Recension deo Undercover Agent

foto-2016-09-27-17-31-31

Undercover Agent deodorant, från True Organics, 50 ml, ca 139 kr

+
Trevlig, lagom doft
Håller mig helt klart fräsch en vardag
Glasflaska


Den klarar inte riktigt de där tuffa dagarna, när jag får stressa till/från förskolan eller kör ett träningspass

Summan av det hela är att för mig är detta en helt ok deo som funkar för vardagsbruk, jag använder den numera ofta när jag bara ska vara hemma. De dagar när jag ska iväg någonstans och känner att jag vill vara säker på att vara fräsch väljer jag dock en annan deodorant.

Betyg: 3/5

Tre tips för en mer hållbar jul

gran

Om gran – välj en riktig istället för plast

Välj riktig gran istället för plastvarianten, även om du tänkt använda den många år. Plastgranen innehåller ofta ftalater som kan vara hormonstörande och misstänkt cancerogena, samt PVC, som när det förbränns kan bilda giftiga och cancerogena dioxiner. Dessutom fraktas granen ofta från Asien vilket inte heller är särskilt klimatsmart. Det enda undantaget är väl om du redan har plastgranen, för är den redan köpt och tillverkad är det ju bättre för miljön att använda den.

När det gäller riktig gran är det bra att välja en vanlig rödgran istället för ädelgran, eftersom ädelgranen kräver mer konstgödsel och bekämpningsmedel än en vanlig gran. Det är också smart att välja en krav-märkt gran om möjligt och gärna en så närproducerad som möjligt. Vi har de senaste tre åren beställt ekologisk gran från Smålandsgran vilket vi varit himla nöjda med.

Tänd ljus på rätt sätt

Välj tändstickor istället för tändare. Över 1,5 miljarder tändare hamnar i deponi varje år. De är dessutom tillverkade av plast och innehåller butan. Tändstickorna är visserligen en engångsprodukt, men är i alla fall tillverkade av trä.

Tänk också på att välja ljus av stearin istället för varianten av paraffin då paraffinet är en rejäl miljöbov när det kommer till koldixoidutsläpp. Det är även bra att välja miljömärka ljus. Märkningen Svanen har som krav att ljuset ska vara tillverkat av stearin men garanterar också att det är kontrollerat av en oberoende, tredje part att ljuset uppfyller hårda hälso- och kvalitetskrav som regelbundet skärps. Det innebär att ljusen också har klarat krav på hur mycket sotpartiklar som avges.

Återvinn och ta till vara på rester

Släng ingen mat! Det kan vara bra att tänka på redan innan vad som faktiskt äts för att undvika att slänga mat för att ni tröttnat på julresterna. Ett tips är att fråga gästerna vilka deras tre måsten på julbordet är och sedan endast laga de populäraste rätterna.

Undvik gärna engångsartiklar om möjligt, kanske finns det några fina tygservetter att duka med, och det är trevligt att slå in paket i fina tyger. Särskilt om man som vi firar hemma så bara att lägga undan i skåpen igen sen. Ett annat tips är att slå in paket i tidningspapper, med ett rött snöre blir det både dekorativt och klimatsmart.

Används engångsartiklar, se till att de återanvänds eller återvinns. Julklappspappret ska läggas i insamlingen för pappersförpackningar, och paketsnöret av plast kan läggas i insamlingen för plastförpackningar. Se även till att återvinna glasflaskor och burkar för sill, julmust och julöl.

