Min elcykel – Ecoride Classic

Som jag skrev innan sommaren, så behövde jag köpa ny cykel för ett tag sedan och började då snegla på elcyklar eftersom jag tänkte cykla med cykelvagn med två barn i. Helt ärligt så sonderade jag inte marknaden särskilt mycket utan fastnade ganska snabbt för Ecoride och deras nu utgångna Classic-modell. Jag hade nog kollat runt lite mer om det inte varit så att när jag besökte butiken för att känna lite på cykeln så visade det sig att de bara hade ett fåtal exemplar kvar. Som jag dessutom kunde köpa till en helt ok rabatt (jag betalade 7000 kr).

Nu har jag cyklat till och från jobbet sedan början av april och jag är himla nöjd. Jag har uppförsbackar oavsett vilken väg jag cyklar till jobb och förskola så det är himla skönt att ha lite elhjälp. Ena vägen cyklar jag dessutom med cykelvagnen med 26 kilo barn i och de backarna tror jag inte att jag hade klarat utan el. Hade jag inte cyklat med vagnen hade jag nog klarat mig på att ladda batteriet cirka en gång i veckan. Men dels drar det mer batteri att cykla med cykelvagnen, och jag har dessutom märkt att när batteriet börjar gå ner på två ”pluppar” så räcker inte riktigt dragkraften till för cykelvagnen. Cyklar jag däremot utan vagn så är två pluppar fullt tillräckligt. Nu behöver jag ladda efter tre dagar ungefär.

Laddningen är himla smidigt. Batteriet sitter bakom sittstången och tas loss genom att sitsen fälls upp och batteriet lyfts av i sitt lilla handtag. Batteriet laddas sedan i den vanliga kontakten hemma med den medföljande laddaren. Det tar cirka fyra timmar att ladda batteriet för mig, men då är det ju sällan tomt när jag laddar så räkna med lite längre tid. Batteriet kan låsas fast i cykeln (se nyckelhålet längst ner på batteriet på bilden till vänster) med samma nyckel som används för att starta. Jag har alltid batteriet fastlåst.

Det viktiga för mig när jag valde cykelmodell var framför allt att den skulle passa för mig som är 1,60. Jag vill också gärna köpa cykeln i en fysisk butik som låg hyfsat centralt då vi inte har bil. Det visade sig vara väldigt bra tänkt eftersom jag behövt besöka butiken både för att få hjälp med att montera cykelvagnsfästet och stänkskärmarna. Jag är glad att jag valde en butik med stort servicetänk för jag har fått himla bra och snabb hjälp varje gång!

Ecoride Classic är en ganska enkel modell, utan växlar och tillbehör som lysen, cykelkorg och stänkskärmar. Jag märkte dock ganska snabbt att jag behövde allt utom växlar, och köpte således till det. Totalt lade det på cirka 650 på grundpriset, men med tanke på att priskillnaden mot nästa Ecoridemodell var ungefär 5000 kr så kändes det väldigt värt det. Eventuellt kommer jag att komplettera med pakethållare också när barnen blir större och inte åker cykelvagn/cykelsits längre.

Den stora nackdelen för mig visade sig vara att cykelvagnens fäste inte passade på just Classic-modellen (men verkar göra det på övriga Ecoride-cyklar). Det krävdes därför en liten speciallösning för att få till det, men det var himla meckigt så jag skulle rekommendera att den som redan har cykelvagn att kolla upp fästet vid köp av ny cykel. Eller tvärtom för den som har cykel men funderar på cykelvagn kan det också vara värt att kolla upp att vagnens fäste passar på cykeln.

Också värt att nämna för den som sneglar på Ecorides cyklar och ska transportera barn är att Hamax sitsar funkar bra, men OkBabys fästen är för tjocka för att fästas på ramen när batteriet är på. (Vilket vi lärde oss den hårda vägen…)

2015/10/222015/10/20 av ekomammaistan Kategorier: transporter 3 kommentarer

Cykelvagn Thule Chariot Cheetah 2

Vi cyklar gärna med våra barn, det är oftast det smidigaste sättet för att förflytta oss eftersom vi har ganska nära till det mesta. Eftersom våra barn än så länge är för små för att cykla själva så har vi införskaffat en cykelvagn så att en förälder ska kunna cykla med bägge barnen.

