Alternativa adventskalendrar

sagokalender

Nu är det bara några dagar kvar till första advent och bara några dagar senare är det dags för första december. Hög tid att fundera över adventskalender, om du inte redan gjort det.

När jag var liten fick jag och min bror paketkalender, med ett litet paket varje dag. När jag själv blev förälder blev jag dock varnad av min mamma, som tyckte att det var sååå jobbigt att komma på 24 småprylar gånger två varje år. Idag finns det dock en uppsjö av färdiga varianter, varje barnfilm eller känd sagofigur har en kalender nuförtiden känns det som, men de flesta innehåller mest en massa plastprylar. Eftersom vi både vill minska på plasten och komma bort från allt prylfokus så tänkte jag lista några alternativ på kalendrar som inte innefattar småprylar varje dag.

Sagokalender
Är det alternativ som vi kommer att köra i år. Vi har en färdig sådan från när jag var liten som vi återanvänder (se bild) , men jag tänker att det går lika bra att ta en lagom spännande julsaga och dela upp den i 24 delar. Det finns ju även faktiskt en bok med detta upplägg också.

Upplevelsekalender
En kalander där föräldern skriver små lappar med något som ska göras tillsammans varje dag. Det kan vara att baka pepparkakorna, julpyssla, att hjälpas åt med julkorten eller något annat.

Pysselkalender
Drar åt presentkalender, men med ett pyssel i paketet varje dag. Tänker att det någon dag kan vara några pärlor till ett halsband, men andra dagar en champagnekork att måla och göra en tomtefigur av eller några toalettrullar. Kan kanske också med fördel kombineras med några upplevelser. Bara fantasin sätter gränsen!

Pusselkalender
Också en variant med paket, men där barnet får en eller ett par pusselbitar (beroende på pusslets storlek) varje dag. Blir ju i alla fall bara en ”stor” pryl i slutändan.

Egen legokalender
Också en ”prylvariant” men där man, istället för köpevarianten av legokalender där barnet får någon liten figur eller liknande varje dag, tar ett stort bygge och delar upp det på 24 dagar. Blir ju likt pusslet bara ”en” stor pryl i slutändan. Denna typ av kalender fick jag och min bror några gånger som små (och vi fick då några bitar var och byggde tillsammans så funkar att kombinera för syskon) och det var utan tvekan den kalender som var mest poppis hos oss. Dock tyckte min mamma det var ett hyfsat sjå att dela upp och även kopiera upp beskrivningen i 24 små lappar. Dessutom plast men vi har som många andra godkänt lego pga att plasten är av en bättre variant och det finns många lekmässiga fördelar.

Vanlig papperskalender
Inte det lättaste att hitta dessa dagar, men ska finnas gratis i viss matbutiker. Vi köpte senaste numret av Bamse där det ingick en adventskalender.

Pixikalender
Den som ändå vill köra en köpvariant med en pryl i varje dag kan med fördel köpa en kalender med pixiböcker. Böcker är ju inte riktigt en vanlig ”pryl” tycker jag utan läsning är bra att uppmuntra i alla former.

Adventskalender för varje advent
Ett alternativ om man tycker att det blir mycket med 24 små paket är att göra en kalender med bara fyra paket – ett för varje advent. Det kan då vara antingen upplevelser, pyssel, bok eller något annat. Ett tips om man vill köra fyra bokpaket är Kaj Beckmans serie om Måns och Mari i fyra böcker, en om varje årstid. Och att då förslagsvis sluta med vinterboken, som ju såklart innehåller ett julfirande. Jag tycker att dessa böcker är himla fina.

Hoppa över kalendern
Om du har ett litet barn kan det vara värt att fundera för vems skull ni har kalender? Är det du som vill och det funkar bra, så toppen! Men om det känns som att det ”ska vara” så kanske det är värt att fundera på att avvakta tills barnet är lite större och mer med på konceptet. Vi testade kalender när storasyster var två, men det slutade med att hon en morgon när jag ammade lillebror så var hon uppe i köket och öppnade alla luckorna. Året efter kändes hade vi inte kalender utan när storasyster var fyra var första året som vi testade igen och då funkade det bättre.

Vad kör ni för adventskalendrar i år?