 

Källor: Naturskyddsföreningen och Reformation

 

 

 

IN:UT November

IN:
1 t-shirt
1 våffeljärn i gjutjärn (ärvd)
1 måttstock (ärvd, ersatte trasig)
1 tratt (ärvd)
1 mjölsikt (ärvd, ersatte trasigt)
3 förvaringslådor (ärvda)
1 mössa (stickat själv med ärvt garn)
1 halsband (ärvd)
1 dörrkrans (ärvd)
6 julpynt (ärvda)
Summa IN: 17

UT:
1 måttstock (trasig)
1 strumpa (trasig)
1 halsband (användes sällan, ersattes av liknande finare från släkting)
1 dörrkrans (ersattes av finare från släkting)
Summa UT: 4

Kommentar:
17 saker in, men är ändå hyfsat nöjd med att endast en sak på listan är något som jag köpt (t-shirten). Resterande kommer till största delen från min släkting som gick bort i somras. Eftersom vi inte har bil och därmed kunnat köra hem alla mina tillvaratagna saker på en gång, så har jag ställt mina saker hos min mamma som bor i närheten, och så plockar jag hem lite saker varje gång jag är där. Det gör att det fortsätter att komma in saker, trots att vi egentligen är klara med rensningen av släktingens lägenhet.

Jag är väldigt tudelad till att få in så mycket ärvda saker. Å ena sidan är de just ärvda, vi har i stor utsträckning ersatt saker som gått sönder eller som inte var lika fina/funktionella som släktingens och vi har också sluppit köpa en del saker som vi sett behov av. Å andra sidan får vi helt klart in en mängd saker som vi troligen inte gjort plats för i vårt hem om vi behövt köpa dem istället för att få. Jag tänker å ena sidan att det är bättre att ta sakerna för chansen att få dessa saker kommer ju inte igen utan upptäcker jag senare ett behov så måste vi köpa dem plus att det är roligare att ha min släktings saker, samtidigt vet jag hur jobbigt det är att rensa saker vi redan har, så ur ett minimalistiskt perspektiv är det ju bättre om sakerna aldrig kommer in. Svårt helt enkelt.

Barnens IN:UT

IN:
Inget

UT:
5 böcker (lästes ej längre)
Summa UT: 5

Kommentar:
Inte så mycket att säga om barnens IN:UT. Jag märkte att vi helt plötsligt inte fick plats med barnens böcker, så jag bad dem att kolla om det var några som de inte längre ville läsa, plus att jag rensade ut ett par som var så himla trasiga.

När det gäller julpyntet på ”min” lista ovan, så var en fundering om det skulle vara med på barnens lista eller min,  för gissa i vems rum det hamnade? Ibland är det svårt att avgöra om en sak är barnens eller hushållets, t ex assietter som vi köpt för att barnen ska äta på men som vi samtidigt kanske använder till annat också. Hur tänker ni andra som listar IN:UT för era barn?

Det här med julklappar från släkt och vänner

klappar_1

Julklapparna känns om de flesta föräldrar suckar över så här års, och inte minst vi föräldrar som plastbantar. Att någon annan vill köpa saker till våra småttingar är ju himla fint och något att vara tacksam över, samtidigt som det inte är så kul om hemmet fylls av saker som annars undviks.

Det här är något som jag själv tycker är svårt. Hur säkerställa att barnen får okej grejer, utan att vara inne och ”beställa” barnens julklappar från deras givmilda släktingar?

Vårt närmaste lösning är att helt enkelt dela ut önskelistor med väldigt tydliga specifikationer, dvs inte ”en docka” utan ”just denna docka från xxx”. Inte alltid superkul att vara så tydlig, samtidigt upplever jag att många uppskattar att slippa tänka så mycket själva och leta efter olika alternativ. Det som vi tänkt en del på är också att lägga oss på en ”good enough”-nivå. Många släktingar vill inte beställa från någon obskyr ekowebbshop utan vill kunna handla i lokala leksaksaffären. Är det några särskilda ekoprylar vi vill ha till barnen brukar vi därför se till att köpa dem själva (brukar då bli till födelsedagarna snarare än jul då vi endast köper morgonpaket till barnen), eller lägger dem på önskelistan till dem vi vet gärna beställer på nätet. Istället har vi framför allt önskat barnen saker som känns helt ok, och som är lätta att hitta även i ”vanliga” butiker.

