Eko på semester i Frankrike

Det är något av en utmaning att försöka hålla liv i sina hållbara vanor även på semestern. Även om vi släpper en del på gränserna så vill jag gärna fortsätta att göra så hållbara val som möjligt. Eftersom vi lagar nästan all mat hemma i vårt semesterhus så är en viktig del möjligheten att köpa ekologiska matvaror.

En positiv sak är att stormarknaden närmast oss har en väldigt bra och utvecklad ekosektion och priserna är i många fall bättre än motsvarande varor hemma. Extra trevligt är det är varorna är samlade som en liten ”butik i butiken” så smidigt att kunna gå dit och plocka på sig det som går och sedan leta i övriga affären efter resten. Flera av varorna står dessutom på de ”vanliga” hyllorna också vilket är bra för att kunna nå dem som inte besöker ekosektionen. Hittills har jag faktiskt hittat det mesta vi brukar köpa i ekologiska varianter. Det som varit svårast var att hitta oparfymerat tvättmedel vilket krävde lite letande och när vi väl hittade det var det svindyrt. Ekologiska grönsaker är tyvärr hyfsat dyrt i affären, men vi har hittat ekobönder på marknaden som sålt sina grönsaker till inte alls så mycket högre priser än de oekologiska varianterna. Trevligare att köpa direkt av bönderna också.

På stormarknaden säljs även de franska ekomärkena Lovea och Bio Beaute by Nuxe (tillsammans med lite andra märken jag inte känner till sedan innan). Det tidigare har jag testat solkräm av med gott resultat och Bio Beaute by Nuxe har en deo som jag är väldigt förtjust i. I år hade vi med oss det mesta i skönhetsväg, men det är troligt att jag kommer att skippa det framöver och istället köpa på mig lite andra produkter av dessa märken.

Vi har även hittat blöjor av märket ”Love & Green” som visserligen inte har någon ekomärkning, men som verkar vara mer miljövänliga än konventionella. Dessa köpte vi även när lillebror var bebis och jag tycker de funkar bra.

Någon som har några tips på ekoval i Frankrike?

Lästips

DN skriver om hur mycket du sparar på att ha med dig matlåda. Jag tycker dock att 75 kr för en lunch är lågt räknat, i alla fall där jag jobbar så är det snarare 80-100 som gäller.

Naturligt Snygg skriver om skillnaden mellan naturligt och ekologiskt.

Gröna Trådar påminner om att någon betalar priset för våra billiga kläder. Nu har 24 april redan passerat, men värt att tänka på varje dag tycker jag.

Första barnkalaset

kalas_1

Den senaste månaden har bägge mina barn fyllt och vi har haft vår beskärda del av kalas. Vi har dels firat med släkten vilket betyder en hel del barn det med, plus att vi har haft storasysters första kalas för kompisar.

På vår förskola är det kutym att bjuda hela avdelningen vilket jag tycker är bra för sammanhållningen. Det har varit en hel del diskussioner i sociala medier om dyra kalas och där det argumenterats för att inte bjuda alla ur ett ekonomiskt perspektiv. Jag kan förstå det argumentet när det gäller skolbarn där klasserna kan vara så stora som trettio barn, men förskolegrupper är förhoppningsvis mindre. För vår del betydde ”bjuda hela gruppen” att vi blev totalt åtta barn, inklusive storasyster och lillebror. Jag tror är att det är ganska sällan som hela gruppen kommer på grund av sjukdomar, andra planer och helt enkelt att sexåringen Y kanske inte tycker att det är så kul att gå på fyraåringens X:s kalas eftersom de sällan leker tillsammans.