Thule Cheetah Chariot Cheetah 2 är en multisportvagn för två barn. Den är nog mest etablerad som cykelvagn, men den har även möjlighet att sätta på promenadhjul, jogginghjul samt använda med skidor. När vi tittade på vagnar var just möjligheten att kunna använda den som vanlig vagn också väldigt viktigt eftersom det bara är jag som cyklar till vardags, och vi ville kunna använda vagnen för att hämta och lämna på förskolan. Vi gör alltså så att jag cyklar den ena vägen, lämnar vagnen på förskolan och sedan hämtar maken och promenerar hem med barnen.

Cheetah 2 kostar ca 5400 kr i inköp med cykelkit och jag uppskattar att den ligger i mellanprisklassen. Promenadvagnshjul köps till separat (vilket kostar ca 900 kr) och det finns andra tillbehör också. Den går dock att hitta på erbjudande då och då.

Vi har använt vagnen som cykelvagn, promenadvagn och joggingvagn med en 2,5-åring och en 4,5-åring. Bägge barnen sitter bra både på bredden och på längden, och det finns utrymme för dem att växa även med hjälm på. Storasyster får sitta med böjda ben men har fortfarande en bra sittposition. Vagnen har inte justerbara säten, men lillebror som fortfarande tupplurar på dagen har kunnat sova bra lutad mot väggen eller mot sin syster. För mindre barn finns två varianter av sittskydd att köpa till, men då lillebror var över två när vi köpte vagnen så har vi inte testat dessa.

Som cykelvagn tycker jag att den är väldigt smidig. Jag upplever att det är lätt att hålla koll på vagnen därbak och barnen uppskattar att åka i den och har inte haft några klagomål på något. Den har ingen stötdämpning, men då vi mestadels cyklar på asfalt så har vi inte upplevt att vi saknat det. Vagnen har två fempunktsselar som jag upplever som lätt att justera i storlek samt att knäppa på och av. Selen har vadderade kuddar samt ett höftskydd (likt en bärseles) vilket uppskattas av storasyster som ofta klagar om en sele är obekväm. Det känns verkligen som att barnen sitter både skönt och säkert faststpända när vi cyklar.

Att fästa vagnen till cykeln är väldigt lätt. Det som behöver förberedas är att montera ett fäste i cykelns bakhjuls nav (se bild 1) vilket är väldigt enkelt gjort. Thule Chariots fäste passar på de flesta standardcyklar*. Sedan monteras en fästarm i ett fäste på vagnen (se bild 2). Fästarmen har en ledkula som träs i fästet på cykeln och sedan säkras med en sprint (se bild 3-4). Både fästet på vagnen och på cykeln har säkerhetsremmar som en extra säkerhet om något skulle hända fästet under cykling. Eftersom jag packar in barnen i vagnen uppe i lägenheten på morgonen och sedan fäster vagnen på cykeln på gården, så monterar jag oftast på vagnen på cykeln med barnen i. Det är förvånansvärt lätt gjort med tanke på att det sitter nära på 30 kilo barn i.

När cykelvagnen sedan ska förvandlas till promenadvagn tar fästarmen bort och två mindre swivelhjul monteras på i samma fäste. Många cykelvagnar har ett hjul fram som fästs på cykelarmen, men jag tycker att det känns smidigare med Cheetah 2s variant. Dels blir vagnen kortare i promenadläge, dels tänker jag mig att vagnen blir stabilare med två framhjul. När vagnen används som cykelvagn kan promenadhjulen tas med upp och ner i sitt fäste, smidigt för att underlätta bytet och att slippa ha dem i vagnens övriga förvaringsutrymme.

Som promenadvagn är den extremt lättkörd trots sin storlek, körkänslan är absolut i klass med de bästa barnvagnar vi testat. Handtaget är ställbart i två lägen genom att det fästs antingen åt det ena eller det andra hållet . Maken som är 1,87 föredrar det övre läget medan jag som är 1,60 föredrar det lägre. Vagnen har en fotbroms som är lättåtkomlig och är lätt att använda, även om den kräver ett ordentligt tryck.