Det saker vi skrivit upp på barnens önskelistor är därför till exempel delar till Brios tågbana, pussel, böcker, spel, upplevelser (i år önskar till exempel barnen årskort på junibacken). Lego har vi också tyckt är ok vilket uppskattas av många släktingar som då kan gå in i vilken butik som helst. Leksaksmat finns i trä eller tyg i många leksaksaffärer så det önskade vi oss när barnen var mindre, men nu har de fullt tillräckligt.

Ett tips är också att fundera på om barnen behöver något som inte är en leksak. För mindre barn kan det till exempel vara kläder, en filt, bäddset eller en fin tavla att hänga i barnrummet. För barnet som ska börja skolan kan det vara ryggsäck, pennskrin eller liknande.

Vi har också försökt att poängtera att barnen gärna kan få en större sak tillsammans, eller att flera personer kan gå ihop och köpa något. Från barnens kusiner brukar det till exempel bli så att de kusiner som är syskon köper ett paket ihop istället för varsitt. Det är bra både för att minska antalet paket (till slut tröttnar ju barnen på att öppna) och att de genom att köpa en sak tillsammans kan köpa något dyrare och minska på mängden ”småprylar”.

Viktigt att förtydliga här att våra barn (snart fyra och sex år) än så länge svarar ”vet inte” på frågan om vad de önskar sig, så det har blivit så att det är vi föräldrar som skriver deras önskningar utifrån vad de visat intresse för och vi tycker att de inte har för mycket av. Självklart blir det ett annat läge om barnen själva önskar sig plastiga prylar eller liknande.

Alternativa adventskalendrar

sagokalender

Nu är det bara några dagar kvar till första advent och bara några dagar senare är det dags för första december. Hög tid att fundera över adventskalender, om du inte redan gjort det.

När jag var liten fick jag och min bror paketkalender, med ett litet paket varje dag. När jag själv blev förälder blev jag dock varnad av min mamma, som tyckte att det var sååå jobbigt att komma på 24 småprylar gånger två varje år. Idag finns det dock en uppsjö av färdiga varianter, varje barnfilm eller känd sagofigur har en kalender nuförtiden känns det som, men de flesta innehåller mest en massa plastprylar. Eftersom vi både vill minska på plasten och komma bort från allt prylfokus så tänkte jag lista några alternativ på kalendrar som inte innefattar småprylar varje dag.

Sagokalender
Är det alternativ som vi kommer att köra i år. Vi har en färdig sådan från när jag var liten som vi återanvänder (se bild) , men jag tänker att det går lika bra att ta en lagom spännande julsaga och dela upp den i 24 delar. Det finns ju även faktiskt en bok med detta upplägg också.

Upplevelsekalender
En kalander där föräldern skriver små lappar med något som ska göras tillsammans varje dag. Det kan vara att baka pepparkakorna, julpyssla, att hjälpas åt med julkorten eller något annat.

Pysselkalender
Drar åt presentkalender, men med ett pyssel i paketet varje dag. Tänker att det någon dag kan vara några pärlor till ett halsband, men andra dagar en champagnekork att måla och göra en tomtefigur av eller några toalettrullar. Kan kanske också med fördel kombineras med några upplevelser. Bara fantasin sätter gränsen!

Pusselkalender
Också en variant med paket, men där barnet får en eller ett par pusselbitar (beroende på pusslets storlek) varje dag. Blir ju i alla fall bara en ”stor” pryl i slutändan.

Egen legokalender
Också en ”prylvariant” men där man, istället för köpevarianten av legokalender där barnet får någon liten figur eller liknande varje dag, tar ett stort bygge och delar upp det på 24 dagar. Blir ju likt pusslet bara ”en” stor pryl i slutändan. Denna typ av kalender fick jag och min bror några gånger som små (och vi fick då några bitar var och byggde tillsammans så funkar att kombinera för syskon) och det var utan tvekan den kalender som var mest poppis hos oss. Dock tyckte min mamma det var ett hyfsat sjå att dela upp och även kopiera upp beskrivningen i 24 små lappar. Dessutom plast men vi har som många andra godkänt lego pga att plasten är av en bättre variant och det finns många lekmässiga fördelar.