Tre Ekonyheter

 

frasch

Naturskyddsföreningen nya kampanj Fräsch på riktigt drar igång

Nästa vecka är det dags för Naturskyddsföreningens årliga evenemang Miljövänliga veckan. På samma gång lanseras kampanjen Fräsch på riktigt som fokuserar vår kroppsvård och hygien. Målet är att få fler att välja produkter som är schyssta för hälsan och miljön. På kampanjsajten går det att läsa om vilka som är värstingarna i hudkrämen, hur du gör egna hudvårdsprodukter och enkla tips för att giftminimera badrumsskåpet.

Bild från Naturskyddsföreningens sida

 

Frankrike förbjuder engångsartiklar  för mat och dryck gjorda av plast

Frankrike har tagit ytterligare ett steg för att minska på plasten i världen. Sedan 2016 råder förbud mot att sälja plastkassar och från år 2020 gäller alltså detta även bestick, muggar och tallrikar av plast.

Bakom initiativet ligger skärpta miljökrav om att dels få ner konsumtionen av olja, dels sopmängderna.

 

Alternativa barnmässan äger rum i Stockholm i helgen

På lördag 1 oktober är det dags för Alternativa Barnmässan, en barnmässa som helt fokuserar på eko och reko. Mässan äger rum i Folkets Hus i Bagarmossen. Ses vi där?

 

Ekonyheter är en ny post här på bloggen, så jag vill gärna ha feedback på vad ni tycker. Vill ni läsa om nyheter på miljöområdet här?

 

 

Plastbanta och ekotänk på sommarstället?

img_1611
Vi har två ställen som vi brukar besöka på somrarna, ett hus som vi delar med makens syskon och en liten stuga som är min mammas och där vår familj turas om med min bror att vara. Jag tänkte skriva ett inlägg om hur detta går ihop med vår ambition om att plastbanta och att leva ekologiskt.

Svaret är att det gör det inte alls. Ett tag var jag stressad över detta faktum, att det kryllar av plast i husen såsom skumgummimadrasser, teflonpannor, plastutemöbler och gamla leksaker samt att utbudet av ekoprodukter i butikerna i närheten är hyfsat litet, men sedan insåg jag… Vi är bara där några veckor om året, och i stugan även några helger då och då. Dessutom tillbringar vi mesta delen av tiden där utomhus. Det hade varit en sak om det varit vårt eget ställe där vi kunnat bestämma helt själva över inredning och prylar, men även då hade vi nog skyndat långsamt. Nu när det är andra familjer inblandade så känns det helt enkelt inte motiverat att lägga tiden, energin och ekonomin på att rensa ställena från plast.

Istället gör vi vad vi kan med det som finns. I stugan har jag rensat ut de värsta leksakerna som mamma sparat från när jag var liten, så som mina barbiedockor, my little pony-hästar och mjuka babydockor. Däremot har jag sparat sandleksakerna, mitt my little pony-slott och annat i hårdplast. Vi använder hellre köksredskapen och köksprylarna i trä och porslin/glas än de i plast även om vi har svårt att undvika teflonpannorna, och i de fall vi behöver köpa nytt som vi själva får fatta beslut om så väljer vi plastfritt. Vi har med oss eget diskmedel, tvättmedel, handtvål och andra hygienprodukter som vi annars skulle dela på. Vi köper det vi kan i butiken i ekologiskt och jag försöker att inte stressa upp mig över resten.

Hur gör ni andra som har sommarställe (som ni kanske delar med någon)? Har ni samma ambitionsnivå där som hemma?

Virkade My Little Pony

virkade_my_little_pony

Bägge mina barn är väldigt förjusta i My Little Pony, vilket för mig som plastbantande mamma vållat en del funderingar och bekymmer. Å ena sidan vill jag ju undvika plast till mina barn, å andra sidan vill jag som någon så fint uttryckte det på nätet inte ”plastbanta bort mina barns glädje”. Jag vill helt enkelt inte vara den som bara säger ”tvärnej” till saker som barnen hett önskar sig, samtidigt som leksaker är ju inga ”måsten” och de har ju massor av andra leksaker att leka med. Hittills har vi haft en medelväg där barnen har ett par ponnies i plast men där jag samtidigt har hållt ögonen öppna efter alternativ.