Vi har även använt vagnen som springvagn/joggingvagn/löparvagn då vi köpt till ett jogginghjul. Med hjulet kommer två fästarmar som fästs i samma fäste som cykelarmen och sedan monteras hjulet på i mitten. Det ska nämnas att vi inte använt denna variant särskilt ofta, och det är då maken som kört vagnen. Tyvärr upplevde vi att vi haft svårt att få vagnen att dra rakt med jogginghjulet på men det kanske är en vanesak att få rätt när man monterar hjulet. Vi har ingen vana av springvagnar men maken springer med lätthet med vagnen, och även om regelrätta springvagnar säkert har massa fördelar gentemot denna så är det ändå himla smidigt att ”få” en joggingvagn bara genom att köpa till ett extra hjul.

En nackdel när vagnen används som joggingvagn är att den saknar handbroms, vilket föredras när vagnen ska springas med. Det finns på minst en annan av Thules vagnar, men då är det också en prisklass upp som gäller.

Vagnens förvaring består av en stor ficka baktill och två små mindre innerfickor på vardera sidan. I dessa har vi vanligen barnens vattenflaskor och andra småsaker. I den större fickan får betydligt mer grejer plats än vi först trodde. Då utrymmet ligger mot barnens ryggar och är mer i formen av en påse/ficka är det kanske ingen vagn att storhandla i, men jag har packat någon enstaka matmasse i den och att få ner packning för en dagsutflykt är inga problem.

Sist men inte minst några bilder på vagnens skydd. Vagnen har ett fastsytt solskydd som dock kan rullas upp. Den har även ett avtagbart tvådelat framstycke med ett myggnät och ett vind/regnskydd. Vind/regnskyddet fästs med en lång kardborrderemsa på myggnätet, medan myggnätsdelen fäst med två kardborrar i sidorna. Till vagnen finns även ett mer täckande regnskydd samt ett förvaringsskydd att köpa.

Vi är väldigt nöjda med denna vagn som vi tycker uppfyller alla våra behov av en cykelvagn och även funkar över förväntan som promenadvagn. Det enda jag skulle önska av vagnen som promenadvagn var att den var yttepyttelite smalare, nu är den precis för bred för att få med sig i tunnelbanan. Det är ingen dealbreaker för oss eftersom vi köpte vagnen för cykelfunktionen och vi inte har behov av dubbelvagn til vardags, men det har funnit tillfällen då jag skulle uppskattat det. Och inte minst skulle maken nog gjort det vid de tillfällen det varit soligt när jag lämnat barnen med cykelvagnen på förskolan men regnat när det var dags för honom att promenera hem.

*själv har jag fått göra en speciallösning då vi upptäckte för sent att jag inte hade standardnav på min cykel.

2015/10/192017/04/06 av ekomammaistan Kategorier: barnvagn/bärdon, transporter 6 kommentarer

Barnfamilj utan bil: Vardagstransporter

Vi har ingen bil vilket väcker en del frågan från andra barnfamiljer som undrar hur vi gör när vi handlar, lämnar och hämtar samt hur vi ordnar sommarutflykter och resor. Här skriver jag om hur vi klarar oss utan bil i vardagen, så blir det ett senare inlägg om semesterresor.

Frågan om hur vi klarar oss utan bil har faktiskt kommit upp förut och jag skrev då det här inlägget, men eftersom frågan känns ständigt aktuell och det förra inlägget är skrivet under föräldraledigheten så kommer här en uppdaterad version. Nu har barnen blivit 2,5 och 4,5 så man kan säga att vi numera bara har ett ”vagnsbarn”.

Som titeln på bloggen tydligt säger så bor vi i en stad, en storstad närmare bestämt. Vi har valt att betala lite mer i hyra för att bo mer centralt och ha bättre kommunikationer, samtidigt betalar vi ju ingen löpande kostnad för en bil. Både jag och maken jobbar centralt och det tar oss 15-20 minuter att ta oss till respektive jobb den väg vi inte lämnar/hämtar.