Vanlig papperskalender
Inte det lättaste att hitta dessa dagar, men ska finnas gratis i viss matbutiker. Vi köpte senaste numret av Bamse där det ingick en adventskalender.

Pixikalender
Den som ändå vill köra en köpvariant med en pryl i varje dag kan med fördel köpa en kalender med pixiböcker. Böcker är ju inte riktigt en vanlig ”pryl” tycker jag utan läsning är bra att uppmuntra i alla former.

Adventskalender för varje advent
Ett alternativ om man tycker att det blir mycket med 24 små paket är att göra en kalender med bara fyra paket – ett för varje advent. Det kan då vara antingen upplevelser, pyssel, bok eller något annat. Ett tips om man vill köra fyra bokpaket är Kaj Beckmans serie om Måns och Mari i fyra böcker, en om varje årstid. Och att då förslagsvis sluta med vinterboken, som ju såklart innehåller ett julfirande. Jag tycker att dessa böcker är himla fina.

Hoppa över kalendern
Om du har ett litet barn kan det vara värt att fundera för vems skull ni har kalender? Är det du som vill och det funkar bra, så toppen! Men om det känns som att det ”ska vara” så kanske det är värt att fundera på att avvakta tills barnet är lite större och mer med på konceptet. Vi testade kalender när storasyster var två, men det slutade med att hon en morgon när jag ammade lillebror så var hon uppe i köket och öppnade alla luckorna. Året efter kändes hade vi inte kalender utan när storasyster var fyra var första året som vi testade igen och då funkade det bättre.

Vad kör ni för adventskalendrar i år?

Lästips

Plötsligt kom livet emellan igen. Det är inte lätt att hinna med allt som småbarnsförälder, och den senaste tiden har jag dessutom försökt prioritera att träffa lite vänner. Det är viktigt att inte glömma bort när småbarnsvardagen rullar på för plötsligt står man där när barnen är större och har ingen att umgås med. Förutom det avbrott som det ger att få prioritera sitt eget välbefinnande ibland. Bjuder istället på fyra lärvärda texter som andra har skrivit:

Gröna trådar skriver om butikernas egna miljömärkningar.
Supermiljöbloggen skriver om utsikterna för världens miljöarbete nu när Trump blivit president

Detsamma gör DN.

På Nordnetbloggen finns denna post om sparande som jag tycker är inspirerande både när det gäller att spara och att minska på sina inköp.

IN:UT Oktober

IN:
6 assietter (behov av tallrikar till barnen)
1 stickad tröja (hade behov av fler)
1 stickad kofta (hade behov av fler)
1 par strumpbyxor (hade behov av fler)
1 par pyjamasbyxor (hade behov av fler)
1 t-shirt
1 mössa (bytte ut en i bomull mot ull)
1 tvättkorg (ersatte trasig)
1 lakan (hade behov av fler)
1 handduk (hade behov av fler)
Totalt IN: 15

UT:
1 klänning (användes ej)
1 mössa (i bomull men ville hellre ha ull)
1 tvättkorg (trasig)
1 sopkorg (trasig)
1 skärbräda (användes ej)
2 krukor (användes ej)
Totalt UT: 7

Kommentar:
För att minska på kommentarslängden så börjar jag från och med nu skriva på varje pryl varför den införskaffades eller rensades ut. Så kan jag fokusera kommentaren till att sammanfatta övergripande snarare än att förklara allt.

Min uppdatering av garderoben fortsätter. Förra månaden bytte jag till höstgarderoben och var nöjd med att kunna rensa ut slitna basplagg och ersätta med färre (t ex strumpbyxor). Den här månaden upptäckte jag att jag ändå behövde fler än vad jag trodde och då jag hade ett presentkort använde jag det för det ändamålet. Att ha för få varma tröjor var ett problem för mig redan förra året, men nu har jag skaffat en till så jag har tre totalt. Dessutom köpte jag en ”hemmakofta” för att ha något varmare att byta om till efter jobbet och minska spill och kladdrisken på de lite finare ulltröjorna.

