarkning

Till sist vill jag avsluta med att upprepa det jag skrivit innan men i andra ord då jag tycker detta är allra viktigast att tänka på när det gäller loppisköp:

Tänk på att det är inget nederlag att gå från loppisen med inget eller bara ett par fynd och alla pengarna kvar. Alla loppisar är inte lika bra och det kommer alltid nya!

Hur resonerar ni andra inför loppisbesök?

5-års kalas ur ett ekoperspektiv

tarta_1

Så har storasyster fyllt fem år (alltså tiden bara rusar iväg) och i helgen hade hon kalas för sina kompisar på förskolan. På vår förskola är det standard att barnen bjuder hela avdelningen (de är 15 stycken) och jag tycker att det är himla bra för att undvika utanförskap samt den i mitt tycke fåniga uppdelningen i ”tjej-” och ”killkalas” som ett sätt att hålla nere antalet barn. Dessutom behöver inte kalaset bli särskilt dyrt även om hela förskolegruppen bjuds. Här har jag skrivit om våra kostnader för barnkalas.

Vi valde att hålla barnkalaset hemma eftersom vi tyckte att det var enklast att slippa ta sig iväg med tårtor och annat. När nästan hela barngruppen valde att tacka ja märkte vi dock att det blev i trängsta laget runt vårt bord och jag tror att vi kommer att fundera på alternativa lösningar för nästa år. Flera familjen vi känner har haft kalas i närliggande parklekar så det är ju ett alternativ om man har trångt hemma, liksom om man har en gemensamhetslokal i sitt kvarter.

Dukning och dekoration

Eftersom vi blev lite fler än vi hade tänkt så tog vi upp vårt balkongbord och förlängde vårt bord med, och tog fram julduken eftersom den är den enda som är så lång. 🙂 Den är helröd åt det vinröda håller så den funkar faktiskt bra i andra sammanhang också. Dessutom gjorde vi fint genom att hänga upp våra hemmasydda kalasvimplar. De syddes till storasysters namnfest och har sedan återvänts när vi haft kalas. Jag var lite orolig att storasyster skulle reagera när vi valde att inte köpa ballonger, både för att undvika engångsplastartiklar och för att det alltid blir bråk eftersom alla ska ha samma färg och form på sin ballong.

Som tur var hade vi ändå precis med porslin så det räckte åt alla. Vi kompletterade dock med pappersglas då vi inte ville ta fram glas vi var rädda om, och hade sugrör i papp till dessa. Tårtljus använde vi fortfarande samma förpackning av bivaxljus som vi köpte inför storasysters ettårsdag (de är ju inte tända särskilt länge). Servetter hade vi tänkt plocka fram våra tygservetter men jag glömde plocka fram dem och det gick lika bra ändå.

vimplar

Tårta och annat fika

Ett sätt att både hålla nere kostnader och få kontroll över ingredienserna är att baka själv till kalaset. Ingen av våra barn är särskilt förtjust i tårta, så vi har numera rutin på att göra egen glasstårta. Vid de tillfällen då vi haft släktkalas har vi oftast bakat något mer, men vår upplevelse är att det är tårtan som är mest populär och det blir mycket över av det andra. På barnkalas har barnen ofta dessutom inte ro att sitta och äta särskilt länge och är rätt nöjda med sin tårtbit. Utifall att det skulle finnas några barn som inte tyckte om glasstårta så säkrade vi ändå upp med chokladbollar.

Vi bjöd även på saft som vi gjort själva. Vi brukar göra en sats (sex flaskor) av bären vi plockar på lantstället varje sommar och det kommer väl till pass vid dessa tillfällen.

Fiskdamm

En liten utmaning är fiskdammen som i alla fall i våra kretsar är klassisk på barnkalas. Vi håller gärna ner mängden godis till våra barn, och jag tror att antalet bitar i vår fiskdammspåse är mindre än vad som våra barn fått på andra kalas. Samtidigt har ju barnen ätit tårta och chokladbollar en kort stund innan så det känns inte att det går någon nöd på dem.

fiskdammspase

För att det inte ska bli så tomt i påsen när vi dragit ner på godiset så brukar vi lägga i en liten leksak. Detta kan vara en utmaning att hitta något som inte är plastigt och slit-och-slängigt men samtidigt klarar budgeten på max 10 kr per kalaspåse. I år gjorde vi pysselpåsar med pärlor och tråd för att göra halsband som de fick ta med hem och pärla hemma. Här kan ni läsa om vad vi la i fiskdammspåsarna förra året.

