Förvaring i barnrummet

image

Häromdagen var en familj från förskolan över på lekdejt hemma hos oss och mamman frågade lite förvånat om vi alltid hade det så här städat. Och ja, för att vara en barnfamilj så har vi det nog rätt ordningsamt och även om det ibland kan vara leksaker över hela golvet så är det sällan långvarigt. En av anledningarna till det är jag övertygad om heter bra förvaring. När varje sak har sin plats är det dels lättare för barnen att själva städa undan, dels går det snabbt och lätt för oss vuxna att städa undan när det behövs. När familjen i fråga lämnat oss var hela golvet i barnens rum täckt av prylar, men det tog mig max tio minuter att röja upp allt medan barnen tog ett kvällsbad. I det här inlägget ska jag skriva lite mer om vår förvaring.

Sedan ska jag också nämna att ytterligare en faktor i vår förmåga att hålla ordning är vår strategi att anpassa mängden prylar efter hur mycket förvaring vi vill ha, snarare än tvärtom. I barnrummet betyder det att vi ständigt måste hålla efter, rensa ut och tänka till. Eftersom barnen hela tiden utvecklas och får in nya leksaker, till exempel svårare och svårare pussel, utklädningskläder i större storlekar eller bara nya saker i form av julklappar, födelsedagspresenter och loppisfynd, så behöver vi också rensa bort de leksaker de inte längre leker med lika frekvent. Här har jag skrivit ett inlägg om hur vi gör när vi rensar bland barnens saker.

I barnens rum har vi tre områden för förvaring. Den största förvaringsmöbeln är en liggande hylla med åtta fack. I de fyra nedre facken har vi korgar med prylar: utklädningskläder, dockkläder, tågbana och byggklossar. Det finns också fyra utdragbara lådor som innehåller dockor och smådjur, instrument samt leksaksmat och köksprylar. (Jag har markerat lådornas innehåll med färgad tejp men inte uppdaterat dem sedan vi flyttade på pusslen ser jag nu.) I denna möbel förvaras också barnens böcker, men denna sektion svämmar ständigt över så vi har en hög även i bokhyllan i vardagsrummet.

image

På andra sidan rummet har vi en liten byrå med fyra lådor som innehåller spel och pussel. Ovanför sitter en stringhylla där vi förvarar pysselsaker, legobyggen och smyckeskrin med barnens namngivningssmycken. Helt enkelt det som vi vill att barnen ska be om att få leka med och som besökande mindre barn inte kan nå. Jag börjar nämligen bli trött på att bygga ihop storasysters legobyggen som lillebror kastat i golvet och att torka rent väggarna efter pennstreck. I övrigt vill vi att de ska kunna hämta allt själva så resterande förvaring är på låg nivå.

image

Det sista förvaringsutrymmet har vi bakom dörren, där vi har en korg med alla barnens gosedjur samt filtar. Här finns också några krokar där utklädningsgrejer, väskor och halsband hänger.

Kläder då? Utanför barnens rum har vi en garderobsvägg och där har vi vikt en garderob för barnen. Genom att vi alternerar kläder efter säsong samt försöker att inte ha mer kläder än de kan använda så räcker det med en garderob för två barn. I garderoben har vi fyra trådkorgar så barnen har två var, samt varsin flätad korg för dels underkläder och strumpor, dels för badkläder. (Så totalt fyra korgar.) Högst upp i garderoben har vi en hylla där vi förvarar leksaker som vi tagit undan tillfälligt.

Hur tänker ni andra kring förvaring i barnrum?

 

Annonser

Längtan efter våren och att göra om hemma

var_hemma1

Nu är vi nog rätt många i detta land som börjar tycka att vintern pågått lite för länge. Ett par soliga dagar här och där har gett mersmak och väntan på att våren ska titta fram känns oändligt lång. Inte undra på att det känns lätt att drömma sig framåt till dagar av solsken och knoppar i träden, och butikerna gör sitt bästa för att spä på dessa drömmar genom att skylta med vårfärger och skira tyger som andras ljus. Det är lätt att få känslan av att vilja göra om hemma, byta ut garderoben och klä om allt i vårskrud.