Ett presentkort använde jag också för att köpa ett gäng assietter. När barnen slagit sönder några fler av sina tallrikar blev valet att köpa nya eller köpa assietter till vår servis och låta dem äta på dessa. Det senare kändes som ett mer långsiktigt val. Har ännu inte bestämt vad vi ska göra av våra tidigare assietter (som är mer av ”fikabrödsstorlek”), om de får stanna för de tillfällen vi ordnar större fikan eller om de ska rensas ut.

Dessutom har vi haft lite sjukdomstider här hemma vilket gjort att byte av lakan och handdukar varit frekvent. Vi har valt bort torktumlare utan har endast tvättmaskin i lägenheten (räcker bra för våra vardagsbehov då vi hänger all tvätt utom lakan och handdukar), så vid dessa tillfällen har vi varit beroende av tvättstugan vilket funkat sådär. När Lidl körde en kampanj med gots-märkta handdukar och lakan passade jag därför på att köpa ett par extra.

Barnens IN:UT

IN:
5 kalsonger (behov av fler)
5 par strumpor (behov av fler)
1 par skalbyxor (begfyndade ett par i nästa strl som får vara extra nu)
2 vintervantar (behov av nya då förra årets vuxits ur)
1 par ullbyxor (behov av extra/nya pga försvunnet par)
1 skaljacka (behov av ny/extra)
Totalt IN: 15

UT:
2 barntallrikar (gick sönder)
1 par strumpor (utslitna)
1 byxor (för små)
2 vintervantar (för små)
1 skötbord (används ej längre)
1 par ullbyxor (försvann på förskolan)
2 par galonvantar (försvann på förskolan)
2 regnjackor
2 regnbyxor
Totalt UT: 14

Kommentar:
Vi har hittills varit förskonade från att glömma plagg eller ha saker som försvinner på förskolan men denna månad har varit en riktig utmaning på den fronten. Vi har av detta skäl börjat inse att de faktiskt är bra att ha ”extra” av vissa viktiga plagg, som barnens ullställ som används dagligen under skalkkäderna denna årstid. För att ändå hålla nere antalet har vi gjort så att vi skaffat dessa plagg i en storlek som bägge barnen kan ha (alternativt köpt nästa storlek till storasyster och låtit hennes gamla bli extraplagg).

På minussidan har vi efter några regniga dagar faktiskt fasat ut galonkläderna, som jag nämnde nyligen att vi funderade på. Vi testade att köra med skalplaggen även i regn och det funkade så pass bra att vi nu gör oss av med galonet. Dock behövde lillebror då en ny (beg) jacka eftersom hans var så himla sliten (den får nu vara ”extra” tills vidare).

Plötsligt fasade vi ut skötbordet och har nu officiellt två stora barn! Istället har vi fyllt på med fler kalosonger.

Köpa begagnat eller nytt

Apropå det inlägg jag skrev häromdagen om höst- och vinterkläder så ville jag även göra ett tillägg om det här med att köpa nytt eller begagnat.

Många ekomedvetna föräldrar väljer hellre nya plagg med gotsmärkning och som är garanterat fria från fluorkarboner, fleece, gore-tex med mera än att köpa begagnade plagg som kanske även tvättats med parfymerat tvättmedel och sköljmedel. Gott så, och vi gör också dessa val när vi köper nya plagg, men jag upplever också att fördelarna med begagnat kommer lite i skymundan i ivern att skapa en giftfri miljö för sitt barn.

Om vi till exempel tänker att du ärvt en fleecefodrad overall och överväger om du ska behålla den eller köpa en ny, fleecefri, av miljöskäl. Då kan jag tycka att det är värt att fundera över hur ofta du kommer att tvätta denna overall, samt jämföra dessa tvättar med den klimatpåverkan som tillverkningen av en ny overall har.