När storasyster föddes bodde vi ännu mer centralt, men då vi önskade oss större och mer barnvänligt boende (hiss stod högt på agendan) när lillebror föddes så bytte vi till oss en lägenhet en tunnelbanestation bort. Eftersom vi inte flyttade så långt och dessutom trivdes väldigt bra med storasysters förskola, så vi beslöt att låta henne (och sedan lillebror) gå kvar där. Det gör dock att vi har en lite längre bit att ta oss med barnen på morgonen. Att gå tar cirka 20-25 minuter och att ta tunnelbanan tar cirka 15-20 minuter. Från förskolan har jag sedan cirka 20 minuters promenad till jobbet, maken har cirka 15 minuter eftersom han kan fortsätta med tunnelbanan. Tidigare tog maken alltid tunnelbanan med barnen, då åkte lillebror vagn och storasyster stod på ståbräda, och jag varierade mellan det och att gå, men i våras köpte jag en cykelvagn* och en elcykel**och började cykla.

För mig har det verkligen varit ett lyft att börja cykla. Förutom att jag halverar min restid till jobbet så är det så himla skönt att cykla. Jag har cykelbana hela vägen både till jobb och förskola så jag slipper cykla med barnen direkt i trafiken vilket känns bra. Vi har en cykelvagn som även kan användas som ”vanlig” vagn så jag lämnar den på förskolan och sedan promenerar maken hem med den. Det enda som kan vara lite knepigt är de gånger vi ska göra något efter förskolan (gå till en park eller hem till en kompis), så är det bestämt sen innan så brukar jag ta vår vanliga vagn den dagen eller gå med cykelvagnen.

Eftersom jag började cykla i april så har jag ännu inte cyklat någon vinterperiod men troligen kommer jag att ta en cykelpaus när vintern kommer. Mest beroende på att cykelvagnen inte står så skyddat på förskolan och att låta den stå så pass mycket ute under vinterhalvåret känns inte helt bra.

 

Cykelvagnen i promenadläge

När det gäller handlandet av mat så är det ytterligare en bra sak med att bo där vi bor. Inom fem minuters promenad har vi ett Ica Kvantum, ett Coop, ett Hemköp, ett Willys och ett Lidl. Vi brukar handla större delen av vår mat på Ica Kvantum eftersom de har bäst utbud av ekovaror. Under föräldraledigheten trodde jag att vi skulle prova någon hemleverans av mat när vi bägge började jobba, men vi har faktiskt inte känt något behov av det. Vi har istället fortsatt att handla två gånger i veckan på Ica och att vi springer ner på Hemköp om vi glömt något akut. Vanligen handlar vi en gång på helgen och brukar då tajma lillebrors dagtupplur med att en person går och handlar med vagnen. Vi har en Brio Go vars varukorg rymmer otroligt mycket så det är sällan ett problem att få hem varorna. Sedan kompletterar vi med att en av oss handlar på vägen hem från jobbet i mitten av veckan.

Ytterligare en sak som jag har märkt att andra människor tar bilen för är för att hälsa på hos varandra, kanske om man blir överbjuden på middag till en annan familj någon gång. Då åker vi kollektivt, cyklar eller promenerar. Som tur är har vi de flesta av våra vänner och släktingar på ganska nära håll så det blir sällan några längre resor. Tidigare hade vi oftast två vagnar med oss de gånger vi räknade med sen hemfärd på längre avstånd än gång/cykelavstånd (eftersom cykelvagnen tyvärr är för stor för att åka kollektivt med). Nu när storasyster är så pass stor, eller kanske snarare då hon är  väldigt kvällspigg, så är det sällan det behövs utan vi har oftast bara en vagn. Hade vi haft ett kvällströttare barn hade vi nog övervägt att fortsätta med ”kvällsvagn”. Nu brukar vi göra så att de gånger som storasyster blir trött få hon alternera mellan ståbrädan och att sitta på axlarna och ibland om lillebror är pigg sitter han på axlarna istället och storasyster får sitta i vagnen.

Som synes saknar vi faktiskt inte bil alls när det gäller vår vardag. Hämtningar/lämningar, handling och övriga transporter funkar så bra ändå. Det jag kan sakna bil för är när allt jag vill köpa på Blocket ligger på andra sidan stan men det kan nog knappast räknas in i vardagen. Samt ibland under semestern, men det kommer ju ett annat inlägg för.