Presenter

En något större utmaning är detta med presenter, eftersom många gärna köper plastsaker och det är inte så många på förskolan som känner till vår inställning till plast. Några föräldrar hade frågat vad storasyster önskat sig och i de fallen hade vi sagt pyssel/målarböcker och utklädningssaker. Utklädningssakerna räknade jag med skulle vara i polyester och liknande men det kändes ändå ”good enough”, för det är svårt att få tag på naturmaterial och jag har en viss gräns för vad jag orkar sy. Storasyster fick mängder med presenter, men faktiskt bara fyra i ren plast. Av dessa smög jag undan två (hon märkte inte ens att de försvann i överflödet) och en gick lägligt nog sönder redan under kalaset. Ett var en plasttiara som hon får behålla, men jag räknar med att den inte håller så länge.

Ändå tycker jag att det känns lite galet med detta presentberg, och vissa föräldrar hade inte nöjt sig med ett paket utan gav två eller tre saker. Jag kan förstå impulsen att köpa en sak till om något känns billigt, men tycker att det är galet att det är värdet och inte saken som ska definiera present. Jag vet föräldrar med ekotänk som avsagt sig presenter på barnkalas, men tyvärr tror jag att storasyster skulle bli för besviken för att det skulle vara ett alternativ. Jag får fundera till nästa år, kanske går det att skriva på inbjudan att vi gärna håller ner antalet paket.

Tårtbilden är från släktkalaset (den uppmärksamme kanske ser att det står bägge barnens namn på tårtan). I allt tumult glömde jag nämligen att fota tårtan på barnkalset, men den såg likadan ut förutom namnen.

Virkade My Little Pony

virkade_my_little_pony

Bägge mina barn är väldigt förjusta i My Little Pony, vilket för mig som plastbantande mamma vållat en del funderingar och bekymmer. Å ena sidan vill jag ju undvika plast till mina barn, å andra sidan vill jag som någon så fint uttryckte det på nätet inte ”plastbanta bort mina barns glädje”. Jag vill helt enkelt inte vara den som bara säger ”tvärnej” till saker som barnen hett önskar sig, samtidigt som leksaker är ju inga ”måsten” och de har ju massor av andra leksaker att leka med. Hittills har vi haft en medelväg där barnen har ett par ponnies i plast men där jag samtidigt har hållt ögonen öppna efter alternativ.

Så gissa om jag blev glad när jag på nätet hittade mönster till att virka egna My Little Ponys! Dessa är en lite större variant, men eftersom jag ville att ponniesarna skulle passa i My Little Ponyslottet i trä som jag fyndat i vår lokala köp och säljgrupp så valde jag att virka dessa istället med detta mönster för håret. Dessa är inte lika överenstämmande i utseendet som de ”riktiga” ponnisarna, men barn har ju fantasi. Till födelsedagarna virkade jag två ponnies, men tanken är att virka minst de sex huvudponniesarna. Mönstret är visserligen på engelska men väldigt lätt att förstå även för en ovan virkare som jag. Däremot märkte jag att jag behöver öva mig rejält på att brodera för ögonen och cutiemarksen hade jag velat få till bra mycket snyggare. Dock verkade det mest vara jag som hängde upp mig på detta för barnen lekte lika gärna med dessa som med sina plastponnies vilket gjorde mig så himla glad!

Rensning av barnsaker

leksaker1

I och med att det nyligen varit jul och bägge barnen fyller år i början av året så har antalet prylar i barnens rum fyllts på. Vi föräldrar är av åsikten att vi anpassar våra prylar efter vår förvaring istället för tvärtom, och det inkluderar även barnen. Fylls det på med saker måste det därför rimligen plockas bort något för att få plats med allt. Vi är inte så strikta att vi tillämpar en in en ut, men just vid tillfällen som jul och födelsedagar (som för våra barn är rätt tätt emellan) så blir det ofta mycket nya saker. Inför storasysters stundande födelsedag passade jag på att rensa bland sakerna.