Samma sak gäller plagg med perfluorerande ämnen. Fluorkarbonerna har störst miljöpåverkan vid tillverkning och förbränning, och det finns inget i dagsläget som säger att det ska vara hälsovådligt att ha på sig kläderna med perflouerande ämnen. Då kan det också vara värt att fundera över miljövinsten i att låta plagget användas slut, mot klimatpåverkan i tillverkningen av ett nytt plagg.

Visst är det viktigt att göra bra val när vi köper saker, men oftast är begagnat det bättre valet för miljön eftersom vi då använder en resurs som redan tagits upp ur jorden. När det gäller hållbar shopping så visas ofta pyramiden nedan (som jag tyvärr inte har källa på vem som har gjort men som cirkulerar friskt på nätet), där det absolut bästa valet är att använda vad du har, köpa begagnat är på plats fyra och att köpa nytt först på plats nummer sex.

pyramid-miljoshopping

Sedan ska självklart nämnas att jag själv inte alltid väljer begagnat i första hand. Klimatpåverkan är en del i vår avvägning och andra aspekter är sådant som kvalitet, funktion och pris. Ska vi införskaffa nya plagg av typen som slits mycket och som ska användas av bägge barnen så blir det numera ofta nytt och då mer kvalitativa plagg. För att ta storasysters skaljacka som exempel så är hon inne på sitt andra år på den då den är i dubbelstorlek, och vi räknar med att lillebror också har den två år. Behöver vi däremot komplettera med plagg som endast ska användas av lillebror, så blir det nästan alltid begagnat.

Hållbara höst- och vinterkläder

foto-2016-10-08-09-44-51-2

Nu börjar det kännas att det är höst på riktigt och det blev plötsligt brådskande att uppdatera barnens kläder inför kallare väder.

Vi har två ledord när det gällare varmare kläder: Ull och lager-på-lager och detta genomsyrar både min och barnens höst- och vintergarderober.

Nu under hösten ser barnens ”outfits” ut såhär: Underst ”vanliga” mjuka kläder (oftast i bomull, vet att många förespråkar ull även här, men vi har inte tillräckligt med sådana plagg och vill inte byta ut det vi redan har). Sedan ett mellanlager i ull. Just nu räcker det med ulltröjor med dragkedja, men när det blir ännu lite kallare åker även ullbyxorna fram. Ytterst har vi skaljacka och skalbyxa. Till detta har barnen tunnare mössor (just nu i bomull jag men jag kommer troligen att uppgradera till ull när de behöver nya) och ullvantar. Är det kallare eller slaskigt ute har de även skalvantar över.

När det blir kallare så kör vi liknande kombinationer, men med overall (med eller utan ullmellanlager beroende på utetemperatur), något tjockare mössor med ullhuva under, samt antingen ullvantar plus skalvantar eller vintervantar med ullfoder. Det senare finns bland annat hos Nöstebarn och Minimundus.

ULL SOM LAGER ETT OCH TVÅ

Vi väljer ull som närmare kroppen då det är ett material som håller värmen bra och samtidigt leder bort fukt vilket håller barnet torrt. Vi undviker fleece sedan länge eftersom fleece läcker ut plastpartiklar i tvätten, och dessutom tillverkas av olja. När det gäller ull försöker vi att köpa ekologisk, både för giftfriheten och för att djuren ska ha haft det så bra som möjligt. Merinoull är bra att tänka på att den ska vara mulesingfri. Mulesing är ett sätt att ta bort bort ull och skinn vid fårens analöppning för att undvika fluglarver, men detta är väldigt plågsamt för djuren och alltså något att hålla koll på.