Så gissa om jag blev glad när jag på nätet hittade mönster till att virka egna My Little Ponys! Dessa är en lite större variant, men eftersom jag ville att ponniesarna skulle passa i My Little Ponyslottet i trä som jag fyndat i vår lokala köp och säljgrupp så valde jag att virka dessa istället med detta mönster för håret. Dessa är inte lika överenstämmande i utseendet som de ”riktiga” ponnisarna, men barn har ju fantasi. Till födelsedagarna virkade jag två ponnies, men tanken är att virka minst de sex huvudponniesarna. Mönstret är visserligen på engelska men väldigt lätt att förstå även för en ovan virkare som jag. Däremot märkte jag att jag behöver öva mig rejält på att brodera för ögonen och cutiemarksen hade jag velat få till bra mycket snyggare. Dock verkade det mest vara jag som hängde upp mig på detta för barnen lekte lika gärna med dessa som med sina plastponnies vilket gjorde mig så himla glad!

Ett första gosedjur sytt

kanin1

I jul har vi förhoppningen om att lillebror ska sluta med napp och min tanke var att ge honom ett gosedjur som tröst. Samt att storasyster också får ett då i samma veva hon tappade sin favorit för ett tag sedan. I jakt på gosedjur har jag därför spanat in de flesta ekobutikers utbud av mjuka djur. Lillebror tänkte jag skulle få en fin kanin och det fanns flera jag absolut kunde tänkt mig, men storasyster önskade sig en liten vit hund lik den hon tidigare tappat, eller eventuellt kunde hon tänka sig en katt istället. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Tur att de har en mamma som tycker att det är kul att sy saker själv!

Planen är att sy gosedjuren i ekologisk bomullsteddy, men jag bestämde mig för att sy en prototyp först i ett enklare tyg att sy i än det stretchiga teddytyget. Jag hade vitt lakanstyg kvar sedan jag sytt kuddar, och som stoppning använde jag ekologisk bomullsvadd.

Mönstret jag fastnade för var ”Spring bunny” från Sew mama sew. Det visade sig vara ett otroligt lätt mönster att följa och allt som allt tog det inte mer än 1,5 timme att sy kaninen. Min tanke är att anpassa mönster genom att dels skala upp det, dels göra en variant till storasyster med kattöron och lång svans. (Och sen sy lite bättre än vad jag gjorde nu, jag missade t ex att vika öronen och några sömmar blev buckliga.)

kanin2

kanin3

”Good enough” plastbantning av leksaker

duplo

Två månader kvar till jul, och i år finns det för första gången med plastleksaker på barnens önskelistor. Vi plastbantar ju generellt hemma, men du som följer oss vet säkert också att vi har en ”good enough”-inställning till både plastbantningen och andra miljömässiga val. Vi försöker att välja plastfria alternativ, alternativt fundera över om det är möjligt att välja bort produkten, men i vissa undantagsfall får det faktiskt bli plastsaker ändå.

Det har gått väldigt bra att plastbanta barnens leksaker hittills men nu när storasyster snart är fem så börjar de egna önskningarna komma och då är det plastsaker bland dem. Generellt känner jag att är det något som barnen otroligt gärna vill ha så vill inte jag vara den som bara säger nej nej nej. Samtidigt känns det som att leksaker är ju inga ”måsten” och de klarar sig bra på de prylar de har, så det gäller att inte ge efter för alla önskningar heller. Jag tänker som så att ett fåtal prylar ändå får vara ok när resten av deras rum knappt innehåller någon plast alls*.

Det är tre undantag som vi gjort för barnens önskelistor i år. Jag hoppas att de kommer att vara de enda undantagen vi gör för några år framöver:

Duplo är något som vi sett som ok tidigare, och nu har vi även introducerat lego här hemma och barnen kommer att önska sig lite mer av detta till jul. Jag tycker att det är en otroligt kreativ leksak som det är svårt att hitta någon ersättare för. Lego görs dessutom av ABS-plast vilket i alla fall Naturskyddsföreningen klassar som ok, så länge den inte utsätts för hög värme.

pony

En av bägge barnens favoritfilmer är My Little Pony och de gånger vi träffat barn som haft My little pony-figurer så har storasyster varit helt såld. Här har jag gjort så att jag dragit gränsen vid att inte plocka fram mina gamla ponnies (de har jag istället sålt på Tradera eftersom de visat sig ha ett samlarvärde). Istället får barnen önska sig ponnies av nyare snitt. Leksaksdirektivet, som reglerar vad leksaker får innehålla, skärptes kraftigt år 2007, 2011 och 2013 så jag tänker att leksaker köpta idag i alla fall är ett bättre alternativ även om det fortfarande är en mjukare plast. De kommer i julklapp även få ett ponny-slott i trä som jag köpt i vår lokala köp och säljgrupp.