Å ena sidan tycker jag att det är trevligt att göra om hemma inför de olika årstiderna, och gardiner och övriga textilier behöver få tid för tvätt minst en gång per år. Min mamma gjorde alltid så och jag min känslan av vårpepp när vi storstädade och vårgardinerna kom upp. Å andra sidan vill jag inte dras med i någon konsumtionskarusell där det ska köpas nytt inför varje säsong, det är varken hållbart för miljön eller för min ekonomi.

Var_hemma2

Så jag försöker göra så mycket som möjligt med så lite förändring som möjligt. Jag satsar på att byta ut textilier och ljuskällor samt mina tanke är att det är samma vårgardiner som jag sydde och satte upp nu som kommer upp nästa år. Jag tänker också att gör man lite förändringar hemma då och då så minskar risken att man tröttnar på sin stil och vill göra om hela sitt hem. När vårgardinerna och vårkuddarna har legat i linneskåpet hela vintern så kommer de ju fram som helt nya!

Hur tänker ni andra kring att förändra hemma? Gör ni om hemma då och då eller har samma stil året om?

Den översta bilden visar mina nysydda vårgardiner (tyget hade jag hemma, ärvt från makens mamma) och nya soffkuddar. Tanken är att den grå får stanna även till hösten men att den gula kanske då byts ut mot något i en dovare färg.

Den undre bilden visar vårens ljuslyktor samt vår bollslinga där jag bytt ut de färgade bollarna mot gula och gröna. Samma gäller här att de gråa, vita och svarta stannar året om.

Såhär julpyntar vi

julpynt1

Jag hade länge svårt för att få till det julmysigt hemma, det mesta pyntet kändes så otroligt ”pryligt” och inte alls som min stil som är mer avskalad. I år känns det dock nästan för första gången som att det är otroligt julmysigt här hemma! Just nu vill jag bara skrota runt i raggsockar och lyssna på julmusik. Jag tror att det beror på att jag hittat två nyckelelement i mitt julpyntanten: textilier och blommor.

julpynt2

Till advent bytte jag till nya juliga kuddfodral i soffan, tog fram en röd filt, la på en julig löpare på bordet och så har jag sytt julgardiner som fått komma upp i kök och vardagsrum.

Sedan har jag ställt fram lite julblommor. I barnens rum tronar en minigran med små julgranskulor i, i vardagsrumsfönstret står en brödform med hyacinter i och i köket en vas med kvistar med röda bär på.

julpynt3

Jag har också bytt ut de färgade bollarna i vår ljusslinga. Basen är grå och vit och i vanliga fall har vi kompletterat denna med bollar i gammelrosa och turkosblå, men nu har dessa bytts ut mot röda bollar. Vi hade åtta färgade bollar av tjugo, så det var inte så stort jobb att byta ut.

Sedan har vi adventsstjärnor i alla fönster, en adventsljusstake i köket, en krans på dörren, några hyacintapelsiner, och så kommer vi att ha en ekologisk julgran som kommer ett par dagar innan jul. Jag har inte helt bestämt om vi även plockar upp min julby som brukar få stå runt papperkakshuset, men förra året förflyttade sig hela byn runt i lägenheten med hjälp av två små tomtenissar och jag tvivlar på att det skulle bli annorlunda i år.

julpynt4

Det bästa med att pynta på det här sättet tycker jag är att det blir väldigt juligt med ganska lite prylar. Och att det inte tar så stor plats att förvara resten av året. Textilierna har vi i linneskåpet, adventssakerna och julsakerna har vi i en varsin låda i källaren.

Hur julpyntar du? Några bra tips för att få det juligt med små medel?

 

 

Sy egna kuddar med naturmaterial

kapok

Just nu har vi många förflyttningar mellan sängarna i det ekomammaska hemmet, och för att slippa bära med sig kuddar varje gång så bestämde jag att vi behövde fler kuddar. Det är också bra att ha extra om vi får övernattande gäster.

När vi nu köper något nytt vill jag självklart göra ett bättre val, men det är inte lätt att hitta bra bäddsaker för en plastbantare som vill undvika polyester och annan syntetfyllning. Ett alternativ är dunkuddar, men jag har förstått att dessa inte rekommenderas till barn. Jag tittade också på ullkuddar, men i och med att dessa inte kan tvättas varmare än 30 grader känns det inte helt opimalt för oss som småbarnsfamilj med allt vad det innebär av kissolyckor och eventuella magsjukor.