En annan sak som kan vara bra att känna till är om ullen är superwashbehandlad eller inte. Superwash är ett sätt att behandla ullen med plast för att kunna tvätta den i vanliga tvättprogram och görs antingen genom att den behandlas med syra eller genom att den doppas i plastpolymerer. Förutom att behandlingen inte är särskilt miljöbra, så tar behandlingen även bort många av ullens naturliga egenskaper. Obehandlade ullplagg behöver tvättas i ullprogram eller för hand, så förutom att fråga tillverkaren ska kan tvättrådet ge en indikation på om plagget är superwashbehandlat eller inte. Dock tyvärr inte alltid då vissa tillverkare ändå anger ullprogram ”för säkerhets skull” så viktigt att fråga om du är osäker!

Märken som har obehandlad ull är till exempel Nöstebarn, Minimundus, Varelse och Kokobello. Polarn & Pyrets ullplagg är tyvärr superwashbehandlade, liksom de flesta andra ullplagg från större kedjor.

SKALKLÄDER

När det gäller skalkläder och overall är det viktigt att tänka på att undvika fluorkarboner. De hör till en grupp perfluorerade ämnen som bland annat används i impregneringsmedel för textilier då de är vatten- och smutsavvisande. Problemet är att de är otroligt svåra att bryta ner och lagras både i våra kroppar och i naturen. Fluorkarboner är både hormonstörande och cancerframkallande vilket känns väl värt att undvika. Många tillverkare av barnkläder har dock tagit till sig av kritiken av denna impregnering och väljer istället andra impregneringar, till exempel Bionic finish ECO, som är en silikonbaserad impregnering. Det gäller både de större kedjorna som Pop, HM, Kappahl, Lindex, samt Mini Rodini och tillverkare av funktionsplagg, som Didrikssons och Isbjörn.

En annan sak som kan var värt att kolla upp inför köp av skalkläder är vilka vattenpelare dessa har. Vattenpelarmåttet anger hur motståndskraftigt plagget är mot vatten. Ett bra funktionsplagg som andas bör klara en vattenpelare på 10 000 mm. Det är ungefär samma som galonkläder oftast har. Isbjörns skalkläder har en vattenpelare på 15 000 och Pops skalkläder ligger på över 10 000.  Många föredrar därför att skippa galon helt då denna plaggtyp inte andas, och istället satsar på bättre skalkläder. Vi har i dagsläget även galonställ, men kommer inte att köpa nya sådana när barnen växer ur dem.

Vinterkläder som overaller och fodrade galonställ är ofta fodrade med fleece. När det gäller galonställ så har vi helt valt bort detta (även innan vi funderade på att fasa ut galonet), utan kör istället ullager under när det blir kallare. När det gäller overaller finns det varianter helt utan fleece. Jag har dock inte sonderat den terrängen eftersom vi snabbt fastande för Isbjörns (fleecefria) overall då vi blev så himla nöjda både funktions- och kvalitetsmässigt.

SKOR OCH STÖVLAR

Slutligen ska jag kanske även nämna hur vi tänker kring skor. När det är finare väder har barnen gympaskor i läder från Kavat. De första åren köpte vi även höstkängor, men vi upplevde att vädret var sådant att vi ändå använde gummistövlar 90% av tiden så detta har vi inte gjort i år. Istället går vi direkt på Kavats vinterskor när det blir kallare. Vid val av höst- och vinterskor är det bra att tänka på att undvika gore-tex. Gore-tex är också ett perfluorerade ämne som beskrivs ovan och är alltså inte särskilt bra för miljön.

När det gäller gummistövlar är det bra att undvika PVC och istället välja naturgummi. Märken som har detta är Tretorn, Viking och CelaviKavats gummistövlar är tillverkade i återvinningsbart SEBS gummi, fri från PVC.

Paradiset växer

Ekobutiken Paradiset öppnar sin tredje butik efter årsskiftet. Butiken finns idag på Södermalm och Norrmalm i Stockholm men öppnar snart även i Sickla. Målet är att öppna 20 butiker inom fem år.

Butiken i Sickla kommer att bli 1538 kvm med ekologiska produkter.