Sist men inte minst är en av storasysters högsta önskningar till jul en Elsa-docka i barbiestil. Denna önskan har jag vänt och vridit på ett par gånger, både på grund av plasten och av kroppsmässiga skäl, och jag är fortfarande inte helt säker på att jag gjorde rätt som vidarebefodrade hennes önskan till barnens mormor. Samtidigt är det denna önskning hon oftast pratar om, och det är svårt att hitta alternativ som storasyster gillar. Jag har tittat på dockan Lottie, som är en mindre docka med mer ”normal” kroppsform, men som visserligen är i mjukare plast även den. En sådan kommer lillebror att få i present, men storasyster vill absolut att det ska vara Elsa i dockform. Min förhoppning är dock att storasysters docka kanske leks med under den tid som kanske kan kallas för ”Frostperioden” (som jag dock inte har någon aning om hur länge den håller på) och sedan kanske det är möjligt att plocka undan den.

Hur har ni andra resonerat kring plastbantning av barnens önskelistor och leksaker?

*De plastleksaker vi haft innan är förutom Duplo sandleksaker och badleksaker (som vi har i återvunnen plast) och de används inte lika frekvent och förvaras inte heller i barnens rum.

Använda slut, skänka eller slänga fleece?

Som miljömedveten är polyesterfleece något vi försöker att undvika här hemma eftersom fleecekläder bidrar till plastökningen i haven. Det var länge sedan jag köpte ett renordlat fleeceplagg, även begagnat, så även om lillebror ärver storasysters plagg så har vi inte haft sådana här hemma sedan han var bebis.

Den fleece vi har hemma är istället inblandad i olika plagg, som overaller, regnställ och skor fodrade med fleece. Sådana plagg försöker vi också att undvika numera, men vi har kvar en del sedan storasyster var mindre och de kommer vi att använda till lillebror också. Det vi tänker på när vi använder dessa är att tvätta dem så sällan som möjligt då det främst är vid tvättandet som fleecepartiklar läcker ut.

Knepigare är det med tygblöjorna som vi ärvt och som har fleece i innertyget. De måste ju liksom tvättas efter varje användning. Jag tänker också att även om det inte är bra med fleece så måste det väl ändå vara bättre än att bidra till berget av engångsblöjor? Det här är något som jag letat information efter, men inte hittat, inte ens på Naturskyddsföreningen svarar de på en uttryckt ställd fråga om detta. Om vi hade köpt nya tygblöjor idag hade vi absolut valt sådana med utan fleece, men dessa har vi som sagt fått ärva och det känns fruktansvärt onödigt att göra sig av med dessa för att sedan köpa nya.

Ytterligare knepigt är vad vi ska göra med den fleece som vi inte längre använder. Jag vet många i de miljövänligtgrupper jag är med i på Facebook som slänger all fleece i soporna eftersom det är ett dåligt miljöval. För mig känns det inte helt rätt att slänga fullt funktionsdugliga plagg i soporna, i alla fall inte så länge som det säljs nya fleeceplagg i butikerna. För jag tänker att det måste ju vara bättre att en person tar vår fleecefodrade overall som använts av tre barn och kör en vända till, än att den personen köper en ny fleecefodrad overall i butik. För jag tänker nog att den personen som i sådana fall köper vår begagande fleece kanske inte är samma person som bemödar sig om att leta fleecefria plagg i butik. Jag är med i en lokal köp- och säljgrupp och där är det många som efterfrågar just fleece och jag kan tänka mig att det blir nyköp för dessa personer om inte hittar något i gruppen.

Hur resonerar ni andra som fasar ut fleecen hemma? Skänker ni eller slänger? Använder klart eller rensar direkt?

Plastbantningen fortsätter: Polyester och andra plasttyger

polyesterprylar

Min strategi för att bli mer ekomedveten är att ta ett steg i taget, att bli lite lite bättre allt eftersom tiden går. Jag tror att annars skulle det bli överstigligt och svårt att orka med. Istället lägger mig på vad i nuet känns som en lämplig nivå och när det börjar känns lätt och vardagligt så tar jag tag i nästa sak och går upp en nivå till.

Det betyder att nu, när mitt hem är ganska ordentligt plastbantat på hård och halvmjuk plast så har turen kommit till att se över vår användning av plastbaserade tyger. Egentligen har jag redan tagit ett steg redan, för det är ganska länge sedan som jag började köpa enbart naturmaterial i ”vanliga” kläder (dvs ej ytterkläder), den textilierna i inredningen och tyger som jag syr själv av.