Min poäng är dock att barnkalas inte behöver bli dyra även om hela förskolegruppen bjuds (om en inte har kalaset på lekland det vill säga:-)). Vi gjorde hemgjord glasstårta, vilket kostade ungefär 100 kronor för en tårta med ungefär 16 bitar. Till släktkalaset bakade jag även kladdkakemuffins och jag räknade samman den kostnaden till ca 45 kr per sats (16 st). Det gjorde jag dock inte om till barnkalaset eftersom ungefär hälften av muffinsen blev över, gästerna föredrog helt klart att ta en extra omgång av tårtan framför att äta muffins.

kalas_2

Vi gör marängbotten till glasstårtan och i år valde jag att göra en lite större sats och göra småmaränger när jag ändå gräddade bottnarna. Jag klickade helt enkelt ut så många som fick plats på plåtsen när jag spritsade bottnen. Det blev en riktig hit, både som tillbehör till glasstårtan och att gästerna åt de som de var. (En så pass hit att de på bilden är de enda som blev kvar, skulle helt klart ha fotat innan de serverades.) Ett annat bra alternativ om en vill göra något mer till barnkalaset är att göra popcorn. Billigt, inte så sött, och väldigt uppskattat. Ett år gjorde vi pappersstrutar med popcorn i och så kunde barnen ta varsin. Visserligen hade vi popcorn i hela lägenheten sen, men det var det värt eftersom barnen tyckte att det var så festligt.

Det som för oss stod för den största kostnaden var fiskdammspåsarna till barnen. Vi ger våra barn endast ekologiskt godis så det var självklart att lägga sådant i godispåsarna. Mängden godis ville vi hålla nere så för att påsarna skulle bli lite roligare så valde vi att lägga i en liten sak som varje barn kunde ta med sig hem. På släktkalaset var det en pixibok, på barnkalaset hade jag hittat ”armbandklockor” i trä för en hyfsat billig peng. På andra barnkalas vi varit på har det getts såpbubblor, klistermärken, småförpackningar med kritor, eller småbilar. Inklusive själva påsarna gjorde det att kostnaden per fiskdammspåse blev ca 17 kronor, varav leksaken då stod för den största delen. Det kan tilläggas att för de barn som ännu inte äter godis, som lillebror, så ersatte vi godiset med en ask ekologisk russinmix från Saltå kvarn.

kalas_3

Till barnkalaset köpte vi även sugrör av papper och tog några ballonger ur storpacket vi köpte inför treårskalaset, men vi köpte inga mer engångsprylar utan använde assietter, glas och koppar som vi hade hemma. Dessutom satte vi upp vimplarna jag sydde till storasysters namnfest och som numera är standard på våra kalas. Tårtljus använde vi samma förpackning som vi beställde inför storasysters ettårsdag, vi använder dessutom fortfarande samma ljus vi tände då och det är mer än 2/3 av de ljusen kvar. Då har vi dessutom åtta otända ljus kvar. De är ju inte tända särskilt länge…

För oss landade kostnaden för barnkalaset på ca 260 kronor totalt. Då lade vi visserligen ner en hel del tid på att göra egen glasstårta och att packa fiskdammspåsar, men det gick på ett par kvällar. Vi blev himla nöjda med vårt barnkalas, på alla sätt och vis.

Hur har ni gjort när det gäller barnkalas och vilka summor tycker ni är rimliga att lägga?

Egen glass

glasstarta

Det har slumpat sig så att bägge barnen fyller år i början av året (plus att jag och maken också fyller år under vinterhalvåret), så den senaste tiden har det blivit en del födelsedagsfirande. När vi firar födelsedagar här hemma så har vi fått som vana att göra glasstårta. I början köpte vi från vårt favoritglasställe, men sen köpte vi glassmaskin och upptäckte att det är himla lätt att göra egen glasstårta.

Vi försöker att hålla nere den totala sockermängden för barnen, men utesluter det inte helt. För mig är det viktigare att utesluta färgämnen, konserveringsmedel och annat suspekt, så då kommer jag ganska långt bara på att göra egna sötsaker. (Plus att vi köper ekologiskt geleatinfritt godis till storasyster.)