För inte så länge sen upptäckte jag kapok, som är ett bomullsmaterial för stoppning. Fördelen med kapok är att det kan tvättas i 60 grader, och att det är bättre för miljön än vanlig bomull. Kapok sägs också vara bra för allergiker då det finns ett naturligt ämne runt fibrerna som sägs hålla kvalster och bakterier borta. Tyvärr är marknaden för kapokprodukter inte så stor ännu, i alla fall inte i Sverige. Jag har tidigare beställt kapokprodukter från Danmark, men det verkar som att de har andra mått för kuddar. Den enda svenska kapokkudden jag kunde hitta kostade 850 kr, vilket kändes lite saftigt, särskilt som vi behövde 2-3 stycken.

Jag bestämde mig då för att sy egna kuddar! Jag beställde lös kapok från Babynature.dk*, och använde bomullstyg jag ändå hade hemma (ett tips är att slakta ett gammalt spjälsängslakan eller liknande). Kostnaden för en kudde blev på så sätt cirka 150 kronor vilket känns som ett bra pris. Det tog mig cirka en timme att sy en kudde, men då bestod den mesta tiden av att stoppa kudden med kapok, vilket jag gjorde samtidigt som vi tittade på film. Jag blev supernöjd med resultatet. Kuddarna är lagom mjuka och sköna att sova på. Värt att veta är att kapok kan lukta lite ”ladugård”i början men att doften försvinner efter ett tag.

*500 g kapok är lagom för en kudde.

Ny sänglösning för barnen

barnsang1

När barnen fyllde två och fyra i början av året hade vi bestämt att lillebror skulle få flytta ur växasängen. Det var lite väl trångt med två sängar i barnrummet och dockskåpet som storasyster skulle få i fyraårspresent skulle inte få plats på något annat sätt. Dessutom har lillebror aldrig sovit särskilt bra i sängen utan mestadeles tillbringat sina nätter hos oss i dubbelsängen.

Lösningen vi tänkt hette våningssäng. Vi velade lite mellan en vanlig våningssäng och en familjesäng, där undersängen är bred (vanligen 120 eller 140 cm). Eftersom vi ville kunna natta dem ihop och våra barn är vana vid att vi ligger med dem i sängen tills de somnar så valde vi till slut familjesängen.

Det visade sig vara ett riktigt bra val. Än så länge sover barnen tillsammans i neresängen, men tanken är att storasyster kan flytta upp när hon känner att hon vill. Hon har sovit där uppe ett par gånger, men tycker att det är mysigare nere hos lillebror. Översängen används än så länge som ”myshörna”. När vi precis köpt sängen valde vi att inte montera på stegen då vi var rädda för att lillebror skulle klättra upp och ramla ner. Nu har vi haft stegen på ett antal månader och det funkar hur bra som helst. Det kan dock vara värt att nämna att den säng vi valt, ”Nils” från Mio, är väldigt låg så översängen är inte så högt upp vilket känns skönt för oss som har små barn.

barnsang2

Själva sängstommen var dock den lätta delen av sängköpet. Eftersom storasyster tidigare sovit på en resårbotten som var för hög för att ha i översängen så behövde vi två nya madrasser – en 120 och en 90 och såklart ville vi ha madrasser i naturmaterial.

Bredden 120 är inte särskilt vanlig när det kommer till natursängar vi fick ganska snabbt befara. Vi tittade på Prolanas madrasser i naturgummi, som bland annat säljs hos Grön Interör. De tillverkas inte i 120 cm, utan där är alternativet att köpa en 140-madrass (och betala för den bredden) och så skär de ner den. Tyvärr tyckte vi att detta blev en lite för dyr lösning. Ett annat alternativ är resårmadrassen från Ikeas naturserie. Den är inte lika naturlig som Prolana och inte heller ekologisk, men ”good enough” för oss. Mios familjesäng är dock väldigt låg (vilket är bra när det är ett hyfsat litet barn som ska sova däruppe) men det gjorde att vi inte ville ha en så hög madrass. Ikeas resårmadrass är 25 hög och det upplevde vi skulle ge lite väl tight utrymme upp till översängen. Istället valde vi en annan ”good enough”-lösning som jag blev tipsad om i någon av de ekoforum jag är med. Vi köpte två bäddmadrasser ur i Ikeas naturserie och lade dem på varandra. ”Madrassen” blir då 14 centimeter vilket är lika högt som Prolana-madrassen vi tittat på. Barnen sover bra på denna lösning, men vi hade inte valt det till en familjesäng där en vuxen ska sova nere. Jag som är hyfsat liten kan dock sova där en halv eller hel natt då och då, men maken som väger lite mer får ont i ryggen. Så jag skulle säga att huruvida en sådan lösning funkar för en familj beror på hur mycket tid föräldrarna får tillbringa i barnsängen.