I vårt hem betyder det att det som är kvar av ”plasttyger” finns i våra ytterkläder, ryggsäckar, stoppningen i kuddar och täcken, mattor (t ex dörrmattor), tygleksaker och gosedjur. När det gäller leksaker och gosedjur så tycker jag att det här steget är ganska jobbigt, eftersom jag köpte just sådana prylar för att de kändes bättre än vanlig plast. Till exempel köpte vi tygdockor från Rubens barn gjorda av polyester istället för hårdplastdockor och en del leksaksmat i polyestertyg. Det positiva är ändå att dessa saker köpts begagnade. De flesta gosedjuren har vi fått, men även där har flera mottagare känt till vår vurm för begagnat så  många av dessa presenter är också begagnatköp.

Precis som jag resonerat i den övriga plastbantningen så är det inte aktuellt att slänga ut allt för att köpa nytt, utan vi kommer att rensa och ersätta allt eftersom. Det första steget är att se över överflödet, och rensa där. Till exempel har barnen ändå så himla mycket leksaksmat varav det mesta är i trä (de fick nytt senast nu i veckan när mormor var på besök) och massor av gosedjur så där känns det ok att ta undan en del. Just gosedjuren har jag gjort så att jag helt enkelt sparat storasysters favoriter som jag vet att hon gosar/leker med, plus tygdockorna jag nämnt ovan, och plockat undan resten. Det är nu ungefär en och en halv månad sedan och hon har inte märkt att de är borta än. Jag har även rensat bort några vadderade barnfiltar som stoppats med polystervadd, just för att vi har rätt många filtar.

Resten (till exempel kuddar, täcken, dörrmattor etc) känns det som att vi kommer att ta lite allt eftersom, det känns så himla onödigt att köpa nytt när det vi har ändå funkar fint. Det blir helt enkelt ett bättre val när vi väl behöver köpa nytt (eller om jag skulle snubbla över något supererbjudande).

När det gäller kläder och ryggsäckar så har jag just nu svårt att se något alternativ till de plastbaserade tygerna, eftersom vi vill att dessa plagg ska hålla tätt mot vatten. Vi har försökt att göra bättre val genom att undvika att köpa nya plagg med fluorkarboner, och ryggsäcken på bilden är i alla fall Oeko-texmärkt och av återvunnet material. Vid våra begagnatköp har vi inte varit lika noga med de perfluorerande ämnena eftersom de ska vålla störst skada vid tillverkning och slutförstöring, och vi kommer nog att fortsätta att resonera så eftersom miljövinsten vid återanvändning är så stor och även för vår ekonomi. Däremot så stör det mig mer att även om vi undvikit att köpa rena fleeceplagg, så är flera av våra begagnatfyndade overaller fodrade med fleece, som inte är lika ok att använda eftersom materialet släpper plastpartiklar vid varje tvätt. De vi redan har köpt kommer vi dock att fortsätta att använda tills de är urvuxna (men tvätta så sällan som det bara går) och sedan undvika dessa overaller även när vi köper begagnat.

 

Har du rensat bland textilierna hemma och hur har du resonerat då?

 

Plastbanta med förnuft

I samband med inlägget om våra alternativa plaster kände jag att jag ville skriva ett inlägg om plastbantning, och hur en kan tänka när det gäller att ersätta plasten här hemma. Även om det är lätt att känna att ”nu ska jag undvika plast och börja rensa bort den här hemma” så är det inte särskilt miljövänligt att slänga ut alla plastprylar för att köpa helt nya grejer, även om de är bättre tillverkade. Eftersom framställningen av plasten är det som främst är dåligt för miljön (och sen är det ju inte så kul att den tar så lång tid att brytas ner) så är det bästa att använda plastprylarna så länge som det går och istället välja bättre nästa gång. Det är alltid bättre miljömässigt att återanvända saker än att köpa nya.

Även om plastbantningen ofta även är ett hälsofråga som rör vilka otrevliga kemikalier som plast kan innehålla så gäller det att rensa med förnuft. Mjuka plastleksaker av äldre modell är bra att rensa ut trots allt då de kan innehålla ämnen som inte godkänns idag, och plast som kommer i kontakt med varm mat kan vara bra att ersätta med glas eller rostfritt. Övrigt kan med fördel rensas allt eftersom, till exempel när sakerna går sönder kan det vara läge att ersätta dem med bättre alternativ.