Till barnens gemensamma släktkalas blev det en hallon- och blåbärsglasstårta. Av blåbärsglassen blev det en del över så då passade jag på att göra lite glasspinnar.

glasspinne

 

En månad med brödbak

brod

Sedan vi gick på julledighet i familjen så har jag bakat vårt eget bröd, vilket är en månad sedan idag! Förutom att jag faktiskt tycker att det är roligt att baka från grunden så finns ju många fördelar, framför allt att vi nu får helt ekologiskt bröd (vilket är det som tidigare dragit ner vår procentsats för hur mycket ekologiskt vi köper eftersom vi tyckt att det ekologiska helt enkelt varit för dyrt och vi har ett bageri som bakat väldigt gott och prisvärt i närheten, men ej ekologiskt). Plus att det är väldigt ekonomiskt. Eftersom vi har en hushållsassistent så är det dessutom himla enkelt.

Från en kompis fick jag innan jul låna böckerna Enklare bröd och Surdegsbröd av Martin Johansson. Jag har framför allt bakat ur Enklare bröd eftersom mitt enda försök med surdeg inte var så bra att det motiverade det extra jobbet. Mina favoriter ur boken är hittills nattjästa solrosbullar, enkla ljusa brödet och valnötsbrödet som jag alternerat lite genom att skippa honung och solrosfrön i bullarna samt att baka med dinkel istället vetemjöl.

Eftersom barnen tyckte att brödet blev så himla gott (framför allt solrosbullarna) så har det gått åt lite mer bröd än vanligt och några gånger har det blivit lite kris att nu måste jag baka om vi ska ha bröd imorgon! Då har det nattjästa brödet varit väldigt smidigt. Istället för att låta det jäsa på natten har jag satt en deg på morgonen (med hushållsassistenten tar det bara fem minuter), låtit den jäsa över dagen och sedan bakat av bröden när jag kommit hem från jobbet. Ett lyft blev också när jag använde ett presentkort och köpte en till bunke till hushållsassistenten vilket gör att jag nu kan sätta två degar samtidigt. På så sätt behöver jag inte baka lika ofta vilket känns mer hållbart i längden.

Min förhoppning är att kunna fortsätta i samma takt och baka allt hushållets bröd i fortsättningen också. Jag hade en fundering om att låta det bli en av mina nyårsambitioner men kände att det var lite för stort att ha ett mål som innefattade ett ”måste” för hela året. Det kommer nog att bli dipperioder när det blir köpebröd men jag hoppas att motivationen håller i sig och att jag fortfarande bakar vårt bröd när 2015 går mot sitt slut.

Lästips

Första hela arbetsveckan sedan jullovet och vi har haft fullt upp. Jag har varit på konferens med jobbet (hej äta ostörd lyxig middag och sova hela natten i renbäddad säng), vi har haft två vabbdagar och en hel massa komma in i rutiner igen. Så istället för eget bloggande bjuder jag på några lästips från veckan:

En annan du skriver om att svara nej på frågor som barnet inte ställt. Himla tänkvärt och något som jag verkligen tar med mig. Lyssna på vad barnet egentligen frågar innan du svarar!

Ekoenkelt skriver om pekpinnar och den dåliga vanan bland vissa ekomedvetna om att sätta ribban för högt så att ingen någon gör kan vara tillräckligt bra. Själv lever jag ganska bra efter devisen ”ingen kan göra allt men alla kan göra något” och tycker att det är viktigt att hitta sin egen medelväg och sina egna gränser.

Min favorit skönhetsbloggare Naturligt Snygg har börjar redovisa sina årsbästa listor från 2014. Hennes bästa tips sparar jag alltid med mig och kollar på om jag behöver nya hudvårdsprodukter till exempel.

Karins Miljöblogg har lärt mig lite mer om Palmolja, och att det kanske inte är så illa i alla produkter som jag har trott.

2014 i retrospekt och 2015 i bara början

Alltså 2014, du var ett fint år till slut. Första halvan var dock ganska tuff, med en föräldraledighet som blev lite längre än planerat när jag inte fick jobb när jag hade tänkt. Sedan kom sommaren, då vi inte gjorde något särskilt, men ändå hade det så himla fantastiskt. Till sist hösten, när jag till slut började jobba, lillebror började förskolan och vardagen började rulla på. Jag är väldigt nöjd och imponerad över att vi fått till den så bra, vardagen, och hoppas att vi kan få de sista bitarna på plats under det kommande året.