När det kom till 90-madrassen för överdelen så hade vi lite mer att välja på. Eftesom vi beställde den senare än 120-sängen så hade vi även upptäckt möjligheten att beställa madrasser från Danmark vilket gav både fler valmöjligheter och bättre priser. Vi valde mellan en annan variant från Prolana som är fylld med kokos, och en madrass i ekologisk kapok, och valet föll till slut på Kapokmadrassen. Vi beställde från Babynature.dk och är väldigt nöjda med både bemötande och leveranstider. Och själva madrassen såklart! Hade vi upptäckt denna lösning innan vi beställt från bäddmadrasserna från Ikea hade vi nog satsat på att beställa härifrån även till 120-sängen, och då valt deras Prolana-variant.

För att skydda madrasserna ville vi ha både tunna bäddmadrasser och madrasskydd. Även här hade vi fått ett ekonomiskt tips i ett ekoforum: Att använda Jysks öko-texmärkta bomullstäcken som bäddmadrass. Vi hade redan dessa täcken till barnen och är väldigt nöjda. Och ja, de funkar utmärkt även som bäddmadrass eftersom de är ganska platta och inte så fluffiga. Täcket är 150 cm brett. Till undersängen har vi gjort så att vi bara vikt in den bit som blivit över runt den övre bäddmadrassen, men till 90-sängen sydde jag om täcket så att vi fick en bäddmadrass som passade. En himla bra och väldigt ekonomisk lösning måste jag säga. Dessa täcken kan dessutom tvättas i 60 grader vilket är för mig är ett krav med tanke på kissolyckor mm. Hade vi inte hittat denna lösning hade vi nog beställt bäddmadrasser i kapok från Babynature.dk.

Ett vanligt ekotips för madrasskydd är att använda kurad ullfilt, men vi valde istället att köpa ett madrassskydd i öko-texmärkt bomull och polyuretan från HippyChick. Dessa madrasskydd andas och känns mindre plastiga än sådana vi provat tidigare. Vi har dock valt att lägga denna under bäddmadrassen för att skapa lite avstånd mellan barnen och madrasskyddet. Bäddmadrassen (dvs bomullstäcket) är så pass lätt att tvätta att det inte gör något om olyckan skulle vara framme.

Vi känner oss väldigt nöjda med vår sänglösning för barnen och vår nivå av att jämka mellan de mest ekologiska och mest ekonomiska lösningar. Jag tycker att vi lagt oss på en helt klart godkänd nivå utan att det kostat en förmögenhet och barnen verkar nöjda och sover bra.

 

 

Lästips

Ekopappan skriver om varför barn inte ska ges bijouterier. Själva har vi köpt halsband i glas- och träpärlor på loppis som barnen har i utklädningslådan.

Oxhen skriver om ansvar och överenskommelser i heterorelationer. Väldigt läsvärt!

Naturligt Snygg tipsar om eko skönhetsvård i bugdetklassen. Alltid lika välkommet med budgettips!

Kemikaliepappan skriver om hur vi kan undvika flamskyddsmedel i möbler. Den enda nackdelen med detta inlägg är att det fick mig att bli sugen på en ny soffa… Vår gamla är köpt begagnad och har fördelen att klädseln är tvättbar och ej flamskyddsbehandlad, men stoppad med kallskum. Ett sådant köp kommer dock att dröja ett tag.

 

Så här sover vi

sovrum

För ett par veckor sedan fick jag ett mail med en fråga och då jag sett att samma fråga ofta dyker upp i de miljötänk-grupper jag följer på Facebook så jag har jag gjort om mitt svar till ett blogginlägg. Det handlar om sängar och sängkläder och hur en kan tänka miljövänligt i sovrummet.

Generellt när det gäller sovrummet så försöker jag att tänka på samma sätt som i övriga hemmet: Vi byter ut produkter när vi behöver nytt och inte ”bara för att”. När det gäller textilier är det valet lättare tycker jag, eftersom gammalt ofta har den fördelen att kemikalierna till stor del tvättats ur.