Vissa resonerar dessutom som så att ”om jag anser plasten vara skadlig generellt så vill jag inte att någon annan ska ha den hemma, därför slänger jag grejerna istället för att lämna till second hand”. Det den personen dock missar är att många faktiskt frivilligt köper ny plast och genom att lämna den plast en rensar ut hemma till någon second hand-butik så kanske någon annan gör till ett nyköp mindre.

När jag rensar ut plast är hemma så har det framför allt gällt prylar som jag faktiskt inte tycker att vi behöver (det är förvånansvärt hur många skålar, burkar och byttor en familj kan ha, när det oftast räcker med max hälften) eller plastsaker som gått sönder. De saker som jag rensat ut som fortfarande är funktionella har jag antingen bytt bort, skänkt till vänner, sålt på Tradera eller lämnat till Stadsmissionen. För vår del har plastbantningen dock mest handlat om att välja bättre när vi köper nytt eftersom vi fått barn och flyttat till större efter att jag börjar tänka på materialvalen.

 

 

Alternativa plaster i vårt hem

Precis som många andra miljömedvetna har vi valt att plastbanta vårt hem. Eftersom vi började med det redan innan barnen föddes har vi inte upplevt problemet med ett barnrum fyllt med plastprylar (som en bara vill slänga ut), men däremot har vi upplevt att framför allt när det gäller barnprylar så är det svårt att undvika plast helt och hållet. Av den anledningen har vi försökt sondera utbudet av alternativa plaster, dvs plastiga saker som inte tillverkats av råolja (som annars vanligen är fallet när det gäller plast) och som förhoppningsvis kan innehålla mindre skadliga ämnen.

Jag vill dock poängtera redan på förhand att jag inte är kemist och det är himla svårt att veta vad som är rätt och fel när det gäller plast. Jag har försökt att hitta information och att göra medvetna val, men det är inte det lättaste. Det är himla svårt att veta vad som är tillsatt i alla plaster, även i plast baserad på naturligare ämnen, och det säkraste är ju egentligen att inte använda några plastproduker över huvud taget.

I vårt hem har vi i flera fall där vi tyckt det varit svårt att utesluta plast helt istället testat andra typer av plast än de vanliga, och här kommer en genomgång av de olika mer alternativa plastprylarna som vi har hemma.

plast bio_1

Bioplast:

Med bioplast menas plast gjord av växtfibrer istället för olja, vanligast verkar vara majs- och bambufibrer. Bioplast är vårt förstahandsval när det gäller alternativa plaster eftersom det både är miljövänligare att tillverka och kan komposteras efter användning. De prylar som jag sett i bioplast har dessutom varit hårda produkter vilket kräver mindre tillsatsämnen.

I bioplast har vi tallrikar och glas från Beco och Ekobo/Biobu, potta och pall från Beco och tandborstar från Jack N’Jill.

Sakerna ovan skulle mycket väl kunna ersättas med andra material, framför allt trä, men vi har valt bioplasten för att vi tycker att produkterna är väldigt funktionella och saknat bra alternativ i trä. Till exempel finns ju tandborstar av bambu för både barn och vuxna men jag tycker att de har alldeles för stor (och hård) borstyta för våra barns små munnar. Barntandborsten i bambu använder jag faktiskt själv och tycker snarare att den är lagom för min mun.

Ofta äter våra barn på porslinstallrikar då de inte brukar slänga tallrikarna i golvet (då kan jag verkligen tänka mig att bioplasten är bra) och vi har även några rostfria. När det är utflykt på förskolan är dock bioplasttallrikarna himla smidiga, för porslin är lite för omtåligt och de rostfria blir för kalla när det är kyligt ute. Värt att nämna kan vara att dessa tallrikar inte går att micra, men att det funkar fint att diska dem i maskin.

plast naturgummi

Naturgummi/Latex:

När det gäller mjuk plast är ett alternativ prylar i naturgummi eller latex som det också kallas. Det råder dock delade meningar hur bra naturgummi är då de kemikalier som kan finnas kvar i produkterna efter tillverkningen kan orsaka allergier. Dessutom kan det vara svårt att veta vilka kemikalier som tillsatts i tillverkningen (som är fallet i de flesta tillverkningsprocesser). De produkter som marknadsförs bland ekologiska varor brukar dock framhålla att produkterna är testade och godkända.