Jag hade en del ”nyårslöften” eller ambitioner för 2014, men av de blev det inte särskilt mycket av. Det enda jag är riktigt nöjd över att jag fick det jobb jag verkligen ville ha. Sedan kom jag faktiskt igång med träningen under sommaren, men förkylningsperioderna under den tidiga hösten tog knäcken på varaktigheten. Nåväl, nytt år nya ambitioner…

I år tänkte jag sätta upp lite mer konkreta mål och hoppas på ett bättre utfall. Dessutom begränsar jag dem till fem. Alltså, i år ska jag:

Springa ett lopp (har inte bestämt vilket än)

Virka någonting

Sticka en kofta

Köra bil när vi är i Frankrike (en tidigare skräck för mig)

Jag SKA göra fotoböcker. Det är tredje året det är min ambition för det nya året, men i år ska det ska, tredje gången gillt…

 

I år blev det inget ekorelaterat mål, men jag tror kanske att det är lika bra. Min stävan efter att leva mer miljövänligt och ekologiskt är redan så inpräntat i vår vardag att jag tänker att jag nog kan ta fler steg av bara farten.

Vilka nyårslöften har ni?

Så fick vi ner våra matkostnader

ekomat

Nu är vi snart inne i maj och en genomgång av årets matkostnader hittills visar att vår familj helt klart har gått åt rätt håll. Dessutom har vi kunnat få ner utgifterna för mat utan att ge avkall på att köpa mycket ekologiskt vilket känns himla bra.

Det jag skulle säga har gjort skillnaden i vår familj är följande:

  • Efter att jag lade in en bevakning på ekologiskt i Matpriskollen så har jag verkligen blivit bättre på att handla på extrapris och planera matlistan efter erbjudandevaror! Dessutom försöker jag att köpa mycket och bunkra upp när det gäller saker som vi ofta köper, som kaffe, fetaost och fryst fisk.
  • Vi köper mer efter säsong. Framför allt gäller det salladsvaror som vi tidigare varit dåliga på att ersätta. Tyvärr är vi fortfarande pinsamt dåliga på att göra sallader med vintersäsongsvaror, så det är snarare så att vi minskat på sallad till maten. Barnen brukar dock få morotsstavar och liknande så dem går det ingen nöd på utan det är mer jag och maken som skulle behöva någon ersättare till den klassiska grönsalladen.
  • Vi har dragit ner på ”onödiga” varor som choklad (min last), glass och vindruvor. Dessutom köper vi mer sällan de dyrare köttersättningsprodukterna (som tzay).
  • Vi köper mer av butikerna egna ekovaror då de ofta är billigare. Visst tycker jag att det är trevligare att premiera till exempel Saltå Kvarn, men samtidigt kan det skilja en hel del i pris.

 

Jag tänker också mer på priset generellt och har öppnat tanken mer för att köpa oekologiskt ibland, men tack vare matpriskollen så hittar jag ofta ekovaror till samma pris eller till liten prisskillnad mot ”vanlig”. Det som kanske är det område där jag numera framför allt köper oekologiskt är de gånger jag bara ska ha en liten mängd av något (till exempel en tomat till burgarna på fredagen) men det ekologiska bara finns i större kvantiteter. Tidigare köpte jag oftast eko trots att tomaterna var förpackade sex eller fem stycken och gjorde en lyxig sallad på resten, men nu försöker jag att tänka praktiskt och köper den enda tomaten oeko. Är ju  miljövänligt att bara köpa det vi behöver.

Det mesta köper vi dock fortfarande ekologiskt. Jag skulle tippa på att andelen eko i våra matkassar rör sig om ca 70% om vi räknar endast matvaror. Det som gör att siffran inte är högre trots att vi är en ekoälskande familj är att vi köper en del köttersättningsprodukter som quorn, sojafärs, burgare och korv och dessa är inte eko. Dessutom köper vi allt vårt bröd på ett bageri nära oss och det är inte eko tyvärr. Innan vi fick barn bakade jag allt vårt bröd under en period, och min tanke är att ta upp det igen när jag känner att småbarnskaoset lagt sig lite.