Barnrummet

I barnrummet har vi två sängar – en växasäng som lillebror sover i och en vanlig ”90-säng” som storasyster sover i. Storsysters del är en del av en våningsäng men eftersom vi tycker att lillebror än så länge är för liten för våningssäng så står hans halva i källaren och väntar. Bägge sängstommarna är köpta begagnat.

När det gäller textilen i växasängen så har vi gjort så att vi använt begagnade sådana, för då tänker jag att mycket är urtvättat och att det är rätt dyrt att köpa ”bra” grejer som används så kort tid. Första levnadsåret sov bägge barnen med en tunn filt och vi bytte till stort täcke för storasyster när hon var 2,5 år. Som bebisar sov de dessuom oftast i vår säng (vilket lillebror gör ganska ofta fortfarande), så det är egentligen inte många nätter som det där barntäcket blivit använt.

Madrassen i lillebrors säng är också begagnad, en resårmadrass från Ikea som vi hade i spjälsängen och som även passade växasängen. Inte det bästa alternativet, men känns bättre än vanlig skumgummimadrass och dessutom är denna begagnad. Hade vi köpt en ny madrass så hade vi nog testat en bovetemadrass som jag läst mycket gott om och som inte verkar vara så himla dyra. Nu räknar vi med att lillebror också byter till stor säng om ett halvår till ett år så därför känns det dock som ett onödigt köp nu. Ovanpå madrassen har vi en tunn bäddmadrass som är lätt att tvätta. Vi har ingen plastad frotte eller liknande i lillebrors säng då han ju fortfarande har blöja och skulle den råka läcka lite så är vår upplevelse att bäddmadrassen räcker som skydd.

När det gäller storasysters säng så har vi mer haft tanken att göra lite bättre val, eftersom hon troligen kommer att ha samma säng ett ganska bra tag. Jag upplever dock att det är ganska knepigt att göra bra val till barn i stor säng. Mycket av det som säljs i ekoshopparna är ullbaserat och får endast tvättas i ullprogrammet om ens alls. För små barn som ännu inte är torra nattetid och med tanke på eventuella kräksjukor så känns det inte det riktigt som ett alternativ.

När vi behövde köpa täcke till storasyster föll valet därför på ett bomullstäcke från Jysk, alltså att både tyg och fyllning är bomull. Det är inte eko men öko-texmärkt. (Det är ett sommartäcke så det säljs bara sommarhalvåret därav ingen länk.) Resten i hennes säng har hon fått ärva, jag tänker att det är urtvättat och hyftat kemikaliebantat även om det inte är ekomaterial.

Som madrass har hon makens gamla resårbotten från Ikea som vi hade som mys/extramadrass när storasyster fortfarande sov i växasängen. Den blir dock ganska hög så vi har tur att storasyster inte är den typ av barn som har en tendens att ramla ut ur sängen eftersom det inte blir någon kant i sängen. Till ovandelen av våningssängen, den som står i källaren, har vi ingen madrass, så där kommer vi att kolla in ekoutbudet när det är dags. Ovanpå storasysters madrass har vi lagt ett tomt bäddmadrassöverdrag, det vill säga att vi helt enkelt har plockat ut skumgummimadrassen som legat inuti. Istället har vi lagt i ett annat överdrag, men jag tänker att det går lika bra att stoppa med ett dubbelvikt täcke. Den stora fördelen med detta arrangemang (förutom att vi slipper skumplasten) är att överdraget går att tvätta vid eventuella olyckor. I storasysters säng har vi tyvärr känt oss tvugna att ha plastad frotte, men vi har lagt den under bäddmadrassen för att slippa ”svettighetskänslan”. Det funkar kanske inte när olyckor sker var och varannan dag men funkar nu.

Vuxenrummet

Det kanske framgår av att jag skrivit mycket om att barnen fått ärva bäddtextil, att vi vuxna köpt en del nytt. Som jag nämde tycker jag att ekoprodukterna för sovrummet är mer ”vuxenanpassade” så därför har det känns mer rätt att köpa nytt till oss och låta barnen få vårt gamla (som då känts rätt urtvättade/urvädrade) när vi haft behov av fler grejer. Eller ”fler grejer”, det är två saker som vi köpt de senaste åren.