Vi har valt att ha ett antal prylar i naturgummi då vi upplever att plast också innehåller ett gäng otrevliga kemikalier och då känns naturgummi ändå bättre. Badanka och andra badleksaker, napp och klassikern Sophie giraff är några av de saker vi valt att ha i naturgummi. Även ballonger vi köpt på ekobutik har varit tillverkade av naturgummi.

Just napp är en sådan produkt som det ofta varnas när det gäller allergier då barnet ofta använder denna väldigt mycket. Jag var dock inte alls sugen på vanlig napp på grund av den stora delen plast som ligger mot barnets ansikte och jag gillar stilen på naturgumminappen som är helt mjuk. Dessutom har vi varit ganska restriktiva med nappen så att den bara används vid insomning, så jag känner mig inte orolig när det gäller allergier. För den har allergier i familjen (latexallergi har även kopplats samman med vissa födoämnesallergier) eller bara önskar ett mellanting (dvs inte latex och inte vanliga nappar) har det nu kommit en napp helt i silikon.

plast atervunnen

Återvunnen plast:

En plastvariant som det känns som om den blir vanligare och vanligare är den återvunna plasten. Denna är ju mer miljövänlig eftersom gammal plast tas om hand och ingen ny olja behövs för att framställa de nya produkterna. Samtidigt är ju dessa produker gjorda av ”vanlig” plast, även om de också ska vara testad för BPA, Ftalater och andra vanliga ”larmämnen”.

Vi har idag sandleksaker, båtkanna för badet och stapelburkar från företaget Greentoys som satsar just på återvunnen plast. Jag har dock blivit mer och mer skeptisk mot att prylarna faktiskt är gjorda av vanlig plast, om än återvunnen (särskilt eftersom studier visar att BPA ofta ersätts med andra bisfenoler för att kunna ange ”BPA fritt”). Dock tycker jag fortfarande att det är ett bra alternativ generellt eftersom det minskar tillverkningen av ny plast, särskilt för människor som annars skulle köpt saker i ”nyplast”.

plast silikon

Silikon:

Ytterligare ett alternativ till mjuk plast är silikon. Silikon är tillverkat av kisel vilket är en förnyelsebar mineralkälla. Dessutom ska silikon inte reagera med omgivande miljö. Det som kan vara ett problem när det gäller silikon är tillsatsämnena som ger färg, olika mjukhet och så vidare. Tyvärr är tillverkarna inte särskilt bra på att ange vad produkterna innehåller förutom själva silikonet, vilket är rätt vanligt när det gäller plast men kanske lite extra viktigt att tänka på när det gäller silikon eftersom materialet ofta används i köksprodukter.

Vi har några produkter i silikon som ändå känns ok. Våra glasnappflaskor från LifeFactory har skyddsskal i silikon som både skyddar flaskan och ger ett bra grepp.  Jag har sett vänner som virkat skydd till sina flaskor istället, men då våra flaskor blir väldigt kladdiga och jag maskindiskar dem varje dag så känns silikonskyddet smidigt. Dessutom kommer det ju inte i kontakt med drycken.

Vi har dessutom hinkar för sandlek i silikon från Liberos poängklubb. Hinkarna går att fälla ihop och är himla smidiga att ta med (t ex på resa vilket minskar risken för spontanköp på orten).

Det som känns mest tveksamt är spritsen i silikon vi har från Lekue eftersom den är en av de få ”plastiga” saker i vårt hem som kommer i kontakt med mat. Där hade jag dock svårt att hitta alternativ som inte medförde att maten kom i kontakt med plast och till skillnad från klassiska spritspåsar med plastad insida så kändes den här mer hållbar.

Avslutingsvis kan jag konstatera att det som känns knepigast med den alternativa plasten är samma sak som med den vanliga – att veta vilka tillsattsämnen som finns i och vad de kan göra för skada för vår hälsa och för miljön. Flera av prylarna ovan är dock köpta från butiker som är specialiserade på ekologiska prylar och förhoppningsvis så har de gjort sin research för att vi vanliga människor ska slippa, men det är ju svårt att vara säker. Jag känner mig ändå hyfsat nöjd med att vi i alla fall försöker minska på plasten och hitta alternativ. De alternativa plasterna har ju i alla fall fördelen att de inte hämtar sitt råmaterial från råolja och det är ju positivt bara det.