Det jag också kan nämna är att jag tidigare skrivit om att jag lagt en hel del tid på att handla och besökt en mängd olika affärer. Nu när jag försökt att se över matkostnaderna har jag också försökt se över mina handlingsrutiner på samma gång. Numera handlar jag oftast två gånger i veckan, och framför allt i det stora Ica som finns i vårt centrum. Hemköp och Konsum (som också finns i vårt område) besöker jag framför allt om det finns bra erbjudanden i matpriskollen eller om jag behöver varor som inte finns på vårt Ica (som ekologisk spenat, fisk och pommesfrittes).

Det känns som om vi börjar få till bra rutiner nu och jag hoppas verkligen att det här kan hålla i sig så att vi fortfarande kan köpa bra mat med hög andel ekologiskt och ändå ligga på en okej kostnad.

 

PS. Jag inser nu i efterhand att jag kanske ska förtydliga (efter att läst lite ”sparbloggar”) att vi har långt i från låga matkostnader. Vi ligger fortfarande över snittet för  Konsumentverkets rekommendationer (4400 kr för en familj med två vuxna och två småbarn). Men vi hade bra mycket högre kostnader tidigare, så jag ser det ändå som en vinst, och vårt mål är heller inte att ha så låga kostnader som möjligt utan att ha en rimlig kostnad i samband med en önskan om att köpa så mycket ekologiskt som möjligt.

Fira en schysst påsk

paskagg

Påskveckan är här, och har du inte redan planerat påskpynt, mat och godis är det kanske dags. Här kommer tre tips för att fira en schysstare påsk!

 

Söta påskägg med rättvist godis

För många, och kanske framför allt för barnfamiljer är äggen med godis (och kanske någon liten påskpresent) det som står i fokus under påsken. Påsken är tillsammans med julen den tid när vi köper allra mest sötsaker, men tyvärr är produktionen av påskchokladen inte lika trevlig. Inte sällan utnyttjas barnarbetare på kakaoodlingarna och giftiga kemiska bekämpningsmedel är inte ovanliga. När det gäller övrigt godis än choklad så är palmolja (som regnskogar skövlas för att odla) och otrevliga färgämnen inte tyvärr vanliga ingredienser.

Vi konsumenter kan göra medvetna val när vi fyller våra påskägg och därmed också göra skillnad. Mitt tips är att välja en mindre mängd Fairtrade och eko-märkt godis istället för att plocka kilovis ur de stora godisställ som butikerna ställer upp vid den här tiden.

För det mindre barnet (som i vår lillebrors fall) så är några tips på ”godis” ekologiska russin, aprikoser klippta i mindre bitar, majskrokar, physalis och små kex eller riskakor.

 

Tänk på hönorna och köp ekoägg

Ägg är också en klassisk påskingrediens. Se till att välja ekologiska ägg. Det betyder att hönan har fått gått utomhus och picka samt att hon har ätit ekologiskt foder. För hur kul är det att veta att äggen du äter har kommit från en höna som aldrig har sett dagsljus, och dessutom fötts upp på soja som är hårt besprutad och en stor orsak till att Amazonas regnskog huggs ner?

 

Pynta utan fjädrar

När jag var liten var det tradition att pynta med fjädrar, men idag känns det lite sådär. Jag tycker att det är en bra tanke att minimera produkter som kommer från djur och särskilt sedan jag läste ett rykte om att fjädrar som sålts plockats från levande fåglar. Och även om det inte gäller just dina påskfjädrar så har ofta fjädrarna haft en lång transport (jag läste t ex om Helsingsborgs Stads påskfirande där fjädrarna plockats i USA, skickats till Kina för att färgas, och sedan hamnat i Sverige). Så varför pynta med fjädrar när det finns så himla många andra sätt att göra påskfint hemma?

365eko tipsade för ett litet tag sen om ett helt gäng pyntidéer som innehåller andra saker än fjädrar. Och DIYorDIE har också tips på fina påskpyssel.