Först och främst bytte vi våra resårbottnar i samband med att vi flyttade senast. Det var maken som behövde en ny eftersom han tyvärr köpt fel hårdhetsgrad med ryggont som effekt, och eftersom de nya modellerna var högre så bytte vi min sida också. Vi kollade runt på olika ekoalternativ och valde till slut Ikeas resårbottnar i naturmaterial. De innehåller en liten del syntetisk latex, men kändes som ett prisvärt alternativ. Vi planerar att senare köpa till en ny bäddmadrass i naturmaterial men så länge som barnen är små så känns det lika bra att behålla vår gamla (även om ett hörn inte blivit fritt från kattkräk).

Täcke har vi också vårt gamla dubbeltäcke i syntetmaterial men kuddar har vi köpt nya när storasyster växte ur bebiskuddarna. Det blev dun då, men hade jag gjort valet idag så hade jag nog testat en ullkudde.

Ja, så sover vi alltså. Inte helt igenom ekologiskt men för oss känns det som en väl avvägd kompromiss av kemikaliebantning, miljötänk och ekonomi.

…men det sparar tid också

Då det förra inlägget blev lite nedslående kände jag att jag vill slå ett slag för det hållbara levernet genom att lyfta fram några sätt som det faktiskt också sparar tid och kraft.

  • En minimalistisk inredningsstil är himla lättstädad. Få prylar och en ”var sak på sin plats”-mentalitet för de prylarna gör att det oftast tar fem-tio minuter att gå från totalt kaos hemma till en känsla av välstädat och snyggt.
  • Den största tidsspararen (för att inte tala om den ekonomiska) har jag dock fått genom att handla efter behov snarare än lust. Istället för att bläddra i kataloger/fönstershoppa och känna att ”den där vore ju fin” så handlar jag i stort sett bara när jag upplever att jag har ett behov av något. (Vilket kan vara nog så ofta som synes på mina in:ut-listor.)
  • Att dra ner på shoppandet ger också en ekonomisk vinst som kan omsättas i tid, till exempel genom att jobba mindre. För vår del handlar det just nu om en möjlighet att ta ut färre föräldradagar och istället få möjlighet att pytsa ut ledighet lite framöver när barnen behöver det.

Sist men inte minst känns det ju i alla fall lite bra att försöka göra min del för att motverka både jordens klimatpåverkan som mängden kemikalier i mina barns liv. Det är en hyfsat kraftpåfyllare i alla fall när det känns lite motigt.

Var sak på sin plats

ordning2

För mig kommer det ett lugn i att ha organiserat hemma. Det sparar både tid och pengar att veta vad vi har, och var vi har det. Inga dubbelköp för att vi inte hittar prylarna eller inte kan se att vi faktiskt har lasagneplattor eller hasselnötter hemma. Dessutom går det lätt att plocka fram det vi behöver och sedan plocka undan just för att varje sak har sin givna plats.

ordning3

Jag försöker även att indroktinera dottern är tycka samma sak, och hon är faktiskt väldigt bra på att hålla koll på var prylarna hör hemma. Sedan var tyvärr inte märkningen nedan någon hit, då storasyster märkte att klisterlapparna gick att pilla loss från tygboxarna. Bättre lycka med något annat märksätt kanske.

ordning1

 

 

Slit och släng, nej tack!

hyllor

Vi har kommit i ordning ganska bra efter flytten, men en sak sliter jag mitt hår över titt som tätt. Vi har fortfarande inte monterat ihop vår bokhylla och hyllplanen står lite överallt och skräpar.
Tyvfrup
Det är en ganska fin bokhylla från Ikea som jag och maken köpte när vi flyttade ihop för många år sedan, men tyvärr verkar den inte riktigt vara gjord för att monteras ner och sedan monteras ihop igen. Min gissning är att tanken är att den ska sättas upp en gång och när det är dags för flytt (om inte innan dess) så ska man köpa en ny. Inte riktigt min inställning. Det blir ett nytt försök till ihopmontering snart. (Bara barnen kan sova i hyfsat samma tid eller om vi lyckas få till en barnvakt för det krävs två vuxna.) Får vi inte ihop den då får det tyvärr bli ett nyköp, men med lite bättre kvalitet. Inga slit och släng-möbler här inte!