Än så länge rensar jag utan barnens inblandning. (Barnen fyller tre och fem nu.) Det funkar fortfarande ganska bra och de har nästan aldrig saknat något som jag rensat ut, men det har nog aldrig hänt att jag rensat något som jag de faktiskt leker med. Saker som de ”vuxit ur” kan jag plocka undan när barnen är med, och i alla fall storasyster är oftast helt okej med att de går vidare till nya småbarn. Trasiga leksaker, plastleksaker som de fått någon gång och som snabbt stoppats undan av mamman, böcker som vi vuxna kräks på att läsa, saker som barnen knappt leker med, samt annat som jag tycker känns tvivelaktigt brukar jag rensa när barnen inte är med. Är det något som känns tveksamt om barnen kommer sakna eller ej så brukar jag låta sakerna ligga undanstoppade ett par månader innan jag gör mig av med dem ”på riktigt”

plastleksaker

Jag delade upp sakerna i fyra högar:

Slänga. Här hamnade i stort sett bara trasiga leksaker, vilket inte brukar vara så många.

Sälja. Eftersom vi försöker att köpa eko- och kvalitetsleksaker till barnen, och manar barnen om att vara försiktiga med sina saker, så har de ofta ett hyfsat andrahandsvärde. Eftersom det kostar att köpa nya saker av kvalitet så är det välkommet med ett tillskott till kassan från det som vi rensat ut. Eftersom vi har en lokal köp- och säljgrupp i vårt område där många barn bor så har vi också lätt för att sälja just barnsaker.

Skänka. Skänker gör vi med de saker som inte har ett tillräckligt andrahandsvärde för att uppväga jobbet med att sälja. Det gäller ofta små plastsaker som barnen fått vid kalas etc och som jag snabbt stoppat undan som barnen inte ens märkt att de haft.

Spara. Här hamnar ett fåtal saker som vi antingen vill spara i barnens minneslådor, alternativt som befinner sig i glappet mellan storasyster och lillebror och som hamnar i vår undanställda leksakslåda. Pussel med ca 24-40 bitar är en sådan sak, de är för lätta att lägga för storasyster men ännu för svåra för lillebror.

 

Rensar du till barnen? Hur gör du i så fall?

På bilderna syns en bråkdel av alla leksaker vi rensat ut, bild ett är några saker från säljes, bild två visar skänkes. Anledningen att jag fotat så få är att jag är orolig för att det skulle kunna vara känsligt för någon att vi rensat ut saker som vi en gång fått. Totalt rensades 24 prylar ut och dessa kommer att hamna på februaris IN:UT-lista.

Sy ekologiska gosedjur

gosedjur1

Under julledigheten betade jag av en del pysselprojekt, ett av dessa var att sy gosedjur till barnen. Jag hade letat länge efter en gosedjurshund i ekomaterial som var det storasyster önskade sig, och när jag till slut hittade en så föll den såklart henne inte i smaken. Tur att jag gillar att sy!

Jag utgick från mönstret ”Spring bunny” från Sew mama sew. Ett himla enkelt mönster att följa med otroligt tydlig beskrivning gällande tillvägagångssätt. Jag skrev ut det i A3 för att få en bra storlek. Till lillebror sydde jag helt utefter mönstret men till storasyster anpassade jag mönstret med ett par hundöron, hundnos och svans istället för kaninöron, kaninansikte och bollsvans.

gosedjur3

Materialet jag använde var ekologisk bomullsteddy, och som stoppning använde jag ekologisk bomullsvadd, bägge från Sonjas textilatelje. Jag är väldigt nöjd med tyget som var riktigt gosigt och resultatet blev väldigt likt ett ”vanligt” gosedjur (eftersom jag vet att många barn vill ha liknande saker som kompisarna). Jag köpte 1,5 m men då har jag sytt fyra gosedjur och två vetepåsar, och har ändå tyg kvar!

gosedjur4

Barnen blev som tur var himla nöjda med gosedjuren. Så av bara farten sydde jag två kopior som de nu har på förskolan att gosa med på vilan. Jag tänker också att det kan vara bra att ha en kopia efter fadäsen när storasyster tappade sin favorithund och det blev kris och panik. (Även om jag i hemlighet tycker att det är helt ok att polyesterhunden försvann för att ersättas av en ekovariant. 😉 ) För extra säkerhet skull sydde jag även fast små namnlappar på insidan av ena benet där jag skrivit barnens namn och mitt telefonnummer (bara namnet på gosedjuren de har på förskolan). Tanken är dock att barnen inte ska ta med sig dem ut, men jag vet att det kommer att komma tillfällen när gosedjuren ändå kommer att behöva lämna hemmet och jag vet av erfarenhet att det bara behövs en kort stund av ouppmärksamhet så har en älskad vän försvunnit.