 

* ** Bägge dessa kommer att skrivas mer om i kommande inlägg.

2015/09/072015/09/02 av ekomammaistan Kategorier: transporter 3 kommentarer

Cykla med två barn

Vi cyklar gärna med våra barn. Det är ofta det smidigaste alternativet om vi ska ta oss någonstans för att slippa byta mellan buss, tunnelbana och pendeltåg. Igår cyklade vi till exempel in till stan för att springa eller lopp och gå på ett kalas, och sen hem igen på kvällen. Vid sådana tillfällen tar vi nästan alltid varsitt barn på cykeln.

Däremot har vi inte använt cyklarna särskilt mycket för vardagslogistiken. När maken var föräldraledig och jag jobbade cyklade jag oftast till jobbet men för att ta barnen till och från förskolan så har vi oftast gått. När lillebror också började förskolan och jag började på nytt jobb på perfekt cykelavstånd uppstod dock en ny fråga – hur få med sig bägge barnen? Vi har en ganska bra bit till förskolan, den ligger ungefär halvvägs till bägge våra jobb, så att lämna barnen med vagn och sedan hämta cykeln hemma skulle inte funka för oss utan vi behövde kunna cykla med bägge barnen. Det är dessutom cykelbana hela vägen vilket jag tycker underlättar.

Den första lösningen vi testade var en cykelsits som sätts fram på cykeln, en Bobike city mini. På så sätt kunde lillebror sitta fram och storasyster bak. Jag tycker att det här var en helt ok lösning. Lillebror satt bra i sitsen och det var inga problem att cykla med bägge barnen på cykeln. Däremot så tyckte jag att det var krånligt att få på och av bägge barnen och samtidigt hålla cykeln stadig. Jag tror att det skulle vara lättare om jag varit lite längre för nu kändes det som att lillebror satt lite väl högt för mig att lyfta av på ett smidigt sätt. Dessutom vållade det problem när maken inte ville cykla eftersom det då inte fanns något att köra hem barnen i.

Det blev därför så att vi sålde framsitsen och köpte en Thule Charoit Cheetah 2 cykelvagn. Den är vi himla nöjda med. Jag trodde att det skulle vara läskigare att cykla med barnen hängade bakom men det känns himla bra. Det känns som att de sitter mer skyddade där i än på min cykel och stabilare eftersom cykelnvagnen inte kan välta. Dessutom sitter de bägge två väldigt bra och jag kan ha datorryggsäcken på utan att mosa barnet bakom. Det är också en mer flexibel lösning eftersom vagnen kan användas som en vanlig vagn så att den förälder som inte vill cykla kan promenera med vagnen istället.

Den uppmärksamme kanske ser att jag cyklar på elcykel. Jag behövde köpa en ny cykel och började snegla på elcyklar när jag tänkte på det faktum att vi har uppförsbacke nästan hela vägen till förskolan. Den är jag också himla nöjd med. Både den och cykelvagnen kommer det att komma mer utförliga recensioner om inom kort.

2015/05/102015/08/24 av ekomammaistan Kategorier: barn, barnvagn/bärdon, transporter 6 kommentarer

Logistik utan bil

Vi har inte bil. Eftersom vi bor i en stor stad med goda kollektiva kommunikationer ser vi inte riktigt behovet (särskilt inte med tanke på vad en bil kostar både i ekonomi och miljö) och vi har även möjlighet att låna bil eller få skjuts då och då för särskilda tillfällen. Det är kanske inte något förvånande eller konstigt att leva bilfritt för någon som precis som vi bor i en storstad, men jag kan förstå att det känns främmande för en familj som bor på landet och är beroende av bilen för att få logistiken att fungera. Frågan hur vi löser förskolehämtningar och storhandlingar utan bil dök ändå upp när jag efterlyste önskeinlägg, så här kommer lite information om hur vi gör:

Till och från förskolan promenerar vi. Det tar ca 25-30 minuter om vi går i en okej takt och storasyster står på ståbrädan en del av sträckan. Ganska ofta tar vi bussen en fjärdedel av vägen. Vi brukar inte spara någon tid på det då vi bara åker en station och sträckan innefattar både ett rödljus som alltid är rött och kö för att komma upp på vägen, men storasyster tycker att det är så himla kul att åka buss att vi tar den ändå. I vår stad åker barnvangsförare gratis kan också vara värt att nämna, annars hade vi nog gått hela vägen eftersom vi ändå inte vinner någon tid på det hela.

På morgonen är storasyster hyfsat okej med att nu har vi en tid att passa och då kan vi inte stanna och undersöka massa grejer utan det är gå bredvid vagnen eller stå på ståbrädan som gäller. På väg hem har jag varit mer ”tillåtande” och tänkt att det inte gör så mycket om det tar tid. Men efter en period där de ställena som E brukar vilja stanna på (smala balansgången, breda balansgången, klätterberget, stora vattenpölen och så vidare) utökats till sjuttioelva stycken och lillebror rätt tydligt börjat markera att han inte tycker att det är särskilt kul att sitta i vagnen och vänta medan syrran röjer runt, så införde jag restriktioner på stoppen. Dealen nu är att storasyster får välja tre stopp på vägen hem där vi stannar och leker en stund. Det funkar förvånansvärt väl tycker jag. Inte alla dagar såklart, men faktiskt oftast. Det gör att vi oftast är hemma lite över en timme efter att jag hämtat vilket känns som helt ok tid för att hinna med matlagningen också.

Det som skulle kunna korta tiden är om vi antingen tog tunnelbanan eller om jag cyklade med barnen. Till förskolan skulle vi nog inte vinna så mycket på det (särskilt inte med tanke på att det är uppförsbacke hela vägen dit), men det skulle ta bort eller minska stoppen på hemvägen vilket skulle spara oss ungefär fyrtiofem minuter. Just nu känns det dock onödigt (även om jag vissa extrasegdragna dagar fräser att ”Nu köper jag SL-kort/cykelvagn”) eftersom jag inte har någon brådska hem och jag ser det som att storasyster får lite extra utelektid. När bägge barnen kommer att gå på förskolan i höst kommer vi i och för sig inte ändra barnens vistelsetider så vi får inte mer bråttom hem till middagen, men vi får se om vi kör samma sätt då när vi bägge ska vidare på morgonen. (Jag har redan googlat på lite olika cykellösningar, framför allt för att jag är lockad av att ta upp cyklandet till jobbet.)

När det gäller hur vi handlar utan bil så är rutinen nu att jag sköter all vår handling på vägen hem från förskolan. Vi bor väldigt nära ett stort centrum med ett Ica Kvantum och det är där jag gör det mesta av våra inköp. Mitt mål är att storhandla två gånger i veckan, och det funkar oftast. Vi har ju en väldigt packvänlig vagn som rymmer otroligt mycket och det hjälper ju till. Utmaningen kommer att bli hur vi ska lösa det i höst när vi (förhoppningsvis) jobbar båda två. Troligen kommer vi då att testa Mathems leveranser eller eventuellt någon form av matkasse för att slippa lägga så mycket av vår fritid på att handla. Eftersom vårt Ica har väldigt bra utbud av ekologiskt, framför allt när det gäller frukt (lösvikt för 20-30 kr/kg) så kommer det nog bli några besök där ändå, men kanske att basvaror köps via nätet.

Som sagt så tycker vi att vår vardag funkar bra utan bil. De tillfällen jag kan sakna bil är när vi på sommaren ska åka till lantstället, när vi köper saker på Blocket, och ibland när vi varit iväg på sena middagar en bit bort och övriga gäster bara lyfter in sina barn i bilen utan att krångla på overaller så kan jag tänka att det vore skönt med bil. Dock tas jag ner på jorden igen när jag tänker på kostnaden för att ha bil, och särskilt med tanke på hur lite vi faktiskt skulle använda den. Ett alternativ som däremot känns lite lockande är att kolla upp om det finns någon bilpool i vårt område, framför allt för turerna till lantstället. I jämförelse med kostnaden för att äga en bil själv så skulle nog en bilpool kunna vara ett smidigt alternativ för oss.

Bilkön som vår buss hamnar i ibland. Inte en så lockande bild för bilåkande.

2014/05/182015/08/24 av ekomammaistan Kategorier: barn, transporter 17 kommentarer